STOR schäfertik

[MissourisTopsanna]

Sv: STOR schäfertik

Jag tycker absolut att argumenten är bra jag med så länge det är fakta, åsikter osv. Men många här på buke som gör sig hörd gör det på ett påhoppande eller retsamt sätt. Vilket jag ofta stör mig på, jag ligger ändå på den yngre halvan men här kommer vuxna människor och skriver saker som skulle kunna komma ur en 14årings käfft.

Det är lättare att nå fram till andra personer om man gör det på ett trevligt och förklarande sätt!

 

[em-pirre]

Sv: STOR schäfertik

Hundar till salu finns det allt för mycket av redan. Att göra blandraser tar inte utvecklingen någonstans, du vet aldrig vad du får. Alla här gillar väl hundar oavsett ras, det är blandrasaveln som de flesta inte gillar. Hur vet du t.ex. om hundens släktingar är friska? Dvs, vet du vad du egentligen avlar på?

Jag undrar vad du vill ha ut av att avla på just din hund? Och så undrar jag om den är röntgad. Tänker mig att en så stor hund kan behöva ha rätt bra stomme för att hålla sig frisk.

Är det inte fiffigare att gå en kurs, och kanske ta en foderhund så du får se hur det egentligen går till med avel. Ordentlig avel kostar.

 

[Miao]

Sv: STOR schäfertik

Schäfrar är ju oftast helt sönderavlade med sina sluttande ryggar

Och med det påståendet så antar jag att din tik är av korrekt exteriör (vilket hon ju redan bevisligen inte är då hon är för stor), friröntgad, MH/MT testad och ur linjer som har ex. officiellt registrerad bra HD/ED statistik och mentalitet?

Och om inte, varför ska du då bidra till att avla sönder rasen än mer?

 

[_Runaway_]

Sv: STOR schäfertik

Håller med MosterMia.

Att hobbyavla på en schäfertik utan utställningsmeriter, MH, röntgen osv är så idiotiskt att jag knappt finner ord. Schäfern är en fantastisk ras med många härliga egenskaper och individer, jag har själv en här hemma. Men att ge sig in på avel inom den rasen, det önskar jag bara att folk gör som är aktiva inom utställning/tävling, insatta i blodslinjer och mycket medvetna om vad de gör.
Annars har vi snart ingen sund schäfer kvar.

 

[vallhund]

Sv: STOR schäfertik

Håller med MosterMia.

Att hobbyavla på en schäfertik utan utställningsmeriter, MH, röntgen osv är så idiotiskt att jag knappt finner ord. Schäfern är en fantastisk ras med många härliga egenskaper och individer, jag har själv en här hemma. Men att ge sig in på avel inom den rasen, det önskar jag bara att folk gör som är aktiva inom utställning/tävling, insatta i blodslinjer och mycket medvetna om vad de gör.
Annars har vi snart ingen sund schäfer kvar.

Själv föredrar jag sääfrar med bruksmeriter.

 

[HeleneK]

Sv: STOR schäfertik

Om du är seriöst intresserad av att ta valpar av din hund så finns det utbildningar att gå. Det finns massor att lära sig och jag tror att även om man tycker sig kunna mycket, så finns det ändå mer att lära.

Är du inte så seriöst intresserad att du tycker att det är värt att skaffa dig den kunskapen, så tycker jag att det är bättre att du har din fantastiska hund som sällskaps/träningskompis och överlåter avlandet till dem som är seriöst intresserade.

 

[Ravishing]

Sv: STOR schäfertik

Din tik är förmodligen inte unik på något plan, alltså bör du inte ta valpar på henne. För att en hund ska vara lämplig att avla på och för att du som uppfödare ska vara en lämplig uppfödare bör du ha en plan med din avel och en önskan om att förbättra rasen.

Så:
- Vad anser du att din tik har att tillföra schäferaveln?
- Anser du att schäfrarna behöver bli större? En arbetande hund ska vara lätt och smäcker i kroppen, en stor hund orkar inte lika mycket samt har oftare fysiska bekymmer, t.ex. HD/AD.
- Om du vill få fram bra valpar bör du ha en tydlig plan, att bara vara ute efter att välja en schäferhane som är större än henne är rentav olämpligt då det finns risk att den hanen har andra defekter då urvalet av (enligt dig) lämpliga avelshanar blir mindre = större risk för t.ex. sämre mentalitet, HD/AD, då du ger avkall på andra kvaliteter för att få en större hund.

 

[bigganl]

Sv: STOR schäfertik

Är ni emot blandraser med? För jag skulle inte ha något emot att ta en hane av en annan ras. Förstår inte det riktigt. Hästar, katter osv spelar det ingen roll om det är 3 raser i, men hundar ska alltid vara av en och samma ras och vara så rasspecifika som möjligt.

Jag svarar bara för att visa att du inte är ensam om dessa åsikter. Någon skrev att det är en dödsdom att skriva så. Jag håller inte med. Att en hund är renrasig är inte det minsta viktigt om man vill ha en trevlig hund och inte tänkter åka på utställningar. Att hundarna är friska och sunda samt framför allt har ett bra lynne är viktigare. Slår ett slag för blandraser. Här bredvid mig ligger vår ögonsten som har sex raser i sig. Härligare hund finns inte!
Jag tycker att avel inte alltid måste ha som syfte att förbättra en ras. Det kan lika gärna vara för att få fram trevliga individer/familjehundar. (eller hästar också för den delen). Båda behoven finns i vårt samhälle så båda typerna av avel ska få finnas.

 

[Ravishing]

Sv: STOR schäfertik

Men vad är det positiva att ha en skitstor schäfertik och sen LETA EFTER en skitstor schäferhane trots att det inte verkar finnas några? Avelsbasen blir väldigt liten när man söker efter en specifik egenskap och det går ut över andra kvaliteter. Vad är det för positivt med det? Folk får avla blandraser hur de vill men då ska det vara med samma krav som finns på seriösa renrasiga uppfödare: MH/MT, HD/AD, Patella, PRA... man MÅSTE hälsoundersöka sina avelsdjur, det ligger garanterat blandishundarna i fatet om de får en himlans massa sjukdomar pga. att deras uppfödare inte testade tik och hane. Ställ krav!! Även på blandrashundar.

 

[Philosophia]

Sv: STOR schäfertik

Fast nog finns det ju mängder av renrasuppfödare som sätter mentalitet (fungera bra med sin familj) och hälsa i första leded.

Majoriteten av alla hundraser avlas ju trots allt fram för att fungera som familjehundar eftersom det är så hundarna kommer att leva även om det finns undantag som t.ex. vissa herdehundar. Men därtill kommer så klart andra egenskaper som gör vissa hundraser mer eller mindre lämpade för vissa individer, beroende på den senares intresse och hundvana.

För att ta ett exempel: I min ras, whippet, så intervjuades 14 uppfödare som alla placerats på topp tio på de olika årsbästalistorna (utställning, lure coursing, kapplöpning/rundbana, samt whippet race) om vilka egenskaper som de värnade särskilt om. Alla uppfödare utom en satte mentalitet (whippetens väna, vänliga och tillmötesgående sätt) högst tillsammans med hälsa och/eller funktion (jakt). Ingen nämnde att hunden nödvändigtvis måste bli en vinnare i utställningsringen. Sedan betonade så klart de utställningsintresserade att whippetens sköna linjespel måste bevaras, liksom kapplöpningsuppfödarena tryckte extra på funktionen, dvs. jaktinstinkten. Men mentaliteten låg ändå i toppen!

Du får det att låta som om den renrasiga aveln enbart handlar om utställning och utseende, vilket inte är fallet för mängder av raser.

Sedan skulle jag nog säga att - så länge det inte är en vuxen hund som du köper - att det vanligen är lättare att förutse mentaliteten hos en hund där du har möjlighet att träffa den blivande valpens farföräldrar, tidigare syskon osv. Det är lättare att spåra det ärftliga temperamentet (genom att t.ex. se hur hundarna beter sig och presterar på prov och utställningar (är hunden spänd, nervös och ängslig eller är den tillgänglig och glad?)). Gemene uppfödare av renrasiga hundar har oftast en bättre kontakt med sina valpköpare än gemene blandrasuppfödare. God kontakt med valpköpare ger värdefull information om hur avkommorna beter sig, om de är friska osv. och därmed huruvida en viss kombination eller viss hund bör avlas vidare på eller inte.

