Stooora problem med svärmor!

Sv: Stooora problem med svärmor!

Oj vad jag känner igen din sits. En god vän till mig har/haft det precis likadant. De har lyckats lösa det mesta och de klarar av att bo på samma gård nu för tiden!
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Jag tycker du ska slå näven i bordet (ja inte bokstavligt kanske ;) ) åt din man och kräva att han tar tag i det här. Hur står du ut?
Både han och hans föräldrar bagatelliserar dina känslor och nedvärderar dina åsikter. Fina gårdar finns överallt, är det verkligen värt att bo på ett ställe där du får sådan hemsk behandling?

Håller med! Hur står du ut?


Vad 17 har du för en man? (förlåt men allvarligt:o)
Jag tycker oxå att små dispyter ska man lösa på egen hand. Men det här är ingen dispyt utan något som är mer i klass med mobbing. Det är inget du ska lösa på egen hand. Din man ska kräva att hon skärper till sej eller så kanske ni ska leta efter ett annat boende. Vad 17 säger att hon faktiskt kommer låta er köpa gården? Så länge du finns i bilden så kan hon blåvägra till dödagar.

Skulle aldrig acceptera att bli behandlad på det där viset. Det ska inte du helller. Varken av svärmor eller make............
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Ååååh..

Vad jobbig hon verkar vara! Retpinne!!

Snälla, ta bort rabatterna och täpp igen hålen igen..
Skriv en lapp och sätt upp på en staketpinne - inga äpplen till hästarna.
Säg till henne att hon får betala om något händer hästarna!
Gärna förskottsbetalning ;D?

Min svärmor är fruktansvärt jobbig..
Våran hund får inte gå in i köket när vi äter då hon gnäller och tigger mat och sitter precis där tallrikarna är... Kan ta upp huvudet mot bordet och försöka slicka på tallriken och de tolerera inte jag!

Hon lockar på hunden, låter den glatt äta breve henne och om jag säger att " hon äter på morgon och kväll, får fri tillgång på vatten och hon blir väääldigt dålig i magen av matrester då hon inte ätit de i sitt liv!"

Hon säger att hon tycker synd om hunden som inte får vara i köket med oss när vi äter, att de är normalt för en hund att tigga, att hon inte sett henne må dåligt av lite matrester..

NÄ! För Maten går inte ur direkt!!!
Hunden både bajsar, spyr och kissar inomhus de närmaste dagarna efteråt!
Ja bor på landet men jag har faktiskt ett liv förutom hunden också! Som ex laga mat, kan inte gå ut med hunden samtidigt.. Inte heller när jag städar... Hunden är varje dag med i stallet och är ute mycket med den...
Man vill inte heller lämna hunden själv hemma då det går flera timmar att äta/vara hos dem då hon allldriiiig kan sluta prata!!!
När man ska prata så avbryter hon både mig och min sambo (hennes son) och sambon tycker hon är jättejobbig väldigt ofta, han har tagit upp de med henne att hon inte låter någon prata till punkt osv.. Då börjar hon gråta och säga att hon förstår.. Men inte hjälper det..

Nu väntar vi eventuellt barn, och de vill jag inte berätta förens så sent det bara går för henne...
Jag har slutat följa med på middagar hos henne för jag orkar helt enkelt inte med alla dessa timmar när jag har djur hemma att sköta..
Svärfar är dock väldigt härlig, de är mest därför jag är där...

Sen så tycker min svärmor att jag inte tränar hunden tillräckligt för hon inte lyssnar på henne..
Man får bevisa gång på gång att hunden lyder mig, lyssnar väldigt bra och går lös i samhället till och med utan problem.. Gåt fot, kan kommandon som sitt, ligg, rulla runt, lyra osv osv...
Men de hjälper inte, för den är ju fel inlärd ändå tycker hon...

Hon säger saker som " jag träffade en hund en gång som hade gått med hästar så mycket så den galoppperade när hästarna galopperade när de red ut "..
Ååh, kunde inte låta bli och skratta och säga att de är hundarnas gångart, dock heter det inte galoppera när man pratar om hundar kanske..
Då blev hon skitsur....

Hon gnäller på grannen för barnen leker med hundarna och har gevär SOM INTE LÅTER utan " hunden blir rädd när de siktar mot människor och djur "... Jo, tjena... Hunden tänker nog att ett låtsas gevär av trä från astrid lindgrens värld - emil i lönneberga, kan döda...

