Sövas?

[Jane_Done]

Jag har märkt ett för mig okänt fenomen som kanske visar på en ny tankebana. Min yngsta är född 91 och då gick vi helt sonika och lade barnet (alla barn?)

Nu använder många uttrycket "söva". Det för mig verkar indikera att föräldrarna gör något aktivt för att barnen ska somna. Att "lägga barnet" är ju mer passivt och barnet somnar själv.

Någon som har några reflektioner?

 

[skogstomten]

Sv: Sövas?

Ja förmodligen är man en katastrofförälder om man sjunger eller berättar/läser sagor för sitt barn och inte bara lämnar det, plats ligg i sängen

 

[boccia]

Sv: Sövas?

Vi nattar våra barn (nåja, iaf den äldsta, den yngsta är bara 7 veckor så hon har inga sådana rutiner ännu )
Tandborstning, pyamas på, saga + ett par visor, sen säger vi godnatt, släcker och går. Vi gör sänggåendet till en lugn och mysig stund, men skulle inte vilja kalla det att aktivt få dem att somna (eftersom vi går efter ett par visor och låter dem somna själv)

 

[lillamyggan]

Sv: Sövas?

Sövas tycker jag låter som ett lite märkligt ord att använda. Som att de skulle få narkos eller nått. Vi säger att vi lägger dottern eller att vi ska "natta". Vår lilla tjej är 8,5 mån och efter välling så lägger vi henne i sängen, lägger på täcke, pussar godnatt och jag brukar stanna någon minut och se att hon kommer till ro sen får hon somna själv.

 

[mino]

Sv: Sövas?

men har inte det med åldern att göra? Jag associerar söva med en liten spädis som är lite kolikig på kvällen och verkligen behöver sövas medelst barnvagnande eller annat vaggande. Vår tvååring nattar vi.

 

[Björk]

Sv: Sövas?

Jag kallar det att söva, men för mig är det samma sak som natta, lägga eller vad man nu vill kalla det.

Vår son började läggas själv i spjälsängen när han var kring 4 månader. Vi införde en "nattningsrutin" med lite sång, "godnatt och sov gott", lägga på sidan (om han inte spjärnar emot) och sen ut ur rummet. När han gnäller lite så väntar vi och lyssnar, när han gnäller mer (och "ropar" på oss) så går vi in, säger "sssch ssch" och håller handen/armen, buffar lite i rumpan och är kvar tills han slappnat av lite. Sen går vi ut igen. Det går lite i vågor hur många gånger vi måste gå tillbaka in i rummet; ikväll har jag precis nattat och gått in 3 gånger. Det är lite mer "tjorvigt" nu sen ett par veckor tillbaka (han är 7 månader nu). Bra perioder så har vi gått in max 1 gång extra.

 

[Alexandra_W]

Sv: Sövas?

Nu har jag inga barn, men det finns gott om dem i bekantskapskretsen. Och ungefär hälften säger natta/lägga, andra hälften söva. Och jag reagerar varenda gång på söva och får en bild i mitt huvud hur de tar fram eterflaskan och en bomullstuss

Jag har dock aldrig lagt några 'övriga' värderingar i de olika orden, dvs hur 'aktiva' de är eller ej.

Men som sagt, inga egna barn.

 

[Enya]

Sv: Sövas?

Jag går och lägger mina barn. Har gjort det sedan de var spädisar när de började sova hela nätterna. Isaac, mittelbarnet, har sovit i eget rum sedan 4 månaders ålder och sov även då hela nätterna. Eric, den äldsta, var äldre. elin var runt året, tror jag innan hon sov hela nätterna helt utan att vakna. alla tre har egna rum och läggs med ett godnatt, puss, sov gott, mamma och pappa älskar dig och så är det bra med det.

Visst händer det att pojkarna börjar busa istället för att sova, men då går jag upp och skickar dem i säng igen och oftast går det bra redan första gången de läggs. Elin ligger kanske och sjunger / pratar eller diskuterar med nappen en stund innan hon slocknar. Ibland, speciellt när hon är sjuk, så blir det lite gråt efter en stund och då går jag in och tröstar och gör om allt igen.

trots det här enkla sättet så sover alla tre barnen i egna sängar, egna rum och utan problem. Blir de ledsna av en mardröm kallar de på mig eller går ner till mig och så pratar vi om det de drömt eller varför de är ledsna och när de har fått tröst så går de och lägger sig igen.

Det kan tyckas känslokallt att jag inte ligger och väntar på att de somnar, eller att de inte sover i min säng eller så, men jag har själv alltid gjort på detta sättet och jag har aldrig känt mig ensam eller inte kunnat somna om för att jag varit rädd.

De mysiga stunderna kan man ha på andra tider, känner jag, läsa sagor gör jag för dem alla tre, det inträffar bara inte i sängen

 

[Enya]

Sv: Sövas?

Ja förmodligen är man en katastrofförälder om man sjunger eller berättar/läser sagor för sitt barn och inte bara lämnar det, plats ligg i sängen

När jag var liten sa jag godnatt, fick en kram och en puss av mamma och gick och la mig. Var min mamma en katastrofförälder för att hon inte låg bredvid och väntade tills jag somnade, läste tre miljoner sagor, sjöng visor och ramsor och gosade lite extra?

 

[Björk]

Sv: Sövas?

Och jag reagerar varenda gång på söva och får en bild i mitt huvud hur de tar fram eterflaskan och en bomullstuss

Ja, jag tycker faktiskt begreppet är lite småroligt och delvis är det nog därför jag använder det.

 

[Lupino]

Sv: Sövas?

När jag var liten sa jag godnatt, fick en kram och en puss av mamma och gick och la mig. Var min mamma en katastrofförälder för att hon inte låg bredvid och väntade tills jag somnade, läste tre miljoner sagor, sjöng visor och ramsor och gosade lite extra?

Det tror jag ingen menar, skogstomten reagerade nog på att det verkade vara något dåligt att aktivt hjälpa ens barn att somna. I alla fall tolkade jag det så.

Jag tror många föräldrar som mässar över hur de minsann bara lägger sitt barn helt enkelt haft den stora förmånen att ha barn som accepterat det.
Vi som inte haft det så, jobbar lite hårdare för att få våra barn att sova. Min dotter på snart 1,5 har t.ex inte sovit sin hela första natt än... Härom natten vaknade hon en gång i timmen (fast det är ovanligt!). På kvällen ligger jag bredvid henne tills hon somnat (efter att ha läst en saga).

Det enda katastrofförälder jag kan se är den som inte lyssnar till sitt barns behov!

 

[Gnist]

Sv: Sövas?

Jag stoppar om, pussar och kramar om, säger god natt, sov gott, träffas i morgon och sedan går jag och dottern somnar.

Samma rutin sedan hon var liten och nu är hon snart 7 år. Funkar ypperligt för oss oavsett vad någon väljer att kalla det för

 

[Björk]

Sv: Sövas?

Jag instämmer! Jag tror absolut att det skiljer sig från barn till barn hur enkelt det är. Det skiljer sig också från vecka till vecka, år till år även med samma barn. När barnet i perioder behöver mer kontakt/närhet så ger man ju sitt barn det (om man inte är katastrofförälder )

Samtidigt så är det nog så ibland att många är rädda för att prova. Eller tja, jag utgår väl från mig själv där ... jag trodde faktiskt inte att det skulle fungera att lägga sonen själv i sängen och bara köra "nattningsprocedur" och sen gå ut. För fram tills vi (jag) införde det så hade jag legat bredvid honom vid varje sovstund, dag som natt och buffat rumpan, hållit om osv. Och det tog minst 20 minuter, ofta längre stund innan jag kunde smyga mig iväg därifrån. Om han vaknade fick man börja om processen. Om jag hade utgått från erfarenheten vi hade under de första månaderna så hade jag dragit slutsatsen att det går aldrig med honom. Men jag var helt enkelt så himla less på att vara bunden att ligga bredvid honom så många och långa stunder för att han skulle sova så jag var beredd att prova något annat; att liksom kasta åt sidan mina misstankar.

Vår son sover inte heller hela nätter. Han läggs oftast vid 19.30. Ibland kan han vakna till redan efter någon timme och får då nappen direkt (då gäller det att INTE låta honom ligga och vakna helt). Oftast sover han gott till framåt 23-24, sen är det dags för napp (nattmål tills för ca någon dryg månad sen). Och sen sover han relativt gott till framåt 03-04 (sällsynta gånger ända till framåt 05-06) då det är dags för amning igen. Han kan vara på väg att vakna till flera gånger under natten, men eftersom han sover med spjälsängen ställd direkt mot vår säng så lägger jag bara en hand på honom så somnar han om.

 

[Jane_Done]

Sv: Sövas?

Ja förmodligen är man en katastrofförälder om man sjunger eller berättar/läser sagor för sitt barn och inte bara lämnar det, plats ligg i sängen

Oj då.

Vad menar du? Var det fel fråga av mig att ställa? Att jag pekar på vad jag ser som en förändring av ordval, vilket i sin tur ( i min värld i alla fall) faktiskt styr våra tankar och hur vi förhåller oss till saker.

Söva kommer ju från medicinen ursprungligen och låter annorlunda än "lägga" eller för all del "natta".

Dessutom, om det nu är så att det innebär samma sak så är det ju i sig intressant, varför har man bytt ord?

 

[Mammadutt]

Sv: Sövas?

vi lägger våran dotter... nattinatti och kram sen går vi. Dottern har i princip varit lätt"sövd" hela tiden och när vi bytte från spjälsäng till vanlig gick det per automatik.

 

[Jane_Done]

Sv: Sövas?

När jag var liten sa jag godnatt, fick en kram och en puss av mamma och gick och la mig. Var min mamma en katastrofförälder för att hon inte låg bredvid och väntade tills jag somnade, läste tre miljoner sagor, sjöng visor och ramsor och gosade lite extra?

Nej då, bara lugn, det var jag som var katastrofföräldern.

Precis som många andra skriver så hade vi en rutin för hur vi lade barnen, med läsning.

Min poäng var att jag inte hade tankemönstret att jag GJORDE något för att barnen skulle somna, barnen somnade själva.

Och som Björk skriver kände jag också, att ligga bredvid barnet kändes inte som ett lockande alternativ.

 

[skogstomten]

Sv: Sövas?

Ja, jag tycker faktiskt begreppet är lite småroligt och delvis är det nog därför jag använder det.

Så känner tänker vi med, livet är inte så allvarligt och vi leker lite med ord begrepp och är långt ifrån perfekta, förmodligen rätt knasiga.

 

[jerseyko]

Sv: Sövas?

Skriver/Säger någon att "Jag ska söva Nisse nu" så tolkar jag det som att Nisse har svårt och somna och behöver vaggas, bäras eller köras i vagnen för att sova.

Rasmus nattar vi.

Pyamas/shorts, ny blöja, "borsta tänderna" sen välling, rapa, lägga ner i sängen och säga natt i natt sov gott så vänder han på sig och somnar 9/10 gånger och har gjort sen han var 2 veckor.

 

[skogstomten]

Sv: Sövas?

Det tror jag ingen menar, skogstomten reagerade nog på att det verkade vara något dåligt att aktivt hjälpa ens barn att somna. I alla fall tolkade jag det så.

Jag tror många föräldrar som mässar över hur de minsann bara lägger sitt barn helt enkelt haft den stora förmånen att ha barn som accepterat det.
Vi som inte haft det så, jobbar lite hårdare för att få våra barn att sova. Min dotter på snart 1,5 har t.ex inte sovit sin hela första natt än... Härom natten vaknade hon en gång i timmen (fast det är ovanligt!). På kvällen ligger jag bredvid henne tills hon somnat (efter att ha läst en saga).

Det enda katastrofförälder jag kan se är den som inte lyssnar till sitt barns behov!

Ja exakt så var det jag menade!!!
Egentligen ingen värdering åt ena eller andra hållet.
Däremot att det finns så mycket måsten och bör och ja...
På så många plan inom denna "barnvärld".

..gör h*n inte det än? gör h*n det? gör ni inte så?
men gör man inte så.. äeh

Blev nog mest irriterad på att folk lägger så mycket värdering i saker/ord, huvudsaken att de inblandade mår bra

Ord som som ord, fram för lite mer lekfullhet!

 

[Sar]

Sv: Sövas?

För mig betyder också begreppet "söva" att man gör något mer aktivt som förälder för att hjälpa barnet att sova.
Vi "nattar" våra barn, d.v.s. lägger ner dem, pussar dem och berättar att vi älskar dem och sedan får de själva somna. Oftast sjunger vi också någon godnattsång innan vi går ut ("Blåsipporna ute i backarna stå" är numera favoriten, i vintras var det "Mors lilla Olle" som gällde).