Styrande tygeltag?

[tuaphua]

Sv: Styrande tygeltag?

Som jag sagt har hästen uppförst sig så livet igenom. Jag känner ju uppfödaren, har träffat och ridit för mannen på bilden du sett och har träffat en annan tjej som ridit honom som 3-åring. Så jag VET ju hur hästen varit.
Mina tränare har även sett den som yngre under annan ryttare. Då var han väldigt dum, ville inte gå fram i fri form utan bara resa sig och skrämde ryttaren på.
Hästens mamma var tydligen likadan som reste sig.

När jag säger livsfarlig så menar jag stegringstendenserna som fortf finns kvar till viss del. Jag anser en häst som stegrar sig potentiellt livsfarlig. För går den över kan det gå illa. Oftast är han som en klocka. Är vi själva i ridhuset så är han fantastisk. Samma på utebanan. Han är helt underbar då. Men sånt är han van vid och inte rädd för. Men sedan händer någotning runt omkring eller han blir provocerad tex av att jag ber honom kliva av stigen och ner i snö på ca 25cm djup. Han har gått där förut, är inte rädd men vet att det är jobbigare. Då protesterar han genom att resa sig.
För mig är det inte ok.
Att han slänger sig om han blir rädd eller bockar av glädje må vara hänt. Sånt händer med levande varelser. På en utbildad tävlingshäst får man träna bort sånt. Men han är ett barn och då gör sånt inget.
Däremot att de reser sig är inte ok. För stegringar kan bli riktigt farliga.

Orastad är han inte som du kanske ser av vad han gör utöver ridningen. Han får bränna ur energi. Hästen har satt i system att resa sig för att skrämma ryttare. Vilket han lyckats med med en del. Det vet jag ju liksom för att folk berättat det själva.

Jag tycker heller inte det är ok med en häst som då man suttit upp rusar fram i trav och inte kan ta en förhållning utan att börja resa sig.
Men iom att han ENBART är riden i trav och galopp uppsuttet hos förra tränaren så förstår jag reaktionen i hästen. Han fattar inte varför han måste vänta tills jag fångat stigbygeln tex.
Han har inte skrittats uppsuttet, inte ridits ute och blir stressad av ridning. Man har förut löst det genom att enbart trava och galoppera, direkt man suttit upp. Men då rider man bara skiten ur honom och får honom aldrig bättre med det egentliga problemet.
Han måste ju kunna skritta utan att få panik.

Jag tror inte du skulle ha ngt problem med den ridning min NH-snubbe lät mig göra. Visserligen i skritt. Men hästen fick gå i fri form och hela tiden känna att den fick gå framåt och inte blev blockerad någonstans av tygeln. Och ledande tygeltag prakticerades. Det är en helt vanlig inridning. Innan det hade hästen rastats. Han hade också fått vara 2 tim på promenad i skogen och hoppa stockar, gå runt träd och klättra i flock med andra. Det är en av grejerna han taggar upp över, andra hästar. Han är van att ridas ensam och gå ensam. SÅ för honom är det extremt stressande och upphetsande att det är andra hästar med. Då går han igång mentalt och blir stressad. Det kan han sen inte styra riktigt och han blir blockerad. Det jobbar vi med nu. Invänjning av sånt. De flesta unghästar taggar ju upp lite i grupp. Men den här gör det extremt.
Jag har jobbat med unghästar. En del hingstar och samtliga i tävlingskondition. De stod mest bara på box och tränades, inte mkt till hagvistelse. De taggade aldrig som denna gör.

Det finns skäl till varför hästens förra ägarinna valde att sätta honom hos mig. Hon har fött upp hästar och ridit mkt unghästar, drivit stort stall här i Stockholm. Hon har ju sett att han inte är lämlig åt vem som helst. Han är för svår. Men hon tror att jag reder ut det.
Och han är ju som sagt bättre. Förut reste han sig då en del ledde, då man red, han fick panik bara man lyfte en hov, man fick inte hålla fast någonstans pga panik, han stressade fram och försökte fly framåt om han blev rädd. Idag är han för det mesta cool som en gammal åsna. Han är väldigt tillgiven och "hundig" och vill följa en. Han kan stå lös överallt utan att springa iväg. Är vi själva så är han supertrevlig att rida så länge man är väldigt lugn och försiktig själv.
Jag vill dock att han ska funka i andra miljöer med. Så vi jobbar lugnt mot det. Det får ta sin tid.