 

[Lenis]

Sv: STOR schäfertik

Jag svarar bara för att visa att du inte är ensam om dessa åsikter. Någon skrev att det är en dödsdom att skriva så. Jag håller inte med. Att en hund är renrasig är inte det minsta viktigt om man vill ha en trevlig hund och inte tänkter åka på utställningar. Att hundarna är friska och sunda samt framför allt har ett bra lynne är viktigare. Slår ett slag för blandraser. Här bredvid mig ligger vår ögonsten som har sex raser i sig. Härligare hund finns inte!
Jag tycker att avel inte alltid måste ha som syfte att förbättra en ras. Det kan lika gärna vara för att få fram trevliga individer/familjehundar. (eller hästar också för den delen). Båda behoven finns i vårt samhälle så båda typerna av avel ska få finnas.

Fast varför kan inte renrasavel sträva efter trevliga individer/familjehundar? Mitt mål med min avel är friska, TREVLIGA hundar och i andra hand kommer utställningsbiten. Jag har valt bort mycket snygga och framgångsrika hundar pga taskig mentalitet. Liksom jag valt bort många pga dåliga resultat på hälsotester och mentaltester.

Är man en seriös uppfödare ser man ALLTID till temperament som en del i aveln, det är min åsikt.

Och om man inte bryr sig om utställningar kan det ju iaf vara trevligt att ha en hund där man kan se hälsotester flera led bakåt, föräldradjuren är såklart undersökta osv. Och argumentet om att blandisar är friskare har vi ju behandlat så många ggr att jag trodde det var överspelat..

En sak till, lite generellt sådär; det finns så himla många som har en hund som inte funkar för renrasaveln, då ska de prompt blandisavla.. men varför duger inte hunden till renrasavel? Är det verkligen en bra idé att avla på den ändå? Tycker resonemanget ofta brister liksom kunskapen, det blir mer "jag vill ha valpar" punkt.

 

[bigganl]

Sv: STOR schäfertik

Men vad är det positiva att ha en skitstor schäfertik och sen LETA EFTER en skitstor schäferhane trots att det inte verkar finnas några? Avelsbasen blir väldigt liten när man söker efter en specifik egenskap och det går ut över andra kvaliteter. Vad är det för positivt med det?

Nej jag menade inte att just det skulle vara positivt. Jag pratade om blandraser i allmänhet och ville visa att det finns flera som inte har något emot dem.

Folk får avla blandraser hur de vill men då ska det vara med samma krav som finns på seriösa renrasiga uppfödare

Ja visst ska man vara seriös även om man tar blandrasvalpar, men fokus ligger oftast inte på den utreendemässiga biten då, vilket jag tycker det gör ofta i hundaveln, utan på den mentala biten. Ibland stirrar sig uppfödare blinda på exteriören och avlar på hundar som inte alls har en bra mentalitet enbart för att de vill åt det exteriöra.
Jag har inget emot renrasiga hundar och inte heller blandraser. Min förra var en renrasig Schäfer med testade föräldrar och den nuvarande är som sagt en blandras.

 

[bigganl]

Sv: STOR schäfertik

Fast varför kan inte renrasavel sträva efter trevliga individer/familjehundar? Mitt mål med min avel är friska, TREVLIGA hundar och i andra hand kommer utställningsbiten. Jag har valt bort mycket snygga och framgångsrika hundar pga taskig mentalitet. Liksom jag valt bort många pga dåliga resultat på hälsotester och mentaltester.

Tänk om alla uppfödare tänkte som du!

Är man en seriös uppfödare ser man ALLTID till temperament som en del i aveln, det är min åsikt.

Jag har träffat på många meriterade uppfödare som avlar på hundar med mycket tveksam mentalitet. allt för exteriören liksom.
Jag önskar de tänkte som du istället.

Och om man inte bryr sig om utställningar kan det ju iaf vara trevligt att ha en hund där man kan se hälsotester flera led bakåt, föräldradjuren är såklart undersökta osv. Och argumentet om att blandisar är friskare har vi ju behandlat så många ggr att jag trodde det var överspelat..

För min del spelar det ingen roll om jag kan se hälsotester flera led bakåt. Att min hund är trevlig och frisk är det som gäller. Argumentt att blandisar är friskare har diskuterats mer än en gång det håller jag med om, men faktum är ju att vi aldrig enas om en slutsats ändå så den diskussionen leder ingen stans. I det fallet väljer jag att lita på veterinärer med lång erfarenhet som hundspecislist.

