Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

E

Envenomed

Jag har nu efter 12 månader kommit upp i sadeln igen efter en ridolycka. Men det känns helt fel, all vilja och all kärlek finns kvar men det känns som om min kropp inte gör det. (dålig förklaring jag vet men ja) Jag spänner och stressar upp mig för ingenting och såklart så känner hästen det också och stressar upp sig och så fort hästen tar ett skutt tar jag 50.

Hur ska jag kunna få tillbaka allt och ja. Jag kan inte lugna ner mig själv och det spelar ingen roll på vilken häst jag sitter.

(ursäkta om det hamnade på fel ställe men det är ju trots allt människan - jag det är "fel" på.)

Tacksam för alla svar.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Ta det lungt, med tiden blir det nog bättre.
Ge det den tid det krävs, en dag känner du dig förhoppningsvis trygg igen.
Försök att enbart rida på trygga och lugna hästar - utan krav, och bara njut av tillvaron och försök få dig själv att inse att det faktiskt inte är så läskigt som det känns.

Edit:
Ser att du bor i Umeå.
Är du av lämplig storlek så är du välkommen att komma hit och få prova rida min Tinkerkorsning, tror att det skulle kunna ge dig mycket att få träffa henne.
Hon ger ordet stabil en ny innebörd, kan ärligt säga att jag aldrig träffat eller hört talas om en stabilare och snällare häst än henne, traktorer, sopbilar, presseningar, - you name it, i princip inget kan få denna dam att ens vinkla ett öra.
Hon gör allt för att se till att ryttaren är nöjd, totalt utan olater.
Antal gånger hon ens skyggat i min och den förra ägarens ägo kan nämnas på en hand.
Hon är en häst på miljonen, trodde inte att så trygga hästar fanns förens jag träffade henne.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Kanske har du redan gjort allt detta men iaf: Varför inte börja med att promenera med hästen, longera, tömköra, allt annat man kan göra med en häst förutom att rida den? Förstår att du vill rida igen:D, men efter ett år så kan man ju låta det gå några månader till - så att du är lugn och inte stressar upp vare sig hästen eller dig själv! Det är väl en bra idé att rida någon lugn häst i börja som förslaget ovan? LYCKA TILL :banana:!!!!
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Jag har promenerat, gjort enkla övningar, bara stått och borstat (olika) hästar, löslongerat. och så länge jag är på marken så är det inga större problem, visst om hästen gör något oväntat så kan jag hoppa upp i taket och om hästen markerar mot mig (tex, nafsar eller rent utav hugger mot mig, vilket en kompis häst gjorde) så är alla mina "försvar" borta. Kunde inte ens samla mig så pass att jag kunde "gå på honom" (Med det menar jag såklart visa att han gjorde fel, inte bokstavligt talat gå på honom)

Måste jag börja om helt från början igen? - För det känns verkligen surt, men nödvändigt på ett sätt. Jag har det mesta av balansen och det kvar, men inte tryggheten. Och hur ska jag kunna vara en bra ledare för den hästen jag rider om jag inte är trygg däruppe på hästryggen?

Tack för att ni svarade - supergulligt! :love:
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Kanske kan få ta "lektion/er" om du har tid...
skjuter gärna till med tex. en del av stallhyran eller något!


Ta det lungt, med tiden blir det nog bättre.
Ge det den tid det krävs, en dag känner du dig förhoppningsvis trygg igen.
Försök att enbart rida på trygga och lugna hästar - utan krav, och bara njut av tillvaron och försök få dig själv att inse att det faktiskt inte är så läskigt som det känns.