 

[axel]

Sv: Styrande tygeltag?

Kan det inte vara så att den var i kondition, fick ny miljö o ryttare o som dessutom inte reds på en gång o inte lika mkt?

Den bilden som jag såg av hästen red proffsryttaren utan hjälm.....Hästen var jättefin.

Jag är sådan att jag har svårt att se att hästen - unghästen ska "sköta sig" trots en massa uppdämd energi.

först får de rasta av sig- skritt trav galopp under ryttare, sen kan man börja begära att de lyssnar.

just det här med NH att den unga hästen ska nöja sig med att skritta när den behöver springa av sig- ger just explosivitet -som då ska tas ur dem med Nh.
Usch.

Till Thua.

Men var det inte så att du varit sjuk länge o inte kunnat rida den?

Hur länge har du haft den? Hur gammal är den?

För mig låter det som den kanske har ett visst psyke, men oxå inte har tränats optimalt. Proffsryttare skrittar sällan hästarna- det gör hästskötaren/ skrittmaskinen. Gick den i hage med andra hästar?
låter inte som det?

Sen fattar jag inte varför man köper en häst som är notoriskt på bakbenen?
Att vissa har större flyktinstinkt än andra kan även bero på hanteringen/ uppväxten.

Folk båder döljer sanningen o ljuger... om det behövs.

vet folk som skickar sina till proffsryttare o som sen inte gör ngt mer alls själva o sedan påstår att hästen har gjort ditten o datten- men är aldrig riden ute alls t. ex.

en tjej provred en lätt sederad häst...o fick hem ett monster.

 

[Totola]

Sv: Styrande tygeltag?

*delvis knapplån*
Ehum, nu har vi väl ändå glidit lite väl långt ifrån ämnet?
Visst att man kan ifrågasätta varför ett tygeltag behöver tas, men det här har gått några snäpp längre tycker jag.
Ber snällt att ni återgår mer till ursprungsämnet om det finns mer där att tillägga!


kl på mig själv

Det här med tygeltag som ska inverka ställande (tänker ex. pulserande/lirkande i innertygeln, kortande av innertygeln såpass att det är tänkt att rubba huvudet, samma men med bredare hand, osv) är det något ni använder er av?

 

[Solis]

Sv: Styrande tygeltag?

Ställande tygel"tag" använder väl alla? Eller hur menar du?
Jag ställer genom att "peka" med tummen, alltså vrider tummen åt det håll ställningen ska tas och med händerna ihop, försöker få så små "tag" som möjligt. (Jag sätter "tag" inom "" därför att jag tycker det låter så grovt.)

 

[kryddan]

Sv: Styrande tygeltag?

Det här med tygeltag som ska inverka ställande (tänker ex. pulserande/lirkande i innertygeln, kortande av innertygeln såpass att det är tänkt att rubba huvudet, samma men med bredare hand, osv) är det något ni använder er av?

Nej, inte jag i a f. Jag vill rida med samma längd på båda tyglarna. Sen så sitter inte ställningen i hästens huvud utan i hästens bål. Ofta kan man inte ställa lika mycket åt båda hållen (om inte hästen är väldigt välriden), för då åker ena bogen ut. Men om det går att hålla bogarna på plats så tycker jag att enkelt uttryckt formar man hästen genom att böja den runt sin inre framskjutna skänkel, ev måste ytter skänkel vara lite mothållande. Ytter tygel har ett jämnt elastiskt stöd och innerhanden vrider om tygeln lite. En omvriden hand är med tummen upp och handleden vrider sig inåt, olika mycket beroende på hur mycket ställning du vill ha. Om det inte går att få igenom ställningen så trycker jag ut hästen för inner knä mot yttertygeln och för inner hand snett bak över mitt lår. Samtidigt som jag alltså har ett stöd på ytter. Grunden för det här är att man kan sitta ordentligt på sin häst så att man kan skjuta på den bakifrån och in i handen. En häst som inte går fram till handen har ingen ridbarhet så det är där man måste börja. Visst kan man bredda sin hand ibland, du skall kunna ha handen i stort sett var du vill stundtals, men utgångsläget är en rätt låg hand som har liite bredd mellan sig. En hög och buren hand är förhållande och drar in näsan på hästen, rider man med en lite lägre hand blir det mer "varsågod och gå" för hästen. Man skall försöka att joxa så lite som möjligt med händerna och ge hästen ett jämt lätt stöd och det skall du kunna släppa när du vill och hästen skall kunna gå kvar. Dit kommer man bl a med hjälp av en massa halvhalter som du gör igenom att räta upp dig lite extra. Hoppas att du fick ett svar som gav dig något. Märk väl att detta var mitt sätt att se på det hela. Du får säkert bättre svar av andra

