Ja, men det är inte lätt. Jag är också sådan som vill planera allt och ha 100% kontroll på läget. Att sen inte veta hur man kommer må, hur livet kommer bli och framförallt NÄR behagar bebis att komma?! Stressande för ett kontrollfreak!
Haha, nej helst vill man ju inte ramla av. Men hästen jag rider är ganska grön och lite sprättig av sig ibland. Snäll, men pigg och busig och kan riva av några bocksprång ibland.
Och som gravid så blir man ju "ur form" rätt fort. Otympligare för varje vecka som går och för mig gjorde det att jag kände att jag hade sämre balans som i sin tur gjorde att jag lättare blev spänd. En dålig kombination helt enkelt!
Jag tycker man ska känna efter vad man orkar och klarar av. Inte försöka vara någon superwoman och försöka rida fram till bf bara för "alla andra" gör det. Det är(oftast) inte många gånger i livet som man bär på ett barn, och då är det okej att det blir som det blir.
Jag förstår det där med det dåliga samvetet och har också haft en häst som blev odräglig av att vila. Men om du känner att du inte klarar av att rida längre så kan man ju alltid longera eller tömköra. Hästen får röra lite på sig och det dövar ens dåliga samvete!
Ja, otympligheten alltså! Känner mig redan så obalanserad och som att jag skumpar runt i sadeln för minsta lilla.
Du har ju helt rätt i att det nog inte är många gånger i livet man bär på ett barn, jag ska försöka tänka så. Ska prova tömköra lite mer, hästen funkar bra med det vanligtvis, men sist var det en enda lång kamp, har inte vågat mig på det sedan dess då jag inte orkat ta fighten riktigt. Longering är tyvärr dödsdömt, men kanske är en idé att använd denna period till att ta hjälp av någon duktig och få ordning på longeringen! DET skulle kännas bra att ha gjort i alla fall!