Edit:
Ser att du bor i Umeå.
Är du av lämplig storlek så är du välkommen att komma hit och få prova rida min Tinkerkorsning, tror att det skulle kunna ge dig mycket att få träffa henne.
Hon ger ordet stabil en ny innebörd, kan ärligt säga att jag aldrig träffat eller hört talas om en stabilare och snällare häst än henne, traktorer, sopbilar, presseningar, - you name it, i princip inget kan få denna dam att ens vinkla ett öra.
Hon gör allt för att se till att ryttaren är nöjd, totalt utan olater.
Antal gånger hon ens skyggat i min och den förra ägarens ägo kan nämnas på en hand.
Hon är en häst på miljonen, trodde inte att så trygga hästar fanns förens jag träffade henne.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Jag har nog ungefär samma problem som du fast jag har inte varit med om någon ridolycka utan det är min hjärna som spelar mig många spratt... Jag sitter som på helspänn och hjärtat bultar så det känns som det ska sprängas när man har bestämt att man ska rida. Och som du säger: hjärta och vilja finns men kroppen lyder inte! Jag har en underbar snäll häst men kan alltså inte rida på honom :cry: Och han förstår inte alls varför matte inte vill sitta/rida på honom så vi kan ha kul tillsammans.
Pratade med en person som jobbar med ungdomar med "psykiska" problem och när hon hörde mina symptom så trodde hon att det kan vara panikångest. Och det kan komma från vad som helst och har inte alls nån grund i barndomen eller så. Så man behöver inte ligga på en brits hos nån psykolog och älta... ;)
Hon rekommenderade mig att ta kontakt med sjukvården och berätta (har inte gjort det än...) och försöka få hjälp med kognitiv beteendeterapi. Hon sa att om det är panikångest så är det väldigt lätt att bota. Man ska helt enkelt programmera om sin hjärna att tänka i rätt banor.
Jag har kämpat ganska hårt med att rida ändå men det är inte roligt när man känner att man inte kan behärska sin kropp. Tills slut rider man inte alls för det är för jobbigt. Det känns ungefär som att man är helt okunnig när det gäller ridning. Och jag har haft egen häst i säkert 20 år så helt okunnig är jag ju inte och det är första gången som jag känner så här.
Så lycka till med din framtida ridning. Jag håller en tumme för dig :)
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Ta hjälp av någon som håller hästen i lina och börja om helt från skratch. Ta pyttesmå steg framåt så lägger sig förhoppningsvis den värsta skräcken snabbt.

Försök komma upp varje dag. Det räcker med att bara sitta upp och av ett par gånger första gångerna. Därefter bli ledd runt osv.
Jag tar lektioner för då får jag något att tänka på hela tiden och "glömmer bort" att vara stressad.

Om du tar det riktigt lugnt går det troligen snabbast över.

Har själv kommit en bit på väg nu...

Lycka till!
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Har själv kommit upp på min häst efter ridolycka med en annan hästän min. Nästan 4 månader.Har under tiden grejjat med min häst, gått ut och gått på grusvägen, tränat horsemanship med henne. Första gången jag satt upp skrittade jag mycket försiktigt en kvart. Ville av någon anledning vara helt själv utan andra människor med. Kändes så där. Nästa gång red jag efter stallkompisen en halvtimme i skogen. Skrittade men travade i kapp ett tillfälle. Sen fortsatte jag halvtimmesrundor i skogen och travade lite kort ibland. Kände att jag kunde stanna henne när jag ville. Började känna mig mer säker så efter några veckor tog jag en liten galopp på tio steg uppför en liten backe och började rida lite längre ca en timme efter ytterligare en vecka. Nu ca två månader senare rider jag nästan som vanligt. Har inte börjat hoppa igen medan det kommer.Är mer säkerhetstänkande nu så jag uppmärksammar alla möjliga faror och tar det säkra före det osäkra. är pållan pigg och det blåser mycket, blir det skogen. Andra lugna dagar kan vi rida förbi bilvägar. Normalt sett är pållan trafiksäker men jag vet också att mina känslor kan avspeglas på henne. Föredrar att rida utan sällskap så jag styr takten själv. Finns en ny bok Rid i harmoni med hästen. Som jag kan rekommerndera. Ger tips bla på hur man tränar sin häst och har koll på läget själv. Lycka till att komma tillbaka på häst men skynda långsamt. lyssna på din egen röst hur fort du vill gå. För mig är det inte självklart att rida i grupplektion längre. Det är svårare att ta det i sin takt då.:)
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Jag har ett tips som kan låta lite fjantigt :p

Jag har oxå varit med om en ordentlig ridolycka. Låg på intesiven i två veckor och har nu i vinter åter opererat en axel, två år efter olyckan.

Jag blir alltid nervös när jag ska rida nya hästar. Men då sjunger jag en stump högt :angel: När man sjunger, måste man andas och då slappnar kroppen av :D

Stora kramar, du klarar det!!!!! Ge dig själv tid att läka även inuti!!!
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Ixys - tack för tipset, :love: kanske ska ringa och ta kontakt med sjukvården. Har panikångest lite då och då, det här känns annorlunda - men allting är värt ett försök. Man vet inte att det misslyckats före man provat det! :rofl:
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Ajdåe :eek: Ja... Det låter väll som mitt knä... fast som tur är så behöver jag inte operera igen... skönt. Kommer aldrig bli helt 100, men rida får och kan jag. Det är WHOHO moments. :)

Tycker inte alls det låter fjantigt ! Låter som ett väldigt bra tips - trots allt sjunger jag (mest för hästen) då det är mycket runt omkring eller då vi rider dressyr - Trollet presterar bättre då, så varför skulle det inte fungera att sjunga för mig själv då jag blir stressad och bara vill hoppa av och gömma mig. :angel: TACK!


