Sv: Stilhoppning. Vilka punkter bedöms?
Saxat från Hippson.se:
"Hoppa med klass:
Så charmar du stilhoppningsdomaren
Stilhoppning har hamnat mer och mer på tapeten, inte minst efter att hoppningens förbundskapten Maria Gretzer gått ut i media och påpekat att grundridningen brister hos många unga tävlingsryttare.
Text: Anki Yngve
Därför har vi frågat Marita Torgersen, domare i kvalen till GP Ponnyn och till vardags ridinstruktör på Kungsbacka Ridklubb, vad man bör tänka på när man tävlar i stilhoppning.
Här nedan kommenterar Marita varje del i protokollet för GP Ponnyn. Protokollen för andra stiltävlingar kan se lite annorlunda ut, men principerna för vad som är god ridning är alltid de samma!
1. Sits och inverkan mellan hinder
- Vad man tittar på här är att ryttaren är i balans och kan växla mellan tvåpunkts- och trepunktssits. Han eller hon ska ha en bra inverkan på hästen, ryttaren får varken "sitta och åka" eller inverka för kraftigt eller på fel sätt. Dessutom ska hästen vara rätt ställd i svängarna, förklarar Marita.
I stilprotokollet finns rutor där domaren har möjlighet att kryssa i vad ryttaren har för förtjänster och brister. Men Marita föredrar att skriva kommentarer istället för att kryssa i brister, det blir mer konstruktivt.
- Det är viktigt att ryttaren får förklarat varför han eller hon har fått ett visst betyg. Jag försöker alltid att få med något positivt i mina kommentarer. Man får inte glömma att det är barn som tävlar i GP Ponnyn, säger hon.
2. Sits över hinder
- Över hindren tittar jag på att skänkeln inte är för ostadig och att ryttaren har ett lugnt överliv. Handen ska vara följsam och blicken riktad dit ryttaren är på väg. Det viktigaste är såklart att man är följsam med hästen!
De vanligaste problemen som Marita har sett under kvalen i GP Ponnyn är antingen en ostadig skänkel eller ett för hastigt överliv över hindren.
- Speciellt när ryttare börjar bli lite stora för sina ponnyer är det vanligt att de viker sig framåt i sprången, berättar hon.
3. Vägval
- Den här bedömningspunkten handlar om att man ska följa den linje mellan hindren som banbyggaren har tänkt sig. Det gäller att komma vinkelrätt mot alla hinder och inte hoppa dem snett. Sedan vill jag som domare se att det är ryttaren som väljer väg och inte hästen.
Marita poängterar att det handlar om att rida normala vägar, inte överdrivet stora sådana. Man behöver till exempel inte rida ut i hörnen på samma sätt som man gör på en dressyrtävling.
4. Tempo och balans
- Rid i ett lagom tempo, inte för långsamt och inte för snabbt. Här vill jag som domare se att hästen är framme för skänklarna och galopperar rytmiskt, tipsar Marita.
En del i att hästen är i balans är att den byter galopp när den behöver det. Går hästen exempelvis i korsgalopp är det svårt att få en tia.
5. Den totala bilden av ekipaget
Under det sammanlagda helhetsintrycket bedöms samspelet mellan häst och ryttare, att hästen lyssnar på ryttaren och vice versa.
- Här vill vi inte se en massa tjafs och bråk. Det ska vara harmoniskt, förklarar Marita.
6. Ryttarens helhetsintryck
- Ryttaren ska se proper ut och tänka på sin säkerhet. Man får i och för sig inte avdrag för att man inte bär säkerhetsväst, men däremot om något ser ovårdat eller farligt ut, säger Marita.
Hon berättar också att man kan få något poängs avdrag under den här punkten om man är väldigt mycket för stor för sin ponny.
- Det behövs inte jättemycket för att du ska få en tia. Ryttaren ska vara hel, ren och vara reglementsenligt klädd. Det är ingen skönhetstävling, påpekar hon.
Själv föredrar Marita om ryttare med långt hår sätter upp det, åtminstone i en hästsvans eller en fläta.
7. Ponnyns helhetsintryck
- Här tittar man på att utrustningen är säker och sitter som den ska. Till exempel får tyglarna inte vara så långa att tygeländan utgör en säkerhetsrisk. Men det handlar inte om att man måste ha dyra grejor, säger Marita.
I övrigt förklarar hon att det ska se välvårdat ut. Hästen bör vara flätad och om den svettas mycket när den hoppar bör den vara klippt.
Undvik avdrag
Slutligen kan ryttaren få poängavdrag för dåligt uppträdande, vägringar, nedslag eller tidsfel.
- Det har hänt att jag gett minuspoäng om någon använt spöet eller händerna på ett sätt som inte varit bra mot hästen, berättar Marita.
En vägran ger annars tre minuspoäng (vid andra vägringen blir man utesluten), ett nedslag ger två minus och tidsfel ger två - oavsett hur mycket man har överskridit tiden med.
Förbered dig noga!
Marita tycker att den som vill försöka kvala till GP-ponnyn först ska sätta sig in i hur tävlingen går till.
- Åk gärna ut och titta på någon kvaltävling och läs igenom de anvisningar som finns för stilhoppning, säger hon.
När det gäller träning på hemmaplan så rekommenderar hon mycket markarbete, med och utan hinder, så att ponnyn blir lydig.
- Egentligen är det samma typ av träning som alla hopphästar mår bäst av. Stilhoppning handlar inte om att det ska se vackert ut, utan om att visa upp en väl genomförd ritt. Tävlingsformen främjar god ridning och det har man med sig hela vägen upp i klasserna sedan!""