Sv: Stora snacktråden - förälder
Jag har ungefär lika långt som du till mina föräldrar. När jag var föräldraledig åkte jag upp nästan en gång i månaden men med heltidsjobb blir det inte så ofta. Melkers mormor och morfar är tyvärr inte så intresserade av honom, som nummer 7 i skaran av barnbarn är han inte så speciell för dem.
De har bara varit nere 2 gånger sedan han föddes, när han var nyfödd och på ettårskalaset, han fyller snart 2. Vi försöker åka upp med jämna mellanrum då jag har hela min släkt där och även om mormor och morfar inte bryr sig så är han speciell för sina mostrar. Vi var uppe en vecka i slutet av augusti sen i november och ev vecka över jul.
Just nu känner jag mig rätt trött på mina föräldrar och deras ointresse, för det är inget annat det handlar om. Även om de inte kommer och hälsa på kunde de ringa och fråga hur det är med Melker men inte heller det förekommer. Vet inte när vi kommer att ta oss upp igen. Två av mina underbara systrar brukar försöka komma ner med jämna mellanrum men jag hade gärna träffat de andra oftare. Tycker det är trist att Melker aldrig kommer att få en ordentlig relation till sina morföräldrar men som det är just nu orkar inte vi upprätthålla det om de inte visar något intresse.
Melkers farmor och farfar samt min mans moster bor i samma stad som oss och vi träffas minst en gång i veckan. Farfar är Melkers idol
och då han gått i pension ställer han gärna upp och barnvaktar då och då. Han och Melker har en underbar relation och på senaste tiden har det hänt oftare och oftare att Farfar vill låna Melker en förmiddag. Även farmor och "moster" är viktiga för Melker och vill gärna låna (oftare än vad vi vill lämna bort
) Även min mans morföräldrar finns i stan, de börjar bli skruttiga men vi ses ett par gånger i månaden och då vill gärna gammelmorfar leka med Melker.
Blev ett långt och rörigt inlägg med det är en jobbig fråga för mig. Tips på hur man ska hantera relationen med mina föräldrar, prata fungerar inte det har jag försökt i så många år