Jag har ett tips som kan låta lite fjantigt :p

Jag har oxå varit med om en ordentlig ridolycka. Låg på intesiven i två veckor och har nu i vinter åter opererat en axel, två år efter olyckan.

Jag blir alltid nervös när jag ska rida nya hästar. Men då sjunger jag en stump högt :angel: När man sjunger, måste man andas och då slappnar kroppen av :D

Stora kramar, du klarar det!!!!! Ge dig själv tid att läka även inuti!!!
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Har provat det (alltså att ta det från marken) så länge hästen sköter sig så går det bra, men så fort trollet gör något oväntat så blir jag helskärrad igen... Babysteps, Babysteps. Försöker intala mig själv det. Först ville jag inte ens se åt min häst, har kommit en bit på väg. Nu är det dags att ta tag i nästa.

TACK för att du tagit dig tid att svara! :love: :D

Har under tiden grejjat med min häst, gått ut och gått på grusvägen, tränat horsemanship med henne. Första gången jag satt upp skrittade jag mycket försiktigt en kvart. Ville av någon anledning vara helt själv utan andra människor med. Kändes så där. Nästa gång red jag efter stallkompisen en halvtimme i skogen. Skrittade men travade i kapp ett tillfälle. Sen fortsatte jag halvtimmesrundor i skogen och travade lite kort ibland. Kände att jag kunde stanna henne när jag ville. Började känna mig mer säker så efter några veckor tog jag en liten galopp på tio steg uppför en liten backe och började rida lite längre ca en timme efter ytterligare en vecka. Nu ca två månader senare rider jag nästan som vanligt. Har inte börjat hoppa igen medan det kommer.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Har du någon som kan longera dig? Då kan du i lugn och ro helt koncentrera dig på dig själv, din kropp, balans och följsamhet. Linföraren sköter styrning och tempo. Där tycker jag du ska börja.
Ha inte bråttom. Det kommer tillbaka men ge din kropp lite tid.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Din kropp och hjärna minns olyckan som ju är förknippad med ridning. Det är ett nyttigt självförsvar som vi behöver för att lära oss av våra erfarenheter, men samtidigt är det ju hämmande när man faktiskt vill fortsätta med ridningen. Det behövs tid och ny erfarenhet för att "laga" det minnet och få nya, positiva minnen. Så kämpa på!

Var uppmärksam på allt som går bra för dig tillsammans med hästarna, även små saker. Säg till dig själv: Det här gick bra! Och känn efter hur det känns just då, spara den känslan. Plocka fram det här minnet nästa gång du ska göra samma sak. Skriv en dagbok med alla bra hästsaker som hänt under dagen och läs i den nu och då. Skriv inte ner det som gått mindre bra, om det inte är så att du lärt dig något bra av just det. Älta inte sånt som du tycker är misslyckanden.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Ska pröva det!
Tack för att du tog dig tid att svara! :rofl:


Din kropp och hjärna minns olyckan som ju är förknippad med ridning. Det är ett nyttigt självförsvar som vi behöver för att lära oss av våra erfarenheter, men samtidigt är det ju hämmande när man faktiskt vill fortsätta med ridningen. Det behövs tid och ny erfarenhet för att "laga" det minnet och få nya, positiva minnen. Så kämpa på!

Var uppmärksam på allt som går bra för dig tillsammans med hästarna, även små saker. Säg till dig själv: Det här gick bra! Och känn efter hur det känns just då, spara den känslan. Plocka fram det här minnet nästa gång du ska göra samma sak. Skriv en dagbok med alla bra hästsaker som hänt under dagen och läs i den nu och då. Skriv inte ner det som gått mindre bra, om det inte är så att du lärt dig något bra av just det. Älta inte sånt som du tycker är misslyckanden.
 
Sv: Stel och "stressad" i sadeln, HJÄLP

Du kan PM:a mig så får vi prata mer där istället. :)
 
Senast ändrad av en moderator:

Liknande trådar

Kropp & Själ Det här kan vara ett känsligt ämne för vissa, men jag känner att jag behöver prata om det här och kanske få några kloka ord/råd... För...
Svar
2
· Visningar
711
Senast: miumiu
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 389
Senast: Blyger
·
Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
26 217
Avel Nu vet jag att det finns trådar om travarkorsningar redan, men de jag hittade var från typ 2008, och funderar mer specifikt om just mitt...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
13 735

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp