Sommarföräldrar 2017

[Fritidsryttare]

Tack snälla för era svar, det känns betryggande att det är fler än mig som inte upplevt magen som så stor, då kanske jag ligger inom normalspannet ändå. Kanske är det lite genetiskt också, mamma ska visst ha varit väldigt liten och obekymrad typ hela graviditeten, detsamma gällde min kusin som fick barn i höstas, medan moster var helt enorm och med extremt mycket foglossning tydligen, men så har hon klämt ur sig 4 ungar också, sånt kanske spelar in...

Jag kan nog fortfarande klämma mig i mina vanliga linnen och passera som lönnfet. När jag kollar mig i spegeln verkar liksom hela magen ha svällt ut på nåt vis, jag ser mest otränad ut. Det har nog mycket att göra med att jag inte rider och har tappat massor av magmuskler. Tänkte faktiskt försöka kravla mig upp på hästryggen här framöver och skritta lite i det fina vårvädret, förhoppningsvis klarar ryggen det.

På tal om något helt annat så ska jag och en kompis ner och inhandla present till kompisen som fick barn här i veckan. Vi tänkte ge en kombinerad födelsedags- och välkommen hem-present men vi saknar lite uppslag på vad vi ska köpa. Jag tänker kanske en korg med olika plock-grejor i till både henne och bebisen.
Har ni några förslag?

 

[Imogen]

Tack snälla för era svar, det känns betryggande att det är fler än mig som inte upplevt magen som så stor, då kanske jag ligger inom normalspannet ändå. Kanske är det lite genetiskt också, mamma ska visst ha varit väldigt liten och obekymrad typ hela graviditeten, detsamma gällde min kusin som fick barn i höstas, medan moster var helt enorm och med extremt mycket foglossning tydligen, men så har hon klämt ur sig 4 ungar också, sånt kanske spelar in...

Jag berättade på jobbet i vecka 20 och då var det fortfarande ingen som kunde se att jag var gravid om de inte tittade väldigt noga och jag hade tight tröja typ. Jag är inte pinnsmal från början ska jag väl tillägga. Min mage blev aldrig jättestor (men sf-måttet låg hela tiden mitt på gröna mittlinjen). Jag har ganska lång överkropp och har en liten teori att om man har det så får ju livmodern plats längre utan att börja växa framåt. Men det är bara min egen teori

Min mamma var jättestor när hon väntade mig (första barnet) så det verkar inte särskilt genetiskt heller. Logiskt sånt här

 

[MalanMjöl]

Tack snälla för era svar, det känns betryggande att det är fler än mig som inte upplevt magen som så stor, då kanske jag ligger inom normalspannet ändå. Kanske är det lite genetiskt också, mamma ska visst ha varit väldigt liten och obekymrad typ hela graviditeten, detsamma gällde min kusin som fick barn i höstas, medan moster var helt enorm och med extremt mycket foglossning tydligen, men så har hon klämt ur sig 4 ungar också, sånt kanske spelar in...

Jag kan nog fortfarande klämma mig i mina vanliga linnen och passera som lönnfet. När jag kollar mig i spegeln verkar liksom hela magen ha svällt ut på nåt vis, jag ser mest otränad ut. Det har nog mycket att göra med att jag inte rider och har tappat massor av magmuskler. Tänkte faktiskt försöka kravla mig upp på hästryggen här framöver och skritta lite i det fina vårvädret, förhoppningsvis klarar ryggen det.

På tal om något helt annat så ska jag och en kompis ner och inhandla present till kompisen som fick barn här i veckan. Vi tänkte ge en kombinerad födelsedags- och välkommen hem-present men vi saknar lite uppslag på vad vi ska köpa. Jag tänker kanske en korg med olika plock-grejor i till både henne och bebisen.
Har ni några förslag?

Sådär lönnfet och otränad såg jag också ut i början och alla på jobbet hävdade att man ju inte alls kunde se det vilket jag verkligen menade man kunde om jag tog av mig jobbkläderna. I löpet av denna veckan har den blivit ännu större så nu kan man definitivt se den även med jobbkläder på!

 

[Fritidsryttare]

Sådär lönnfet och otränad såg jag också ut i början och alla på jobbet hävdade att man ju inte alls kunde se det vilket jag verkligen menade man kunde om jag tog av mig jobbkläderna. I löpet av denna veckan har den blivit ännu större så nu kan man definitivt se den även med jobbkläder på!

Då kommer säkert min mage också att sätta igång att växa här framöver, jag har en ruskigt lång överkropp (och inga ben...) så det kanske är därför det göms, allt töjs väl liksom ut på längden. Försöker anpassa kläderna så att det inte ska synas, kör mer bylsigt än förut och så.

 

[Fritidsryttare]

Jag berättade på jobbet i vecka 20 och då var det fortfarande ingen som kunde se att jag var gravid om de inte tittade väldigt noga och jag hade tight tröja typ. Jag är inte pinnsmal från början ska jag väl tillägga. Min mage blev aldrig jättestor (men sf-måttet låg hela tiden mitt på gröna mittlinjen). Jag har ganska lång överkropp och har en liten teori att om man har det så får ju livmodern plats längre utan att börja växa framåt. Men det är bara min egen teori

Min mamma var jättestor när hon väntade mig (första barnet) så det verkar inte särskilt genetiskt heller. Logiskt sånt här

Det där med överkroppens längd tror jag spelar in faktiskt, jag har sjukt lång överkropp men saknar ben i princip, så visst finns där en del plats att växa på. Det är stor skillnad på hästarna också, vissa ston (ofta med längre rygg) bär sina föl djupt och på dem syns det knappt alls förrän i slutet, medan andra är som tunnor direkt, så det är väl för dem som för oss skulle jag tro.

 

[Petronella]

Det där med överkroppens längd tror jag spelar in faktiskt, jag har sjukt lång överkropp men saknar ben i princip, så visst finns där en del plats att växa på. Det är stor skillnad på hästarna också, vissa ston (ofta med längre rygg) bär sina föl djupt och på dem syns det knappt alls förrän i slutet, medan andra är som tunnor direkt, så det är väl för dem som för oss skulle jag tro.

På mig syntes det väldigt lite fram till vecka 21 typ o efter vecka 25 så tycker jag den växer typ 10cm per dygn inte helt nöjd med denna gigantiska mage nu i vecka 31 men jag vill hon ha plats får hon väll ta det Men du kan ju vara en av de som har tur o får en behändig mage, hoppades länge att jag var en av dom men har lagt de på hyllan nu

 

[Rosen-Knoppen]

Det där med överkroppens längd tror jag spelar in faktiskt, jag har sjukt lång överkropp men saknar ben i princip, så visst finns där en del plats att växa på. Det är stor skillnad på hästarna också, vissa ston (ofta med längre rygg) bär sina föl djupt och på dem syns det knappt alls förrän i slutet, medan andra är som tunnor direkt, så det är väl för dem som för oss skulle jag tro.

Överkroppen kan säkert spela roll, men jag tror snarare det är en kombination tillsammans hur livmodern ligger placerad. Jag har relativt lång överkropp och min ligger väldigt bakåtlutad mot ryggraden (överläkaren på förlossningen som berättade det när vi var inne för vändingsförsök med sonen som låg i säte). Det medför ju att min livmoder växer först in mot ryggen och sedan uppåt/utåt när jag är gravid och därför inte blir så stor. Bebisen ligger helt enkelt vid ryggraden och trycker. Tydligen finns risken att den här bebisen kommer lägga sig i säte också, dom får tydligen bättre plats så i min livmoder eftersom den är så bakåtlutad.
Spännande och se hur den här magen blir

 

[Fritidsryttare]

På mig syntes det väldigt lite fram till vecka 21 typ o efter vecka 25 så tycker jag den växer typ 10cm per dygn inte helt nöjd med denna gigantiska mage nu i vecka 31 men jag vill hon ha plats får hon väll ta det Men du kan ju vara en av de som har tur o får en behändig mage, hoppades länge att jag var en av dom men har lagt de på hyllan nu

Haha jag inser att jag lär kommer få äta upp mitt "gnäll" längre fram, jag hyser inga större förhoppningar om att fortsätta vara liten hela graviditeten om allt utvecklas som det ska. Däremot upptäckte jag nu att huden på magen börjar visa blodådror, jag har aldrig i mitt liv sett det förut så helt klart är det nog så att något växer även om jag kanske inte märker det ännu, det säger väl bara poff en dag antagligen

 

[Fritidsryttare]

Överkroppen kan säkert spela roll, men jag tror snarare det är en kombination tillsammans hur livmodern ligger placerad. Jag har relativt lång överkropp och min ligger väldigt bakåtlutad mot ryggraden (överläkaren på förlossningen som berättade det när vi var inne för vändingsförsök med sonen som låg i säte). Det medför ju att min livmoder växer först in mot ryggen och sedan uppåt/utåt när jag är gravid och därför inte blir så stor. Bebisen ligger helt enkelt vid ryggraden och trycker. Tydligen finns risken att den här bebisen kommer lägga sig i säte också, dom får tydligen bättre plats så i min livmoder eftersom den är så bakåtlutad.
Spännande och se hur den här magen blir

Häftigt, vet de varför det kan bli så, eller är det slumpen som avgör? Märker du av att den är bakåtlutad på något sätt, tänker om man märker av bebis mer eller mindre..

 

[Rosen-Knoppen]

Häftigt, vet de varför det kan bli så, eller är det slumpen som avgör? Märker du av att den är bakåtlutad på något sätt, tänker om man märker av bebis mer eller mindre..

Nej jag har inte märkt det mer än typ att det varit svårare att se bebis på ultraljud, dom har fått trycka in maskinen i långt ner på magen. Både den här gången och förra gången.
Men då ska det tillägas att den är extremt bakåtlutad..
iof kändd jag typ aldrig sparkar med sonen, mer typ bök, och det kan ju bero på att han låg som en fällkniv med fötterna i ansiktet och knappt kunde röra sig Det berodde ju på att han inte kunde ligga på nåt annat sätt än med rumpan ner.
väldigt lustigt när dom plocka ut honom på operationen, för dom kunde inte räta ut hans ben ännu så han blev inlindad i en filt med fötterna i ansiktet. Han hade tydligen sugit på tårna när de lyfte ut honom Så första bilderna på honom har han fötterna i ansiktet på. När de mätte honom första gången blev han också 2 cm kortare än när de mätte honom ett dygn senare

 

[Fritidsryttare]

Nej jag har inte märkt det mer än typ att det varit svårare att se bebis på ultraljud, dom har fått trycka in maskinen i långt ner på magen. Både den här gången och förra gången.
Men då ska det tillägas att den är extremt bakåtlutad..
iof kändd jag typ aldrig sparkar med sonen, mer typ bök, och det kan ju bero på att han låg som en fällkniv med fötterna i ansiktet och knappt kunde röra sig Det berodde ju på att han inte kunde ligga på nåt annat sätt än med rumpan ner.
väldigt lustigt när dom plocka ut honom på operationen, för dom kunde inte räta ut hans ben ännu så han blev inlindad i en filt med fötterna i ansiktet. Han hade tydligen sugit på tårna när de lyfte ut honom Så första bilderna på honom har han fötterna i ansiktet på. När de mätte honom första gången blev han också 2 cm kortare än när de mätte honom ett dygn senare

Haha men stackarn! Förvisso fick BM trycka på rätt friskt på magen på vårt första UL också men då såg iaf bebis ut att ha gott om spelrum och eftersom hon inte sa nåt så antar jag att det såg "normalt" ut, eller så kanske det visar sig först senare.

 

[Fritidsryttare]

Haha jag måste ha blivit rätt hemmablind ändå.... Skulle hoppa i duschen här hemma och ställde mig framför spegeln för att ta en "vecko-bild" och skicka till sambon som är på sjön. Inte ens han kunde förneka att jag har lite mage nu sett i profil Magen börjar liksom precis under brösten och går hela vägen ner. Rätt diskret så här tidigt men jag tror ju knappast att det blir nån liten och behändig kula om den ska ta upp hela magen sen.

 

[Thalbaz]

Besök hos BM avklarat. Allt såg finfint ut förutom mitt blodvärde men det är jag inte förvånad över. Har alltid haft rätt kasst blodvärde. Stack mig i armen gjorde de också då blodvärde var 95 med stick i fingret, 105 var gränsen. Det hoppade i alla fall upp till 102 efter nytt prov så nu blir det att äta järntabletter varje dag. Helt hopplöst att bara ta dem varannan, måste alltid tänka efter om jag tagit dagen innan eller inte. Hon som tog blodprovet var i alla fall riktigt bra, kändes typ ingenting!

 

[Ryttla]

Jag är i v 24 och har inte berättat på nya jobbet än att jag är gravid. Har bara jobbat där i en månad och var lite knubbig sedan tidigare, så det är liksom ingen som har vågat fråga. En rätt stor mage har jag nu, men ingen vet ju att den var platt i höstas. Ska berätta när jag får skriva på anställningsavtalet, väntar och väntar på en upptagen enhetschef.

 

[Rosen-Knoppen]

Jag är i v 24 och har inte berättat på nya jobbet än att jag är gravid. Har bara jobbat där i en månad och var lite knubbig sedan tidigare, så det är liksom ingen som har vågat fråga. En rätt stor mage har jag nu, men ingen vet ju att den var platt i höstas. Ska berätta när jag får skriva på anställningsavtalet, väntar och väntar på en upptagen enhetschef.

Det man inte vet lider man inte av brukar min mamma säga

 

[Rosen-Knoppen]

Vilke tur att jag är en hjälpsam snart 2åring hemma ( oftast). Det behöver jag när tvätten ska (behöver/måste..typ helst igår) hängas och jag mår fruktansvärt illa och inte orkar böja mig ner. Han ger mig plagg för plagg och säger "tack tack".. väldigt hjälpsam

 

[Ray]

Åh nu vet jag varför jag har då stor mage då för bm var få imponerad över ul bilderna både v 8 och v12 så jag har väl typ livmodern under skinnet....

 

[Ray]

För övrigt är jag lite åt det kortare hållet dessutom...
Mycket att skylla på...

 

[Fritidsryttare]

Det verkar som att jag kommer få åderbråck på magen, mindre trevligt.
Har haft ont i huvudet i flera dagar, vilket jag aldrig brukar ha, jag tror att jag dricker för lite så får försöka skärpa mig på den punkten.

Kompisen som fick barn i tisdags ringde och gav en utförlig beskrivning av förlossningen, det var nog lite jobbigare än hon trott. Hon tyckte innan att det borde gå bra med lustgas och ett bad, hon är ju rädd för nålar... Jag nämnde då nåt om att nålar nog kommer vara det minsta bekymret när det är dags men vem är jag att döma liksom, alla är vi olika.
Efter ett dygns värkarbete så hade hon vrålat efter epidural men då var det för sent för att den skulle ge nån riktig smärtlindring.

Jag kommer förmodligen be om varenda smärtlindringsmetod som finns tillgänglig om jag känner mig själv rätt, mesig som jag är.
Jag har alltid lidit av svår förlossningsrädsla och sagt att jag tänker kräva snitt, ända tills jag plussade. Nu har jag mer inställningen att ut kommer den hur som helst. Jämfört med hästarna så är jag faktiskt inte orolig alls längre.

 

[Rhinos]

Det verkar som att jag kommer få åderbråck på magen, mindre trevligt.
Har haft ont i huvudet i flera dagar, vilket jag aldrig brukar ha, jag tror att jag dricker för lite så får försöka skärpa mig på den punkten.

Kompisen som fick barn i tisdags ringde och gav en utförlig beskrivning av förlossningen, det var nog lite jobbigare än hon trott. Hon tyckte innan att det borde gå bra med lustgas och ett bad, hon är ju rädd för nålar... Jag nämnde då nåt om att nålar nog kommer vara det minsta bekymret när det är dags men vem är jag att döma liksom, alla är vi olika.
Efter ett dygns värkarbete så hade hon vrålat efter epidural men då var det för sent för att den skulle ge nån riktig smärtlindring.

Jag kommer förmodligen be om varenda smärtlindringsmetod som finns tillgänglig om jag känner mig själv rätt, mesig som jag är.
Jag har alltid lidit av svår förlossningsrädsla och sagt att jag tänker kräva snitt, ända tills jag plussade. Nu har jag mer inställningen att ut kommer den hur som helst. Jämfört med hästarna så är jag faktiskt inte orolig alls längre.

Så kände jag också innan jag blev gravid med sonen. Var inte alls sugen på förlossning och trodde att jag skulle vara orolig inför förlossningen. När jag sedan var gravid var jag inte orolig alls .

Tänkte på åderbråcken du har på magen, det kan inte vara bristningar du har?