Sparmål 2024

[FeatherCloud]

Har ni några sparmål för 2024 och i så fall; vad?

Har själv satt ett väldigt högt mål för mig själv, vilket kommer att bli tufft med tanke på att jag ska flytta i årsskiftet och det tenderar att bli mycket utgifter i samband med det. Men mitt mål är 100.000, vilket blir cirka 8300:-/månaden. Det kommer krävas ett extrajobb så tänkte jobba åtminstone någon helg i månaden, alternativt hitta en ny ordinarie tjänst som betalar mer. Känner mig peppad faktiskt

Som nyseparerad med hus är mitt enda sparmål att hålla budget, och gör jag det betyder det att mina avsatta spar-och buffertkonton ska ha vuxit när året är slut (dvs att jag inte behövt ta av undansatta pengar för löpande utgifter).

 

[Stefffie]

Håller helt med dig. Dessa trådar är känsliga eftersom en del kan spara mycket pengar medan andra knappt klarar sig ekonomiskt en månad. Man glömmer lite av att det finns olika förutsättningar.

Jag tror inte det habdlar om att man inte förstår att folk har olika förutsättningar, så mycket som att det handlar om en nyfikenhet kring hur olika människor tänker kring pengar och prioriterar väl

Det viktigaste är väl vad att man inte tänker att det finns någon slags direkt korrelation mellan livskvalité, personligt värde och sparförmåga - trots att jag kam spara mycket tror jag t.ex. inte att det är.många på buke som skulle vilja byta med min livsstil t.ex.

 

[sjoberga]

För övrigt tycker jag det är bra om fler deltar i såna här trådar så att man får med många perspektiv. Ofta är det kanske de som har goda möjligheter att lägga tid på att planera sitt sparande och goda möjligheter att nå stora belopp som syns mest. Att vi har olika förutsättningar genom både medfödda förutsättningar och egenskaper, aktiva val, passiva val, händelser och så lite slump på det - är ingen anledning att inte alls diskutera det. Tänker jag.

 

[FrDrake]

Mitt mål är att varje månad spara 5000 kr "riktigt" sparande och 3000 kr till sommarens husprojekt. Nytt är att jag ska spara på två olika konton, för jag har en förmåga att renovera upp allt sparande så min buffert försvinner hela tiden...

*Edit: Jag har inte längre häst, när jag hade det kunde jag knappt spara något. Sen har jag valt att bo litet och billigt för att inte behöva lägga halva lönen på boendet vilket annars är lätt hänt som ensamstående.

 

[Tonto]

Hoppas på att vi kommer kunna spara minst 15000 kr per månad. Snart är det dags för ny bil, och långsiktigt att köpa ett torp.
Vi lyckas ofta spara en hel del utan att vi tänker på det, pga snorbilligt boende i en sliten två och ingen av oss har dyra hobbies/intressen (Anser inte att hundar är dyra intressen. ) så ska bli spännande att se vad vi kan spara om vi tänker på det.

För oss är det maten som kostar mest och vi lägger galet mycket på mat, så tänker att om vi skulle börja laga mer mat och se till att matlådor tas med så blir det nog stor skillnad, att äta ute varje dag går inte hand i hand med att spara pengar.

 

[Bison]

För övrigt tycker jag det är bra om fler deltar i såna här trådar så att man får med många perspektiv. Ofta är det kanske de som har goda möjligheter att lägga tid på att planera sitt sparande och goda möjligheter att nå stora belopp som syns mest. Att vi har olika förutsättningar genom både medfödda förutsättningar och egenskaper, aktiva val, passiva val, händelser och så lite slump på det - är ingen anledning att inte alls diskutera det. Tänker jag.

Det tror jag med.
Dessa trådar tenderar att bli lite skeva och bara de som sparar mycket skrivet vilket får övriga att känna sig dåliga eller skämmas och därför inte vill svara.

 

[lil-sis]

Hoppas på att vi kommer kunna spara minst 15000 kr per månad. Snart är det dags för ny bil, och långsiktigt att köpa ett torp.
Vi lyckas ofta spara en hel del utan att vi tänker på det, pga snorbilligt boende i en sliten två och ingen av oss har dyra hobbies/intressen (Anser inte att hundar är dyra intressen. ) så ska bli spännande att se vad vi kan spara om vi tänker på det.

För oss är det maten som kostar mest och vi lägger galet mycket på mat, så tänker att om vi skulle börja laga mer mat och se till att matlådor tas med så blir det nog stor skillnad, att äta ute varje dag går inte hand i hand med att spara pengar.

”Vi” är också ett sätt att spara pengar. Marginalerna blir generellt mindre när det är ”jag” som ska spara.

 

[Tonto]

”Vi” är också ett sätt att spara pengar. Marginalerna blir generellt mindre när det är ”jag” som ska spara.

Ja precis. Att vara två gör att man ofta kan spara mer tillsammans. (Speciellt när jag inte är student och börjar jobba om något år. )

 

[Unafraid]

Det tror jag med.
Dessa trådar tenderar att bli lite skeva och bara de som sparar mycket skrivet vilket får övriga att känna sig dåliga eller skämmas och därför inte vill svara.

Jag började spara lite när jag var typ 28. Innan dess sparade jag inte en krona, för jag hade två hästar! Sen pluggade jag i tre år, då tror jag att jag hade ett litet sparande? När jag var 31 hade jag pluggade klart och sålt båda hästarna. Först då hade jag en möjlighet att spara! Allt jag har som kostar pengar är en gård, men har en mycket händig sambo, så det blir inte så dyrt heller. Om jag inte skulle gilla att resa skulle jag kunna spara ännu mer, det som är onödigt dyrt för mig är inköp av onödiga prylar, i övrigt lever jag ganska billigt.

Så hade jag svarat på tråden för bara några år sen hade jag redovisat ett mycket lägre sparande.

 

[Ajda]

Jag började spara lite när jag var typ 28. Innan dess sparade jag inte en krona, för jag hade två hästar! Sen pluggade jag i tre år, då tror jag att jag hade ett litet sparande? När jag var 31 hade jag pluggade klart och sålt båda hästarna. Först då hade jag en möjlighet att spara! Allt jag har som kostar pengar är en gård, men har en mycket händig sambo, så det blir inte så dyrt heller. Om jag inte skulle gilla att resa skulle jag kunna spara ännu mer, det som är onödigt dyrt för mig är inköp av onödiga prylar, i övrigt lever jag ganska billigt.

Så hade jag svarat på tråden för bara några år sen hade jag redovisat ett mycket lägre sparande.

Jag har också en händig sambo, men i och med ökade kostnader på allt, så blir ändå den enklaste renoveringen betydligt dyrare än tidigare.

 

[Unafraid]

Jag har också en händig sambo, men i och med ökade kostnader på allt, så blir ändå den enklaste renoveringen betydligt dyrare än tidigare.

Ja, absolut! Allt blir dyrare.. men vi behöver i alla fall inte anlita någon hantverkare, där sparar vi in massor med pengar. Han har en elektriker -kompis han byter jobb med också

 

[sjoberga]

Jag har också en händig sambo, men i och med ökade kostnader på allt, så blir ändå den enklaste renoveringen betydligt dyrare än tidigare.

Min fru har också en händig man () men just nu får allt som inte är högst upp på ”måste”-lista anstå ändå av ekonomiska skäl.

 

[Ajda]

Min fru har också en händig man () men just nu får allt som inte är högst upp på ”måste”-lista anstå ändå av ekonomiska skäl.

Japp så är det. Bara av att besöka byggfirman för att köpa lite virke så blir den månadens sparande uteslutet.

 

[manda]

Senaste åren har min ekonomi varit ett stressmoment. Har inte haft möjlighet att ha överblick på den nivå jag velat pga sjukdom, fått viss hjälp att ha koll av en vän och har inte sparat alls utan tömt bufferten helt, framför allt genom
höstens flytt från mögel i bostaden där jag lämnat i stort sett allt jag ägde. Min plan/förhoppning är att kunna bygga upp min uppätna buffert igen lite långsamt med 500kr/månaden. I bästa fall finns det sparade kvar vid årets slut. Ett sämre men ändå acceptabelt utfall är om sparandet täcker utgifter som uppstår, så även en team @Bison tycker jag låter bra.

Förutsättningarna för inflödet är en halv sjukpenning. Jag har definitivt haft viss ekonomisk stress under åren jag varit sjuk och hoppas kunna åtgärda det genom att återskapa buffert om än långsamt. Även om det såklart finns en osäkerhet i om sjukpenning fortsätter beviljas så har jag kollat upp att om jag hamnar i behov av försörjningsstöd så blir t.o.m. ekonomin något bättre än nu (vilket känns lite galet, men skönt). Egentligen finns inte mer pengar nu, men mer huvud att planera och budgetera med.

Tillägg: jag svarar för att dels bredda svarstypen i tråden och dels för accountability; nu har jag sagt det inte bara tänkt eller hoppats det, så nu ska det bli så.

 

[vemsomhelst123]

Jag kan spara 100 000 på fyra månader om jag anstränger mig lite.

Har däremot inga barn, bilar, djur eller andra dyra hobbies. Har också nästan 400 000 kvar i CSN-skuld och den byggdes upp under en lång period när jag pluggade och andra jobbade.

Förutsättningarna - och de val man har gjort för att påverka dem - är så väldigt olika att det verkar onödigt att bli upprörd över orättvisor. Tycker att sådana här diskussioner är bra för att inspirera varandra.

Precis, vi nollade vår gemensamma buffert (den är till för sånt) i september pga missat att söka föräldraledigt (sambon). I december är vi tillbaka på vanlig buffert (ca 70000 gemensamt + ”utdelning” på ca 30000 var). Vi tjänar helt ok men mest sparar vi pengar på att vi inte bor i hus, haft lite tur på bostadsmarknaden och har ganska låga lån jämfört med andra, vi har en bil men den rullar väldigt lite. Och så har vi bara ett barn. Hade vi tänkt till lite mer hade vi ganska enkelt kunna spara mycket mer. Vi har mtp ränteläge och inflation behövt tänka på pengar på ett helt annat sätt under det här året. Vi sitter också med långa utbildningar och kvarvarande studielån.
Hade en kollega som fick så otroligt mycket förvåning när hon gick i pension vid 60, hon bor i en billig liten bostadsrätt hon köpte på 80-talet, pluggade direkt efter gymnasiet och har inga barn.. klart som sjutton hon kunde tacka för sig många år tidigare än de kollegor som har två-tre barn och hus!
Med det sagt, jag har inga direkta sparmål, kan oftast lägga 7-10000 på kontot varje månad men tycker det är skönt att kunna få lite guldkant för de pengarna och vår gemensamma buffert är skön att ha i händelse av att något går sönder/till semestern. Jag vill gärna ha en buffert på 3 månadslöner och så länge jag har det +lite i fonder så får sparandet vara bostaden utöver det.

 

[sjoberga]

Lite OT. Men nu när diskussionen breddats lite. Jag blev av med en stor del ekonomisk stress genom ett aktivt val i mitten av 2000-talet, att helt avstå från all inblandning i aktiehandel och fonder och andra ekonomiska instrument.

Ekonomiskt har det såklart varit dåligt i form av uteblivna resultat. Men jag upplevde en stress kring att tillgångar gick upp och ned och att man borde vara mer intresserad och borde vara mer aktiv. När jag i själva verket nästan alltid varit helt ointresserad och annat i livet varit mycket mer intressant och viktigt för mig. Och egentligen inte heller särskilt beroende av de där tusenlapparna som gick upp och ned. På samma sätt som spel om pengar på andra sätt alltid lämnat mig helt likgiltig. (Likgiltig är en sanning med viss modifikation eftersom jag växt upp med spelberoende förälder.)

Som en stor (trots att det var små poster) tung sten som kunde lyftas av axlarna för 18 år sedan och sedan lämnats där på backen. Ett livsval som gav ett bättre liv.

(Disclaimer: Jag har alltid månadssparat till barnen i fonder och jag har också både premiepension och tjänstepension - men det är sånt som valts en gång och har bara ändrats när fonder lagt ned eller ändrats helt)

 

[vemsomhelst123]

Jag tror inte det habdlar om att man inte förstår att folk har olika förutsättningar, så mycket som att det handlar om en nyfikenhet kring hur olika människor tänker kring pengar och prioriterar väl

Det viktigaste är väl vad att man inte tänker att det finns någon slags direkt korrelation mellan livskvalité, personligt värde och sparförmåga - trots att jag kam spara mycket tror jag t.ex. inte att det är.många på buke som skulle vilja byta med min livsstil t.ex.

Håller med, jag tror de flesta vet att det finns olika förutsättningar. Jag har levt helt ur hand i mun under många år, men då hade jag häst, släp, och var helt bilberoende (och hade heller inte samma tid att ta aktiva val kring mat tex). Jag var absolut inte fattig som hade alla de där sakerna men det var ju aktiva val ändå, precis som jag tror den personen som tog illa upp bor på gård och har flera barn. Nu har jag valt bort både häst och att vara bilberoende (plus att jag tjänar mer). För mig tror jag inte det skulle vara så mycket dyrare att vara ensamstående, men jag skulle behöva välja bort bilen och bo mindre. Min sambo gör av med (i mitt tycke) lite väl mycket av våra gemensamma pengar. Det är otroligt mycket billigare de månader han inte är hemma.

 

[the_connemara]

Fast va? Två personer kan tjäna exakt lika mycket, men den ena har valt att ha barn, ha djur, ha gård osv medan den andra valt att bo ensam i en etta och spara pengar. De flesta som har häst skulle kunna spara 5-10 000 i månaden om de inte hade djur. Barn ska väl kosta 1,8 miljoner styck till 18-årsdagen i snitt, det blir 100 000 per år och barn.

Ja mitt hästintresse kostar mig uppåt 10 kkr/månad. Det är det helt klart värt för mig men den dagen min häst inte finns mer (som jag haft hela mitt vuxna liv) kommer jag ha en paus och spara ihop en vettigare buffert. Jag trivs iaf med förutsägbarheten i hyresrätt men det är dyrt att vara ensamhushåll.

 

[the_connemara]

Lite OT. Men nu när diskussionen breddats lite. Jag blev av med en stor del ekonomisk stress genom ett aktivt val i mitten av 2000-talet, att helt avstå från all inblandning i aktiehandel och fonder och andra ekonomiska instrument.

Ekonomiskt har det såklart varit dåligt i form av uteblivna resultat. Men jag upplevde en stress kring att tillgångar gick upp och ned och att man borde vara mer intresserad och borde vara mer aktiv. När jag i själva verket nästan alltid varit helt ointresserad och annat i livet varit mycket mer intressant och viktigt för mig. Och egentligen inte heller särskilt beroende av de där tusenlapparna som gick upp och ned. På samma sätt som spel om pengar på andra sätt alltid lämnat mig helt likgiltig. (Likgiltig är en sanning med viss modifikation eftersom jag växt upp med spelberoende förälder.)

Som en stor (trots att det var små poster) tung sten som kunde lyftas av axlarna för 18 år sedan och sedan lämnats där på backen. Ett livsval som gav ett bättre liv.

(Disclaimer: Jag har alltid månadssparat till barnen i fonder och jag har också både premiepension och tjänstepension - men det är sånt som valts en gång och har bara ändrats när fonder lagt ned eller ändrats helt)

Jag gillar inte heller den typen av sparande, har ett mindre från när jag hade lite pengar över en gång och sätter in en liten summa (300 kr/mån) varav 200 väljer jag fonder till. Ju mer pengar det blir desto mer stressar det mig För min del är det mer ett lite intressant test och ett sätt att inte ha alla pengar lättillgängliga men jag hade nog hellre velat ha en större buffert på ett långsiktigt sparkonto den dagen jag kan börja bygga upp en sådan.

 

[LillaGubben]

Jag tänkte ha målet att investera en del av mitt månadsspar. Som det är nu utan häst har jag kunnat spara mellan 35-40% av min lön varje månad. Känner att jag behöver snarare se över hur jag sparar än summan.
När "hästeriet" försvann kunde bufferten fyllas på och dessutom försvann ju den största anledningen att använda den.