 

[Totola]

Sv: Styrande tygeltag?

Ställande tygel"tag" använder väl alla? Eller hur menar du?
Jag ställer genom att "peka" med tummen, alltså vrider tummen åt det håll ställningen ska tas och med händerna ihop, försöker få så små "tag" som möjligt. (Jag sätter "tag" inom "" därför att jag tycker det låter så grovt.)

Blir lite nyfiken - är den tygelsignal du beskriver tänkt att inverka lite som en kramning/väldigt liten avkortning av tygellängden eller har riktningen av handen i sig något med saken att göra? Att den kommer aningens närmre halsen?

Om du tycker "tag" låter grovt kan vi ju säga signaler istället? Eller impulser kanske.
Jag vet faktiskt inte om alla använder ställande tygelimpulser, beror kanske på hur hardcore man är med att "rida bakifrån och fram" och hur långt man kommit på den fronten ridtekniskt, hur mycket böjning man vill ha, i kombination med hur medveten man är om vad man faktiskt gör med handen, är ju en hjälp som är toklätt att använda av ren ovana.



kryddan: Det var en utförlig och tydlig beskrivning!
Det intressanta är ju hur man får ihop helheten och vilka tankar som finns bakom. Det du bekriver om att ytterbogen åker ut om man kortar tygeln för mycket mot vad man kan få för ställning av hästen, det är något "min" tränare också brukar säga. Sånt är ju lite kul, även om/trots att ridsätten i övrigt låter som att de skiljer en del.

 

[Solis]

Sv: Styrande tygeltag?

Om jag t.ex. rider på en åttvolt så byter jag volt genom att vrida tummen åt det håll vi ska, jag försöker alltså undvika att använda hela handen (eller i alla fall som "tänk", tummen sitter ju fast i handen...). Eller, jag rider på kvartslinjen, vrider tummen till höger och hästen ställer i nacken åt höger, tummen vrids till vänster och hästen ställer i nacken åt vänster, tummarna hålls "rakt" fram, hästen är rak (förhoppningsvis!). Jag kortar ingen tygel. Handen är stilla, flyttas alltså inte i sid- eller höjdled.

Men jag vet fortfarande inte om jag hänger med på vad du frågar om. Går det att rida utan att ställa? Eller hur menar du?

 

[exclusivef]

Sv: Styrande tygeltag?

kl på mig själv

Det här med tygeltag som ska inverka ställande (tänker ex. pulserande/lirkande i innertygeln, kortande av innertygeln såpass att det är tänkt att rubba huvudet, samma men med bredare hand, osv) är det något ni använder er av?

Ställande tygeltag är inte något av det som du skriver här? Det ställer i nacken och inget annat och det i sin tur påverkar hela hästens form. Den kan inte ställas om den inte är igenom i kroppen. Då handlar det om en liten liten vridning knappt, som solis och kryddan skrev.

 

[mackan]

Sv: Styrande tygeltag?

Jag håller helt med Kryddan i dennes välformulerade svar. Totola - lirkande och joxande med handen har inget med ställande tygeltag att göra ö.h.t, varför gör du en sån parallell?

