stjarnhimmel
Trådstartare
Jag tycker inte heller utlandsresor är ett mått på hur bra förälder man är.För mig är det främmande med en stor familj, jag förstår inte vitsen helt enkelt.
Men jag förstår inte heller den dömande tonen i tråden? Samlare,stackars äldre syskon, inte ha råd med intressen, inte få uppmärksamhet. .. förutom antalet barn, så finns det ju inget som säger två-syskons familjen har det bättre, vare sig ekonomiskt eller kärleksmässigt?
Här på buke brukar det ju vara så väldigt accepterande- otrohet, polygami, barnfrihet etc.
Jag tycker själva barnskaffandet alltid är ett egoistiskt val, vare sig man kämpar i år för att få ett barn, föder ett man inte planerat, eller väljer att skaffa många?
Man kan ju bara konstatera att våra barn inte väljer vilken familj de får.
Har bara sett några avsnitt om de svenska storfamiljerna och de var väl som alla andra, mer eller mindre bra ( efter min standard).
Jag tycker till exempel att dyra fritidsintressen och häftiga resor är ett kasst mått på "bra" familjer.
Jag ogillar när man målar något skamligt över ekonomisk utsatthet.
Stackars barn som inte får gå på ridskola/hockey/resa till Mallorca fy skäms på valfri vårdnadshavare att hen inte planerat bättre![]()
Men jag tycker det är tråkigt med bekanta som har fyra barn och man har aldrig råd att låta barnen gå på aktiviteter med sina vänner, dvs att som tidig tonåring säga nej varje gång vännerna ska umgås för man har inte pengar till fika, bio etc
Eller att barnen inte kan hålla på med aktiviteter. Tex ett barn som helst av allt vill hålla på med någon sport men föräldrarna har inte råd att betala några aktiviteter till barnen.
Det valet gör man ju som förälder.