Spökar i stall?

[minsally]

Vår gård är väll ganska gammal men när jag och mamma mockade i stallet så härde vi plötsligt en man i säkert 40-års åldern ropa. Högt och klart ett Hallå. Mamma och jag gick till dörren för att se om de var någon där men...ingen helt tomt. Sen känner jag mig ofta iakttagen i stallet. Men de är inte bara i stallet de händer saker....

 

[Pigalle]

Lite fakta om slottet. Verkar ha bott många människor där. Undrar vem det är som spökar

http://www.slottsguiden.info/slottdetalj.asp?id=60

 

[Lena_B]

Det är så länge sedan att jag var osäker, men då har jag jobbat en dryg månad i det stallet och bott i (om jag minns rätt) ett vitt hus på andra sidan vägen. Vi såg aldrig minsta antydan till spöken, däremot massor av möss både i stallet och huset. Min potatispåse blev uppäten på två dygn, och det var inte många jag åt själv. När jag skulle ta ett hopvikt hästtäcke i stallet for det möss åt alla håll och det visade sig att det bara var de yttre lagren som var hela, alla andra lager var urgröpta till ett stort bo.

Hmm, Jan Jönsson tog OS-brons så det måste ha varit 1972, men jag antar att det är samma stall?

 

[SkorpSmulan]

För många år sen stod jag i ett stall där jag var övertygad om att det spökade. Bla så var det en ytterdörr till ett kallt utrymme först och sen en dörr till själva stallet, när jag gick ut i hagen och lämnade den yttre dörren öppen så stängdes den alltid när jag skulle gå tillbaka. Alltid. Det spelade ingen roll hur lång eller kort tid jag var ute i hagen, när jag skulle gå in igen så stängdes dörren.
Hästarna var dessutom väldigt oroliga i det stallet spec en av dom.

 

[Kiwifrukt]

Jag vet inte riktigt om jag tror på det, men här i närheten av vårt hus ligger en åker, och i kanten av den åkern ligger en liten "skogsdunge", men man kan gå runt den. När jag var mindre och precis hade fått min första ponny fick jag inte rida ut ensam, så jag brukade rida runt på den där åkern, och rundade därför den där dungen x antal gånger. Min ponny var absolut inte den lättskrämda sorten, det kunde flyga ut rådjur eller fasaner mitt framför honom när vi var ute i skogen "på riktigt", utan att han brydde sig. Men den där dungen klarade han verkligen inte av. Varenda gång försökte han ta bettet och sticka där. Efter några gångers flyktförsök slutade han, men han fnorkade och hade sig varenda gång vi skulle förbi.

Flera år senare fick vi veta att det är en ökänd spök-backe. De säger att de hängde brottslingar där i gamla tider. Det var något som jag alltså inte kände till på den tiden jag red där, så jag kan inte ha fört över min egen rädsla på hästen, för jag såg verkligen inget otäckt med den där dungen. Då.

I mitt förrförra stall var det också en ganska obehaglig stämning om kvällarna, särskilt om man var ensam i stallet. Gammal gård från 1700-tal, och dessutom hittade min pappa på en hemsk historia om en dräng som hade gått och hängt sig uppe på loftet bara för att skrämma oss, och att han sen skulle gå igen nere i stallet. Tyvärr råkade jag berättade den historian vidare till en annan i stallet, som i sin tur skvallrade för en hon kände, som bekräftade att det hade hänt på riktigt. Efter det var till och med pappa skeptisk till att vara i stallet sent på kvällen. Själva stallbyggnaden var dessutom väldigt stor, men hästarna stod bara i en liten del, och lamporna för de två delarna satt på olika ställen, den för hästdelen precis vid dörren och den andra i andra änden. Man tände inte upp hela stallet, utan bara den delen där hästarna var för det. Skuggorna i mörkret i den andra delen kunde skrämma livet ur den minst spök-rädda.