ö.h.t är joxande med handen, vibrationer eller fan och hans moster vad man vill kalla det, ofta i kalla termer, i realiteten och i krass översättning från hur fint det uttrycks, en fråga om handridning som jag ser det, då har man missat poletten och rider inte bakifrån och in i handen.

man har hästen i ARMBÅGEN, inte i handen, om man rider som man skall och bör. Handen är mjuk och flexiblel, en förlängning av armbågen, men det är inte där det ska sitta en mekanism som manipulerar munnen.

skulle man ha en häst som frångått allt vad bettacceptans heter, och springer på som Svanhild i Svandansen, undan både hand och skänklar och framför allt form, har man andra problem än en lirkande hand kan ta igenom liksom, så därför förstår jag inte konceptet.

en konkret fråga till dig (Totola): Jag börjar tycka tråden är lite roande utifrån det Thua försökte hävda var vissa antaganden från AR ryttares sida, ang hur VD ryttare rider. Är det ngn sån teori du är ute efter att få bekräftat? För jag har jättesvårt att se vad dina frågeställningar avser, och känner liksom inte igen hur NÅGON skola liksom skulle känna igen sig, minst av alla din egen, som gärna vill rida med betydligt mindre tygelkontakt och som dessutom grundar sig i enhandsfattning på stång, dvs återigen, minimal tygelkontakt?

 

[exclusivef]

Sv: Styrande tygeltag?

Han har inte skrittats uppsuttet, inte ridits ute och blir stressad av ridning. Man har förut löst det genom att enbart trava och galoppera, direkt man suttit upp. Men då rider man bara skiten ur honom och får honom aldrig bättre med det egentliga problemet.
Han måste ju kunna skritta utan att få panik.

Det låter väldigt jobbigt och jag ska inte lägga mej i det ni gör eftersom jag inte har sett just er. Men jag hade en som skrämt ryttare genom att resa sej och som stannade och ville resa sej i skritt. När jag tog över den fick den trava direkt, så fort den stannade upp för att backa och resa sej så fram fram fram. Det var inte något som höll i sej utan när hästen sen var avrastad så gick det så småningom att skritta alldeles utmärkt även till att börja med.
Ett par rapp i rumpan blev det nog också för att få den fram istället för upp.
Men allt det där försvann när den var igång sen och inte kom undan med dumheterna utan började gilla arbetet. Det var ju mycket olater och det ena gav det andra. En hingst för övrigt så det var därför ryttaren hade haft så mycket respekt och tillåtit det här att utvecklas. Men kanske är din av annan kaliber det ska jag inte uttala mej om.

Det jag egentligen ville fråga apropå Totolas diskussionsfråga var vilken sorts tygeltag det var som ni använder, som du och Axel diskuterade? Där hängde jag inte med, hade du bilder eller teckningar eller kan du beskriva vad exakt ni gör?

 

[Ponnyryttaren_]

Sv: Styrande tygeltag?

Knapplån

Diskussionen går lite till tråden om ställning/böjning med, eftersom många har olika definitioner på vad det är. (om det är olika def. på ställning så har ju även tygeln olika roll)

Jag känner spontant till det här med 'handridningen' att såklart ska man vara stilla och mjuk, men man får inte vara för stilla. Eftersom vi nu har kortat tyglen till kontakt och stöd (hur litet det än må vara) så måste vi också vara väldigt mjuka och följsamma, men även levande i handen, är inte ryttaren det är heller inte hästen det. Som i extrem ex. hästar som är ridna på graman, som bara har fått hållt fast huvudet, inget levande i den munnen = mkt svårt att använda tygeltag men framförallt finns det inget 'fram' att rida till! Sedan ska man absolut inte rättfärdiga dem som bara joxar (dem får ju heller inte ut någon bra effekt av det - synden straffar sig självt?), ridning är fortfarande bakifrån och fram, men också hela vägen fram och inte halvvägs. Men det är klart, ridning är också individuell, alla har sin egna känsla där det är som bäst.

 

[tuaphua]

Sv: Styrande tygeltag?

Halvt kl

Ja, det är ju det jag skrivit hela tiden. Han har ett visst psyke och i kombination med det har han inte urbildats korrekt.

Jag tycker det är rätt tröttsamt att sitta och diskutera honom i tråd efter tråd. Han är för det mesta en trevlig häst. Och det känns himla trist att behöva sitta och lyfta fram de negativa sidor han har för att rättfärdiga de lite speciella metoder som hans bakgrund och psyke kräver.

Han blir bättre och bättre. Jag har proffshjälp, jag har själv rätt mycket erfarnehet av både unghästar och problemlösning(har arbetat med det). Hästen köptes efter att han bott hos mig i nästan ett års tid. Jag fick hem honom och fick honom betald under den tiden. Jag har ett intresse av problemfall(fysiskt eller psykiskt). Jag har alltid haft hand om de hästarna. Och hittills har jag inte misslyckats med en enda.
Jag blev erbjuden hästen till ett mkt lågt pris då ägarinnan blev tvungen att sälja. Jag kände att skulle jag inte lyckas få ordning på hästen har jag inte förlorat så mycket.

Jag vill gärna få slippa sitta och dra upp hans problem i alla trådar. Om folk frågar så känner jag mig tvingad att svara. Men det ger inte mig någonting att ingående i detalj prata om alla hans problem. Speciellt inte då det känns som att man inte riktigt läser det jag skriver eller tror på vad jag säger.
Jag köper att man inte tror på metoden. Men att hästen är enormt mycket bättre borde väl säga en del även för de som hade valt en annan metod.

Jo, jag har varit sjuk. Jag är sjuk fortfarande. Och har därför rätt begränsad ork. Att då slösa med den på att försvara min faktiskt fina häst känns trist. Han må ha varit med om saker och han må vara känslig. Men det känns trist att behöva propsa på HUR känslig och knasig han anses vara iom att folk här antar att felet ligger hos mig. Han är oftast väldigt trevlig. Men jag anser att man aldrig är bättre än där man är som sämst. Och som sämst är han inte bra. Inte då han hamnar i en panikreaktion och då blir farlig. Nu händer det knappt mer. Men det är inte så att jag helt kan utesluta återfall riktigt än.
Dock säger de flesta som hanterar honom att han rent mentalt slappnat av extremt nu i all hantering. I början fick man som sagt var knappt lyfta benen på hästen utan att han fick panik. Man kunde inte hålla i grimman tex. Då fick han panik. Han behöver lära sig impulskontroll och lugn. Sen tror jag han blir trevlig.
Jag har skrivit hur många gånger som helst att fram, fram, fram inte fungerar på honom iom att han stressar ur och då blir lite för blockerad mentalt. Det är annars en metod jag väljer då hästar reser sig.
Hästen har hela tiden rastats då jag inte varit ridför. Han har då tex kunnat få gå som handhäst långa skogsturer i alla gångarter, löshoppad, tömkörd och blivit rejält uttröttad. Han överfodras inte med kraftfoder, han hålls täckad för att minska spänningar etc etc. Det brister liksom inte i hästens vård. Jag förstår vad som skapar uppdämd energi och ger problembeteenden.
Jag har också ridit varvat med ridning. Men problemet med att han reser sig är ett litet mentalt ticks han får då han taggar igång i alla situationer: i hagen, vid ledning, tömkörning etc. Han reser sig dock inte då jag hanterar honom från marken. Men då en del andra gör det. Det är alltså inte helt ridrelaterat.

Jag ser få som stått ut med att dissekeras så totalt i hur de hanterar sina hästar. Jag förstår att det är intressant att diskutera kring. Men kan vi lämna honom nu? Jag känner att det känns tråkigt att prata så kring hans negativa sidor. Men jag känner att jag måste göra det iom att folk frågar och antar felaktiga saker.

Kan vi nu snälla lämna det ingående snackandet om min häst?
Han blir bättre och jag hoppas och tror att han ska gå att få helt stabil. Kanske det tar tid. Men då får det göra det.
Jag älskar min lilla häst och han är värd den chansen.

 

[Kookaburra]

Sv: Styrande tygeltag?

Det här med tygeltag som ska inverka ställande (tänker ex. pulserande/lirkande i innertygeln, kortande av innertygeln såpass att det är tänkt att rubba huvudet, samma men med bredare hand, osv) är det något ni använder er av?

Låter PRECIS som den ridning jag brukar se på olika ridskolor när det varit privatträning. Vad som förespråkas INNAN hästen är lösgjord. Breddade händer och rörlig innertygel, men tyvärr sägs sällan något om känslan när oc hur tygeln skall vara rörlig och användas och hur i förhållande till hästens svar från mun och kropp. Det pratas för lite om sånt tycker jag.

En lösgjord häst tycker jag kräver en helt annan ridning än en icke lösgjord. Det viktigaste tycker jag är att få igång tungan på hästen, och det finns olika sätt att komma dit upplever jag.

Ett sätt är genom jämn stadig kontakt med båda tyglarna och med eftergifter och förhållningar på olika sätt i kombination med övergångar och "ridning" (enkelt och floskelbeskrivet). En häst som gärna biter sig fast när man kortar tyglarna upplever jag går att rida till lösgjordhet utan att "lirkas" (vad det nu betyder, för jag gissar ALLA har olika och individuella uppfattningar om vad som menas med att lirka), men det krävs en tålmodig ryttare som inte känner prestatinskrav och har en följsam hand som inte säger så mycket mer än jämn kontakt och förhållning/eftergift, och desto fler kilometer. Hästen kommer igenom av sig självt tillslut om den rids framåt med aktivitet och lite böjda spår med en ryttare som har god egenbalans. Detta syns sällan användas på ridskola i de högre grupperna, har jag upptäckt.

Sen finns en annan metod som ryttare med god egenbalans även kan använda sig av (och som oxå kräver "ridning"), och det är den att inte tillåta att hästen biter sig fast, genom att hålla bettet aktivt i ett avvägt förhållande till tungans tryck mot bettet. Förhållning och eftergift utifrån hästens svar och rörelse, mot en levande och aktiv tunga. En metod som rätt använd går lite snabbare än föregående. Men den är även svårare just för att ryttaren behöver veta när den skall ge eftergift och känna och uppräthålla den "rätta" kontakten mot tungan. Kräver mer avvägd ridning. Jag gissar att det är ridning som är mer risky business för mycket kan gå fel om inte rätta känslan är där.

Vad som är rätt eller fel vet jag inte, jag har inte riktigt bestämt någon åsikt. Men det är olika sätt att använda handen som ändå tillslut (snabbare eller långsammare) kommer till lösgjord häst.

När tungan är igång och hästen är lösgjord så blir ridningen annorlunda tycker jag. Det blir lösgjort och både ryttarens och hästens rörelser finare och finare, handen kan verkligen bli "helt stilla" och ridningen kan ske mer med precision av vikt och säte. Förhållningarna från handen nästan försvinner helt. Allt ryttaren gör får mer utslag på hästen så att säga. Då blir det lättare att ställa och göra det på ett bra sätt. Allt innan lösgjord är lixom lite krattig ridning, som man får ta helt enkelt. För tillslut så kommer det ju.

... äsh, inte vet jag!!! Jag bara reflekterar och funderar.

 

[axel]

Sv: Styrande tygeltag?

Problemen sitter sällan i munnen utan visar sig där som ett resultat av hur den jobbar i övrigt.

den tar inte förhållningarna i bakbenen, utan endast i munnen.

tycker att det blir orättvist att prata om ridskolehästar som hela tiden får en otydlig instruktion o hjälpgivning som ger en tålig men okänslig häst.

En häst som lägger sig på bettet pga en okänslig hand kan man fingra på- inte ge det stödet som den lägger sig på.

 

[kryddan]

Sv: Styrande tygeltag?

Jag begriper inte vad tungan har med det hela att göra Varför skall man ha igång den? Hästar har en reflex med tungan och det är att pressa upp bettet i gommen. När en häst får ett tryck i gommen aktiveras en gapreflex. Vilket gör att många spänner åt nosremmar för att hästen inte skall gapa när man rider. Hästen behöver en avspänd mun likväl som allt annat och att fokusera på att få igång denna tunga tycker jag låter lite konstigt för då borde det rimligtvis vara så att man får en icke önskvärd reflex?

Mackan, tack så mycket! Du sa en jättebra sak där, armbågen! För ofta är det så att man (i a f jag) ofta ställer en häst igenom att dra tillbaka den inre armbågen (ihop med allt annat då).

 

[exclusivef]

Sv: Styrande tygeltag?

Men om jag inte missminner mej så var det du som tog upp väldigt mycket om dina egna hästar och särskilt unghästen? Annars hade jag väl aldrig frågat dej om det sista, det vill säga vad det egentligen är som ni gör i praktiken mot detta beteende.

Du har helt klart mycket höga tankar om din egen förmåga när det gäller hästar säkert helt befogat också, samt att du har fått fram att också andra har höga tankar om dej som ryttare och hanterare, då trodde jag inte det var så farligt att fråga vad ni gör med dessa stora problem som du ändå har? Som det verkade så använder ni någon metod kopplad till den här disskussionens frågor men det kan ju definitivt vara en feltolkning av mej och då ber jag om ursäkt. Då lämnar vi dina hästar utanför, naturligtvis!

 

[exclusivef]

Sv: Styrande tygeltag?

När tungan är igång och hästen är lösgjord så blir ridningen annorlunda tycker jag. Det blir lösgjort och både ryttarens och hästens rörelser finare och finare, handen kan verkligen bli "helt stilla" och ridningen kan ske mer med precision av vikt och säte. Förhållningarna från handen nästan försvinner helt. Allt ryttaren gör får mer utslag på hästen så att säga. Då blir det lättare att ställa och göra det på ett bra sätt. Allt innan lösgjord är lixom lite krattig ridning, som man får ta helt enkelt. För tillslut så kommer det ju.

... äsh, inte vet jag!!! Jag bara reflekterar och funderar.

Hur menar du att tungan är igång? Menar du att hästen suger på bettet och accepterar bettet och är avspänd i käkar och tunga? Som kommer av en lösgjordhet i kroppen? Det är först då den släpper igenom hela kroppen och då blir det som axel sa inte en förhållning i munnen utan som går igenom hela vägen ner till bakhovarna. Det som du och Totola talar om låter som sätt att få en häst att sluta bita fast mer eller mindre, bara släppa bettet, inte spjärna, men det leder inte nån vart utan eftergiften som går hela vägen igenom hästen, då måste något hända i hela kroppen som handlar om balans och lösgjordhet. Det ena ger det andra, tygeln fångar upp och understödjer men det kan inte börja framifrån i munnen.

 

[Lusidor]

Sv: Styrande tygeltag?

Tyckte det .. hm.. minns inte vem sa, att handen korrigerar är rätt bra sagt. Att allt egentligen ska komma ifrån hjälper som aktiverar, flyttar, böjer och donar bakifrån och som i förlängningen påverkar huvud/hals/ställning.

Tror eg inte att jag använder något tygeltag alls för att ställa och böja, utan försöker få ställningen i nacken som ett svar på att höfterna verkligen ställt sig. Men, om inget händer som svar på sits/skänkel kan handen påminna om att, hoho, jag sa en sak! Den kan "joxa" eller vad man kan kalla det, tillfälligt, för att påkalla uppmärksamhet, så sitsen når igenom. För på låst ointaglig överlinje når inte sitsen igenom. Med längning/mjuknande i hals och rygg pga impulser i bettet kan sitsen verka igen.
Samt på häst som forsat iväg utan att vänta in signaler kommer skänklarna förmodligen inte ge den effekt man tänkt. Så, handen är alltid en "påminnelse" eller understödjande för att de "riktiga" verksamma hjälperna ska ha effekt i hästkroppen.

Gär nog inga ledande eller "styrande" huvudplacerande tygeltag, men om hästen tex faller iväg över en bog och inte tar till sig sitsen som säger -bär dig genom svängen- kan handen stanna upp fram och ge utrymme för det rätta.
Eller nått.. Känns så iaf! Att skänkel o sits förbereder tex en sväng, och ställningen kommer av att man bara följer spåret man anger med vikten och släpper iväg hästen längs. Om hästen inte spårar, kommer lätt känslan av att vilja pilla och peta i innertygeln för att skapa en ställning, som borde ha kommit bakifrån.

 

[Kookaburra]

Sv: Styrande tygeltag?

Hur menar du att tungan är igång? Menar du att hästen suger på bettet och accepterar bettet och är avspänd i käkar och tunga? Som kommer av en lösgjordhet i kroppen? Det är först då den släpper igenom hela kroppen och då blir det som axel sa inte en förhållning i munnen utan som går igenom hela vägen ner till bakhovarna. Det som du och Totola talar om låter som sätt att få en häst att sluta bita fast mer eller mindre, bara släppa bettet, inte spjärna, men det leder inte nån vart utan eftergiften som går hela vägen igenom hästen, då måste något hända i hela kroppen som handlar om balans och lösgjordhet. Det ena ger det andra, tygeln fångar upp och understödjer men det kan inte börja framifrån i munnen.

Ja, precis. Hela hästkroppen behöver aktiveras och få komma till balanserat arbete. Försökte få med det i mitt inlägg men vi pratade ju om handen (som ju sitter på en arm, som sitter på en kropp, som sitter på hästen - en helhet alltså och det gör ju naturligtvis att helheten behöver samverka, precis som att munnen på hästen är en del av hästen) så jag gjorde ett inlägg utifrån lite tankar jag hade om handens perspektiv och kontakten med hästens mun och olika sätt som handen kan göra. Det kanske inte uppfattades i mitt inlägg att det naturligtvis finns fler delar till helheten?

Exakt vad Totola talar om är jag inte insatt i, för jag har inte läst hela tråden . Jag beskrev två olika sätt som en hand kan verka, så som jag har sett.

Tungan är igång för mig när hästen "tuggar" och bjuder på en fin kontakt i handen. Inget motstånd, bara föjlsamhet och acceptans. När jag kan leka med hästens mun där vi om vart annat tar hand om bettet tillsammans. Min hand följär hästen, och hästen följer min hand. Och det tycker jag känns genom hela hästkroppen, vilket jag försökte förmedla i mitt inlägg. En lösgjord häst. Men för att komma till lösgjordhet så behöver man ju rida.

Det kan inte börja i bara munnen, utan allt behöver komma igång genom hela helheten. Men man kan tala om hand och mun som en del av helheten. Men som det alltid är när en kompex händelse delas upp i delar - den blir inte komplett. Jag accepterar att bilden inte blir komplett när vi talar om en helhet i delar, dvs bilden blir aldrig fullt verklig. Det kan den aldrig bli när bara delar av helheten diskuteras. Det går att diskutera i oändlighet - för helheten är en helhet och shit vad jag önskar att jag kunde hoppa i någon annans kropp och uppleva andras ridning. Det skulle verkligen ge perspktiv.

 

[Kookaburra]

Sv: Styrande tygeltag?

Problemen sitter sällan i munnen utan visar sig där som ett resultat av hur den jobbar i övrigt.

den tar inte förhållningarna i bakbenen, utan endast i munnen.

tycker att det blir orättvist att prata om ridskolehästar som hela tiden får en otydlig instruktion o hjälpgivning som ger en tålig men okänslig häst.

En häst som lägger sig på bettet pga en okänslig hand kan man fingra på- inte ge det stödet som den lägger sig på.

Jag håller med. Munnen säger mycket om hästkroppen.

Jag fick precis höra från en instruktör högt värderad av Strömsholm och Ridsportförbundet att ridskolehästar minsan är precis som alla andra hästar. Det är ingen skillnad, alla hästar rids likadant.

Jag höll inte med, i det tysta.

Jag pratar om privatryttare på riskolors ridhus, som rider privatträning, med tränare som är en del av även ridskolan. Men jag tog även upp ridning på hög nivå på ridskola. Menar du att ridskolorna lär ut fel?

Sen har jag nyss ridit några ridskolehästar som blivit otroligt känsliga, när de blivit lösgjorda. Jättefina hästar. Men det var inte som att rida fram en välutbildad, välriden privathäst inte. Det var iaf skitkul, men tog lite tid att "hitta knapparna"