En sak till, lite generellt sådär; det finns så himla många som har en hund som inte funkar för renrasaveln, då ska de prompt blandisavla.. men varför duger inte hunden till renrasavel? Är det verkligen en bra idé att avla på den ändå?

Det beror väl helt på varför den inte duger till renrasavel. Om det handlar om en exteriör som inte är på topp för just den rasen så kan det väl vara ok. Om det handlar om defekter så är inte avel i någon form aktuell tycker jag. Schäfern jag hade fick 2:a på utställning pga att hon hade för rak rygg. Hon såg ut sdom schäfrarna gjorde förr. Det uppskattades inte alls på utställning. Däremot var hon en otroligt trevlig individ som var frisk, stark och gillade att arbeta. Jag tog aldrig valpar på henne, men hade det då varit intressant hade jag kunnat ta blandrasvalpar på henne.

 

[bigganl]

Sv: STOR schäfertik

Fast nog finns det ju mängder av renrasuppfödare som sätter mentalitet (fungera bra med sin familj) och hälsa i första leded.

Ja men självklart finns det många som gör det. Jag menar bara att det tyvärr också finns många som inte gör det. Klart det finns en massa uppfödare som tänker längre än till exteriören. (bara för att det finns de så är dåliga betyder ju inte det att alla är det)
Jag menar helt enkelt att det är bättre att ta blandrasvalpar med friska hundar av bra mentalitet än att ta valpar på exteriört vackra hundar med dåligt lynne.
De bra uppfödarna som vill ha både mentalt och exteriört bra hundar gör ett kanonbra jobb och ska bara fortsätta med det tycker jag.

 

[WildWilma]

Sv: STOR schäfertik

Ja visst ska man vara seriös även om man tar blandrasvalpar, men fokus ligger oftast inte på den utreendemässiga biten då, vilket jag tycker det gör ofta i hundaveln, utan på den mentala biten. Ibland stirrar sig uppfödare blinda på exteriören och avlar på hundar som inte alls har en bra mentalitet enbart för att de vill åt det exteriöra.

Det där är verkligen att dra alla renrasiga hundar över en kam Det finns många raser där man prioriterar mentalitet och hälsa framför utseende. Sen har jag hittills inte träffat någon blandras där bra mentalitet verkar ha varit syftet med aveln utan syftet har nog varit att få gulliga valpar. (som sen ofta verkar hamna på blocket eller avlivas av någon anledning ???)

Men jag säger inte att det inte finns seriösa blandrasuppfödare, jag har bara aldrig träffat någon och inte hört talas om någon mer än av någon här på buke.

 

[Lena Furberg]

Sv: STOR schäfertik

Åh vadå? Är alla här emot blandraser? Har träffat många trevliga blandraser som har varit friska och sunda hundar. Är det inte så att de oftast är friskare?

Schäfrar är ju oftast helt sönderavlade med sina sluttande ryggar och vissa hundar har ju så intryckt nos att de inte kan andas ordentligt! Men det kanske bara jag som tycker att det är fel

Om man har två friska hundar, både mentalt och fysiskt, så kan det väl inte vara så farligt att ta valpar på dem? Många blandraser är väl minst lika duktiga på att jaga, tävla osv som renrasiga? Och som sällskapshundar passar de väl också

Hos Försäkringsbolagen (som är opartiska eftersom det handlar om pengar) ligger Blandraserna inte bland de friskaste. De ligger nånstans i mitten i tabellen.

Om någon vill ha en Schäfer att tävla med (jagar gör man knappast med en Schäfer...) köper den personen en renrasig Schäfer med rätt bakgrund och förutsättningar, inte en blandras. Kolla Blocket. Där finns alldeles för många blandraser som säljs till sänkta priser, för att inte tala om alla bruksblandisar som folk säljer vid 9 månaders ålder (eller tidigare.....) pga "tidsbrist" (läs, desperation).

 

[Philosophia]

Sv: STOR schäfertik

Jag menar helt enkelt att det är bättre att ta blandrasvalpar med friska hundar av bra mentalitet än att ta valpar på exteriört vackra hundar med dåligt lynne.

Fast om du nu håller med om att det finns många uppfödare av renrasiga hundar som premierar bra mentalitet och hälsa, varför ställer du då blandrashundar med bra mentalitet mot renrasiga vackra hundar med dåligt lynne? Om det nu finns fler kategorier att välja mellan, varför begränsa valsituationen till just dessa två (dvs. renras med dåligt lynne, respektive blandras med gott lynne)?

Jag har så klart träffat mängder av trevliga och friska blandrashundar och jag skulle inte ha något emot att ha en själv om det passade mig just där och då. Men jag skulle inte välja en blandrasvalp utan i så fall en vuxen omplacering som klickar med mig som individ. Att mamman och pappan är snälla familjehundar ger, anser jag, inte tillräcklig information om hur en valp kan tänkas komma att bli som vuxen och en blandrasvalp anser jag i de flesta fall vara ett allt för osäkert kort.

 

[Ravishing]

Sv: STOR schäfertik

Fast om du nu håller med om att det finns många uppfödare av renrasiga hundar som premierar bra mentalitet och hälsa, varför ställer du då blandrashundar med bra mentalitet mot renrasiga vackra hundar med dåligt lynne? Om det nu finns fler kategorier att välja mellan, varför begränsa valsituationen till just dessa två (dvs. renras med dåligt lynne, respektive blandras med gott lynne)?

Jag har så klart träffat mängder av trevliga och friska blandrashundar och jag skulle inte ha något emot att ha en själv om det passade mig just där och då. Men jag skulle inte välja en blandrasvalp utan i så fall en vuxen omplacering som klickar med mig som individ. Att mamman och pappan är snälla familjehundar ger, anser jag, inte tillräcklig information om hur en valp kan tänkas komma att bli som vuxen och en blandrasvalp anser jag i de flesta fall vara ett allt för osäkert kort.

Åh vad bra skrivet!

 

[ch791022]

Sv: STOR schäfertik

Argumentt att blandisar är friskare har diskuterats mer än en gång det håller jag med om, men faktum är ju att vi aldrig enas om en slutsats ändå så den diskussionen leder ingen stans. I det fallet väljer jag att lita på veterinärer med lång erfarenhet som hundspecialist.

Fast det är ju inte något som behöver diskuteras överhuvudtaget, finns ju klara och tydliga studier med statistik som säger att 1:a generationen blandis har fördel av genblandningen hälsomässigt, nästa generation får istället problemen från båda sidorna.
Och även försäkringsbolagens siffror berättar ju en hel del, då blandras ligger i mitten på pristabellen, och då lär det ändå inte vara med tex hd/ad kostnaderna med hos dessa hundar. Då föräldradjuren i väldigt få fall lär ha en officiell röntgen gjord som krävs för att försäkringen hos de flesta bolag ska täcka.
Så det finns väldigt lite som talar för att det ska finnas någon sanning i den myten, men mycket som talar emot. Och inte ens veterinärer har alltid rätt...

/Camilla

 

[bigganl]

Sv: STOR schäfertik

Det där är verkligen att dra alla renrasiga hundar över en kam Det finns många raser där man prioriterar mentalitet och hälsa framför utseende. Sen har jag hittills inte träffat någon blandras där bra mentalitet verkar ha varit syftet med aveln utan syftet har nog varit att få gulliga valpar. (som sen ofta verkar hamna på blocket eller avlivas av någon anledning ???)

Nej jag drar verkligen inte alla uppfödare över en kam. Vet inte om du missade vad jag skrev.

Ibland stirrar sig uppfödare blinda på exteriören och avlar på hundar som inte alls har en bra mentalitet enbart för att de vill åt det exteriöra.

Det står alltså ibland.

Men jag säger inte att det inte finns seriösa blandrasuppfödare, jag har bara aldrig träffat någon och inte hört talas om någon mer än av någon här på buke.

Ja det är väl slumpen. Jag har träffat seriösa blandrasuppfödare och seriösa uppfödare av renrasiga hundar. Jag har också stött på icke seriösa uppfödare av båda sorterna. Klart det finns bra och dåliga inom båda kategorierna. Jag var lika nöjd med min tidigare schäfer som köptes från en schäferkennel, som jag är med vår blandras som köptes av en som föder upp blandisar. Härliga hundar båda två. (sen känner jag ju mängder av hundägare som har lika trevliga hundar vare sig de är renrasiga eller blandraser.