Sv: Stora snacktråden - förälder
Har precis hämtat sonen
Än en gång har sambon pyst iväg så fort jag gått.
Det är inte första gången han stressar iväg såhär, det tar ungefär fem min att gå till dagis så jag var borta i 15-20 min max. Sambon sov när jag gick, eller det tror jag åtminstone. Han var på övervåningen och det var tyst så jag antar att han sov.
När vi gick hem fick jag ett mess att han skulle ut och gå, då var vi nästan hemma. Så han kan ju inte ens ha hunnit äta frukost. Jag vet ju att han går till sina föräldrar och sitter där, varför kan han inte bara säga det då.
Jag blir så less.
Mer än en gång har han dragit när sonen ska komma hem.
Likadant om jag är iväg och handlar så är det ofta som han inte är hemma när jag kommer hem. Är han mot all förmodan faktiskt hemma så gör han aldrig mat själv utan väntar tills jag kommer hem. Även om han är hemma med sonen
Inte så kul när folk frågar mig om allt är som det ska och om vi har bråkat.
Oftast går han hem till sina föräldrar och äter där och jag har ingen aning om ifall han tänker komma hem och äta eller om han kommer senare.
Vi är arbetslösa båda två nu men det känns som att jag är den enda som söker jobb. Han ringde på ett jobb nu i måndags iof, mest för att mitt ex ringde och sade att de behövde folk och jag tröck mob i handen på sambon.
Jag kanske är känslig men jag börjat tröttna. Jag måste ju kunna lita på att jag kan lämna sonen med honom och han får mat som han ska. Han har haft papper från facket hur länge som helst som hans chef ska skriva på, de har han inte varit in med än. Utan det får han inte ett öre. Kul när man har en massa räkningar att betala...
Nu blev det väldigt långt det här men var tvungen att få ur mig lite.
Kanske låter som att jag gnäller på honom bara men jag blir så less på att det inte händer nåt
och på att han verkar dra så fort han får chansen.