Min sambo får komma dit och klippa gräset, gör han inte det blir de sura och så klipper dem de själva.. Vf inte göra de från första början? De har inte ngn fritid efter jobbet liksom.. Alltid hemma..
SAmbon får inte byta adress, han får flytta men adressen ska va skriver på dem, för de vill se vad han får för brev så hon kan va duktig att ringa o tala om när han fått post.
Tillägger att vi måste hämta posten varje jävla dag också, bara det tar ju flera timmar för sambon...
Om man låter de ta ett par dagar så blir de sura för han inte hämtat posten..

De har en föräldrargård några mil bort som kommer falla när som.. De vill inte sälja den -jag är inte intresserad- men någon annan kanske vill ha gården så den slipper ruttna?( dessutom är marken jättefin!!) Då kanske de sluppit betala flera tusen var (3st) i månaden för att de tog över sin pappas (sambon morfar) skulder.
Sen gläller om att de inte har pengar...

ÅÅh , det är såå mycket mer man bara kan.. berätta men de finns ingen mening med de..

Hoppas verkligen för din skull TS att din svärmor bättrar sig.. Ser inte fram emot att skaffa barn när man tänker på hur hon kommer bete sig...
Jag kanske ger den fel fälling eller blöjor eller fel mat när den blir äldre.. Kanske behandlar den fel eller uppfostrar den fel.. Tycker kanske synd om vårat barn... Jaja..
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Men står din sambo skriven hos sina föräldrar fortfarande?
För att hans föräldrar säger att han inte får byta adress?
Ursäkta men hur gammal är han? :crazy:
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Ja, vi bygger på ett hus som inte är vårat. Men det löser sig i slutändan. Vi ska inte köpa gården. Den dagen de respekterar oss och vad vi ska göra på gården och låter oss få vara vuxna, då kanske vi kan fundera på det.
Tills dess hyr vi. Passar det inte, då kan vi flytta.
Besöken hos psykologen har gått framåt och jag har hittat flera sidor hos mig själv som jag inte trodde jag hade. Jag har fått nytt tankesätt och tar inte åt mig längre och intalar mig själv att det är inte mig det är fel på. Det borde vara svärmor som går till psykologen, inte jag.. :angel:
Det har hänt flera saker som t o m fått sambon att ta mitt parti och givetvis spelar svärmor martyr och tyvärr är det sååå genomskinnligt att sambon ser igenom henne. Jag hittar inte på, som jag fick känslan av att han trodde från början. Skönt att bli trodd, men en som manipulerar andra och "gräver en grop åt andra, faller själv däri" Känns som jag på ett sätt har fått upprättelse.
Nu när vi är i samma rum tar hon inte musten ur mig på samma sätt som tidigare, fast hon har samma beteende som innan. Jag ger henne komplimanger, när jag tycker hon förtjänar det. Men hon svarar på helt annat sätt än vad jag är van vid när jag pratar med andra. Hon har så höga krav på sig själv och andra. Allt ska vara så perfekt. Erbjöd henne min hjälp då hon var totalt sönderstressad och det bara blev löjligt. I då min sambos närhet, numera talar jag inte med henne utan att han är med. Då nekar hon mig hjälp, fast jag är bra på det hon ville ha klart i tid. Nåja, men gnäller gör hon alldeles för mycket. Ska göra allt själv, för då har hon gjort det. Men gör sig själv till en martyr och det är så synd om henne.
Tar lång tid innan jag lär känna henne, kan jag säga. Då hon inte vill lyssna eller intressera sig för någon annan än sig själv. Eller klaga på vad jag gör och inte gör. Tittar på husannonser, men finner inga bra hus. Ska börja jobba till sommaren och kommer då får mer distans till henne och gården. Får låta det sjunka in. Jag och sambon umgås mer nu och vi får känna oss som en familj med våra barn. Utan att hon alltid ska vara med överallt. Men det syns på henne att hon blir besviken när vi berättar var vi hittat på, utan att blivit tillfrågad. Aldrig blir hon nöjd. :crazy:
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Jag och min man diskuterar mycket nu. Och tyvärr är han lite konflikträdd, inte konstigt med hans mamma som blir så sur när inte hon får som vill. Jag får ligga på lite. Men han står nu på min sida och han får ta upp sakerna med sin mamma. Vi har här och häpna, löst fikafrågan. Vi har kakförbud hemma hos oss på veckodagarna och när sonen går upp till farmor, så talar jag om för henne att han inte får någon fika. Han får då en frukt hos henne istället för kakor. Vilket är ett enormt framsteg.
På helgerna kan vi ha fika. Det är väl rimligt? ;)

Angående äppelfrågan. Den får vi ta upp nästa gång det sker, men då får min sambo ta upp det. Får då kommer det gå ett föl med i hagen, förhoppningsvis.
Redskapen som är mina har jag smugglat ner i källaren. De nya jag köper kommer att stå i min källare. Då måste hon fråga om lov. Tyvärr är det så, men hon är ju inte rädd om sina egna saker, så varför skulle hon ändra sig att vara rädd om mina. Det är nog enda lösningen.
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Jag har ett enormt tålamod. Och tyvärr har jag trott på dem, att mina åsikter inte är värda något. Men nu vet jag att de är lika mycket värda som deras, oavsett erfarenhet, kunskap, kön och ålder. Det har de svårt att ta in, att någon säger emot dem. För ingen annan vågar eller inte bryr sig. Får se hur våren blir, då hon ska vara hemma på heltid under ett halvår. Jag får nog fly fältet emellanåt. :cool:
 
Sv: Stooora problem med svärmor!

Nu har jag inte läst igenom allt så noga, har dessvärre inte den tiden just nu, men kände att jag ville skriva några rader. Här har du i var fall en som känner i gen sitsen du sitter i, bor tillsammans med min man på hans familjegård och det gör även hans föräldrar.

Hans föräldrar hade tidigare bott i det huset som blev vårat. Detta medförde att de ansåg att de hade rätt att springa in där även fast vi bodde där, om jag hade tur knackade dom innan (framförallt hans pappa) gick in.Får väl även tillägga att hans föräldrar var/är pensionärer så de hade ju inget annat för sig än att springa hos oss när någon av oss, eller framförallt min man var hemma.

Problemet var även att min man tyckte att detta var helt okej, för så har dom ju alltid haft det :crazy:

Detta medförde att den onda cirkeln kom igång, jag började att störa mig mer och mer, små saker blev i min värld stora och bägaren hann troligtvis rinna över flera gånger. Små saker som man i vanliga fall inte hade gjort mer än ryckt på axlarna blev nu jättestora för mig, blir lätt så när man bygger på sig irritation.

Efter många resor fram och tillbaka där jag försökte pika (vilket inte fungerar) om att detta inte var okej osv så fick jag nog. Jag slog bokstavligen talat näven i bordet och sade helt enkelt att det var dags att klippa den där j***la navelsträngen!

Efter att jag har berättat hur jag kände av hela situationen, att jag känner att han och jag är en familj nu så ska vi även börja agera som en sådan. Att vi bor på samma gård ska vara en tillgång, inte något som får mig att känna att det är jag mot dom (i detta fallet då min make och hans föräldrar). Först efter många om och men verkade det som att han äntligen förstod hur jag kände, vi pratade till och med om att hyra/köpa gård någon annan stans.

Nu idag är det bättre, han pratade med sina föräldrar och jag tog även upp en diskussion med hans mamma.

Nu var det ju inte så spikrakt och enkelt som det låter, utan vägen har tagit sina vändningar och saker har skett efter vägen, men det går nog. Din sambo verkar ändå förstå att allt hans mamma säger inte stämmer, jag har även suttit i den sitsen då maken tog sina föräldrars parti varenda gång... :crazy:

I vilket fall som helst så tror och hoppas jag att det kommer att lösa sig för er, är sambon din också med hos psykologen? Annars vore det nog ingen dum idé om ni båda gick dit, så att ni får ut hur ni känner över situationen. Han kan ju inte tycka att det är smidigt och trevligt när stämningen är som den är, det är ju ändå där ni bor och dessutom har barn.

Skickar några styrkekramar, då jag vet att de kan behövas i en situation som denna
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
4 512
Senast: Anonymisten
·
Övr. Barn Lite osäker på om tråden hamnar rätt nu, då frågeställningen gäller ett mera helhetsomfattande perspektiv än själva barndomen. Mod får...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
3 335
Relationer Varning för långt desperat inlägg. Jag vet inte hur jag ska börja. Jag och min sambo skaffade en gård för några år sedan. Det blev så...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 315
Senast: corzette
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 086
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp