Sommarföräldrar 2015

[Mauen]

Hur nojjiga är ni att det är något fel på barnet (barnen i mitt fall...)? Sista dygnet har jag börjat grubbla mkt på det.... Sen har jag helt plötsligt kommit ihåg en sak som hon som gjorde ultraljudet sa (KUB-test); "det ser inte riktigt bra ut"?!? Sannolikheten för kromosomfel visade sig vara låg (som högst 1/700 för ena tvillingen). Undrar vad hon syftade på? Vad kan man se i vecka 13? De hade alla delar man "ska" se och hade fostervatten i magen båda två (visar att de kan svälja).

Håller hormonerna på att göra mig snurrig?!

 

[Honungshumlan]

@deathslyna Bafucin får du ta mot halsontet. Dessutom en varannan timme så den verkar bättre än zyx, tycker jag iaf. Den med mintsmak är godast. Det var min räddning i höstas när jag blev förkyld.

 

[Rosen-Knoppen]

@Mauen Jag grubblar också en del på det, drömmer drömmar osv..
Var inte alls orolig som de flesta innan vecka 12 utan de kom senare..
Blev faktiskt värre efter "det blev inget barn" tråden..
Försöker intala mig om att allt är bra men det är svårt, så jag förstår dig precis!

 

[Honungshumlan]

@Mauen Jag försöker låta bli att nojja men ibland är det svårt. Sambon överraskade häromdagen med att ha köpt "stora boken om barn" (rekommenderas!) och däri står det att vid ultraljud i v15-20 visar det sig att 0,7% av fostren har en missbildning (allt från små bråck och läppspalter, till mer allvarliga). 1% oväntad fosterdöd. 1% flerbördsgraviditeter.
Den statistiken lugnar mig. Iof upptäcks ju inte allt vid UL heller förstås. Men det känns som att det ändå är liten risk att något ska vara fel. Nästa tisdag i v19 blir det UL för min del, hoppas kunna släppa ytterligare nojja då.

 

[Mauen]

Nästan skönt att höra att fler är likadana....
Blev också värre för mig efter att läst den tråden och så hade jag ju den där blödningen.

Tror ni man kan få ett ultraljud i veckan så man håller sig lugn

 

[Amha]

Hur nojjiga är ni att det är något fel på barnet (barnen i mitt fall...)? Sista dygnet har jag börjat grubbla mkt på det.... Sen har jag helt plötsligt kommit ihåg en sak som hon som gjorde ultraljudet sa (KUB-test); "det ser inte riktigt bra ut"?!? Sannolikheten för kromosomfel visade sig vara låg (som högst 1/700 för ena tvillingen). Undrar vad hon syftade på? Vad kan man se i vecka 13? De hade alla delar man "ska" se och hade fostervatten i magen båda två (visar att de kan svälja).

Håller hormonerna på att göra mig snurrig?!

Lurigt att hon sa att det inte ser bra ut. Förstår att du undrar då.

Jag är inte alls orolig. Än i alla fall. Jag var så väldigt orolig första graviditeten men nu inser jag att jag inte kan påverka något direkt egentligen. Visst, äta rätt och sånt men sååå mycket tror jag inte att det påverkar. Jag känner att troligen går det åt skogen pga otur i så fall och inte pga att jag gör fel. MF jag hade ett par veckor innan den nya graviditeten påverkade mig inte nämnvärt. Jag funkar, sambon funkar, blivande bebis funkade inte. Första försöket osv. Visst, tråkigt är det ju såklart då vi sett fram emot barnet men inte mer än så.

På rul kommer de att kolla mer noga. Tills dess kan du bara försöka tänka positivt så du inte går sönder av oro. Vissa saker kan man "laga" innan barnet föds om det skulle vara nåt också, andra kan man fixa till efteråt. Sjukvården är fantastisk! Troligen har du inte så långt kvar innan det börjar röra sig heller och då blir man lugnare då känner man ju att det är aktivitet och att barnen lever.

 

[Mauen]

Tack!
Kan ha gällt vätskespalten i nacken på den ena som var lite större.... Nu analyserar jag igen! Ska försöka skjuta det ifrån mig.

 

[superstar]

Hur nojjiga är ni att det är något fel på barnet (barnen i mitt fall...)? Sista dygnet har jag börjat grubbla mkt på det.... Sen har jag helt plötsligt kommit ihåg en sak som hon som gjorde ultraljudet sa (KUB-test); "det ser inte riktigt bra ut"?!? Sannolikheten för kromosomfel visade sig vara låg (som högst 1/700 för ena tvillingen). Undrar vad hon syftade på? Vad kan man se i vecka 13? De hade alla delar man "ska" se och hade fostervatten i magen båda två (visar att de kan svälja).

Håller hormonerna på att göra mig snurrig?!

Det var en konstig kommentar av din bm! Säger de så så vill man ju gärna ha en förklaring också.

Men jag förstår din oro. Jag var precis som Rosen-Knoppen inte orolig före v 12 och har känt mig lugn och berättat för många osv. Men nu har tanken börjat komma, tänk om det inte blir något? Jag har inget ultraljud gjort och har inget förrän i v 20 och det känns lååångt bort. Varannan dag tänker jag att jag ska gå och göra ett privat och varannan dag är jag lika cool som min sambo och tänker att det gör ju ingen skillnad ändå...

 

[Kanintant]

Jag är himla nojig inför ul, är nog för det blev så konstigt sist också när det inte fanns ngt att titta på. För mig känns det fortfarande inte helt på riktigt eftersom det inte var det sist så det ska bli skönt att se att det faktiskt är något därinne och jag hoppas verkligen att kub:et går bra också. Efter det kommer det kännas så himla skönt och först då kommer jag nog känna riktigt glädje, nu håller jag tillbaka känner jag, vågar inte riktigt tro på det.

Idag har jag varit ute och skrittat med SAMBON, kryss i taket! Första gången jag fått med honom så det känns jättekul. Ena hästen är ju hans ögonsten som han ofta gosar med och som han hanterat en hel del från marken, typ satt på grimma och gått med honom i grimskaft några gånger när jag hållt den andra hästen. Så idag kom han äntligen upp och vi skrittade en stund och det gick väldigt bra, hästen skötte sig fint och de gick t o m först en hel del. Visserligen bara åkning på ryggen men han klarade av att styra och stanna. *mycket glad* Jag hoppas han vill följa med fler gånger, han har väl inget jätteintresse men jag tror mycket beror på att han nog tycker det är ganska läskigt så jag gör ingen grej av det utan vill han med igen och skritta en sväng så blir jag bara glad.

 

[Thera]

Roligt att få med sambon!

Jag har försökt en gång.

Först skulle han koppla släpet, det tänkte jag att alla karlar kan. Jag dubbelkollade bara vajern och elen, dumt nog.
Körde 2 meter, tomt släp tack och lov, då kom släpet farande på sidan av bilen, på väg mot stallet och en stackars farbror som fick slänga sig åt sidan. Dessutom skrapade det bilen och vajern gick av, bara tur att det stannade. Blev skitarg, men då skyllde han på att han inte är van vid boggie som man måste trycka ner på dragkroken.

Nåväl, när vi hämtat hästen skulle han hjälpa mig lasta ur och jag valde mellan att låta honom fälla ner lämmen eller hålla hästen fram.

Då hästen gärna går av snett på lämmen och behöver styras bak så tänkte jag att han får stå fram så han inte får hästen på sig.

Det var bara den lilla detaljen att han glömde att gå under bommen själv. Så han hängde över bommen och vågade inte släppa för han trodde hästen skulle rymma. Och det är sådär lätt att hålla 600 kg (mycket förvånat) halvblod som bestämt sig för att gå ut, så han brände upp hela handflatorna.

Skickade in honom i stallet för att kyla händerna i vattenkranen, då lyckas han slå huvudet i en hylla som rasar ner.

Det var min sambos korta karriär inom hästbranschen, kul att det går bättre för er!

 

[Kaki]

Jag har telefontid imorgon hos bm, ska faktiskt be att få byta bm.. Nästan pinsamt. Men den första jag träffade kändes jättebra! Men hon hade så få tider sen över jul så då fick jag en annan som skulle ta över mig. Men hon va så himla tråkig och oengagerad känns inte roligt ens att fara dit då. Så jag ska be att få boka om mina tider till den första. Tycker ni jag är dum som vill välja?

Ska för övrigt ringa chefen imorgon och berätta! Spännande

 

[Mauen]

Ja, visst är det kul när sambosarna engagerar sig! Min tycker att det är roligt att klättra. Superbra! Ett tag hjälpte han mig att klättra en häst nästan en gång i veckan. De hästar jag har nu är tyvärr inte så pålitliga att jag vill låta honom sitta på någon av dem. Synd. Han tycker att det är roligt att vara med och löshoppa så han åker med nästan en gång i veckan nu. Tyvärr har jag kommit fram till att jag måste sälja hästen han tycker bäst om.... Har fyra stycken. Med tvillingar i magen måste (minst) en bort. En treårig valack passar sämst in eftersom jag även avlar lite.

Så, ännu mera gnäll... Har sedan tidigare en korsbandsskada. Idag när jag skulle strö i ligghallen vred jag till knäet. Svinont!!! Kom inte upp själv. Ringde grannen som fick komma, hjälpa mig upp och köra mig från stallet till huset (100 m). Ligger i soffan och har riktigt ont! Kan knappt ta mig upp. Har stoppat i mig alvedon, hjälper föga. Efter att ha pratat med sjukvårdsupplysningen vågar jag inte ta citodonen jag har hemma. De tyckte att jag skulle haft kontakt med läkare innan. Suck.

 

[Rosen-Knoppen]

Blev faster till en liten tjej imorse som tittade ut några veckor för tidigt.. Får en ju inte att längta mindre till sin egna direkt

 

[Kanintant]

@Thera *skrattar* Ingen lysande inledning på hans hästkarriär precis Min sambon är ju bonde också så han är engagerad i hästarna på andra sätt, tar fram rundbalar och så skötte han om dom när jag pluggade på annan ort. De går på lösdrift så det är lättskött men ändå guld värt med en sambo som ställer upp. Han är väldigt uppmuntrande till mitt intresse men att vara med själv just med ridning har inte riktigt varit aktuellt. Han har varit med och kört några gånger men det tyckte han inte var roligt alls så då kör jag hellre själv .

@Kaki Tycker inte alls det är fel att byta BM om det inte känns bra och det finns möjlighet. Hoppas det går bra att berätta för chefen. Min tog det jättebra, så himla skönt.

@Mauen Vad smidigt att få dom motionerade. Men ja, det krävs ju en trygg häst. Sambon hade inte kunnat rida min häst själv då hade han tjurat ihop eller ställt sig och ätit när han inser att det är en nybörjare på ryggen Men när han rids ihop med en annan häst så är han oftast lugn och snäll. Han kan bocka i galoppen men lägger man galoppen i uppförbacke och han inte är på jättepeppigt humör så brukar det vara lugnt. Ja valack kanske är lite onödigt i ett avelsarbete Tråkigt att sälja men inte så kul att känna massa stress heller. Jag tycker det är lite mycket med två men å andra sidan måste jag ändå ha två så de får sällskap av varandra och ingen av dom blir "knäpp" om de inte rids så ofta. Sen har det varit så roligt nu när jag har två ridbara hästar och man kan rida ut med en kompis, särskilt som man annars alltid rider själv eftersom vi har eget stall.
Otur med korsbandet, låter inte alls kul

@Rosen-Knoppen Grattis, vad mysigt!

 

[Mauen]

@Kanintant Ensam har jag inte vågat släppa ut honom. Vi har klättrat ihop. Det var bra för hästarna när det verkligen blev av att klättra en dag i veckan. Du får börja lugnt med lite skritt och trav.

Jag har det ändå ganska lugnt med hästarna nu. En är dräktig, fölar i maj. Fölet är redan sålt Så henne sätter jag igång när jag kan rida igen (nybliven fyraåring). Sen har jag en 14 åring som tyvärr har problem med lite kroniska skador. Hon dör inte heller av att vila (mer än att hon blir riktigt fet). Rider henne så länge det går nu (knäet stoppar ju mig ändå nu). Min nyblivna femåring är precis ok efter sviterna av en hovspricka med hovböld och hovbensinflammation som följd. Henne skulle jag vilja gärna vilja få igång. Men hon är lite småvild så vi får väl se. Och så den treåriga valacken då....

Knäet ja.... Hemkommen från doktorn. Meniskskada Går inte säga hur allvarlig än.

 

[lil-sis]

Roligt att få med sambon!

Jag har försökt en gång.

Först skulle han koppla släpet, det tänkte jag att alla karlar kan. Jag dubbelkollade bara vajern och elen, dumt nog.
Körde 2 meter, tomt släp tack och lov, då kom släpet farande på sidan av bilen, på väg mot stallet och en stackars farbror som fick slänga sig åt sidan. Dessutom skrapade det bilen och vajern gick av, bara tur att det stannade. Blev skitarg, men då skyllde han på att han inte är van vid boggie som man måste trycka ner på dragkroken.

Nåväl, när vi hämtat hästen skulle han hjälpa mig lasta ur och jag valde mellan att låta honom fälla ner lämmen eller hålla hästen fram.

Då hästen gärna går av snett på lämmen och behöver styras bak så tänkte jag att han får stå fram så han inte får hästen på sig.

Det var bara den lilla detaljen att han glömde att gå under bommen själv. Så han hängde över bommen och vågade inte släppa för han trodde hästen skulle rymma. Och det är sådär lätt att hålla 600 kg (mycket förvånat) halvblod som bestämt sig för att gå ut, så han brände upp hela handflatorna.

Skickade in honom i stallet för att kyla händerna i vattenkranen, då lyckas han slå huvudet i en hylla som rasar ner.

Det var min sambos korta karriär inom hästbranschen, kul att det går bättre för er!

Jag måste nog berömma min för läraktighet när han kommer hem, behöver inte ens dubbelkolla släpet

 

[Kanintant]

@Kanintant Ensam har jag inte vågat släppa ut honom. Vi har klättrat ihop. Det var bra för hästarna när det verkligen blev av att klättra en dag i veckan. Du får börja lugnt med lite skritt och trav.

Jag har det ändå ganska lugnt med hästarna nu. En är dräktig, fölar i maj. Fölet är redan sålt Så henne sätter jag igång när jag kan rida igen (nybliven fyraåring). Sen har jag en 14 åring som tyvärr har problem med lite kroniska skador. Hon dör inte heller av att vila (mer än att hon blir riktigt fet). Rider henne så länge det går nu (knäet stoppar ju mig ändå nu). Min nyblivna femåring är precis ok efter sviterna av en hovspricka med hovböld och hovbensinflammation som följd. Henne skulle jag vilja gärna vilja få igång. Men hon är lite småvild så vi får väl se. Och så den treåriga valacken då....

Knäet ja.... Hemkommen från doktorn. Meniskskada Går inte säga hur allvarlig än.

Aha, trodde han red själv och tänkte att det var ju modigt av honom .

Smidigt och tajma in hästens dräktighet med sin egen Och vad skönt att fölet redan är sålt, kanon ju Mina håller sig i lagom hull oavsett om jag rider eller inte, men dom tappar ju såklart muskler, särskilt den ena. Har ganska strikt diet eftersom de är så lättfödda och blir tjocka så lätt.

Jag tänkte att när jag inte kan rida längre kan jag i vilket fall som helst longera/löslongera och tömköra samt tömlongera och allmänt jobba från marken i åtminstone skritt så blir det iaf lite öppnor och slutor osv, bättre än inget. Sen kanske köra lite med, iaf den stabila av dom, om jag känner mig tillräckligt smidig att hoppa upp och ner från vagnen men man kan ju ev ha någon med sig också såsom medryttaren så kan hon ta tömmar om det skulle vara något. Så jag har ganska gott hopp om att dom kan hållas igång skapligt sålänge jag iaf kan promenera utan problem.

Usch fy vilken otur med knät så himla surt

 

[Amha]

Vad roligt att vissa får med sig männen ut i stallarna. Sambon är bara med om han måste. Han är ganska mysig med hästarna och var med ut och red ett par gånger när vi träffades och jag hade två hästar hemma. Sen gjorde han mig på smällen så vi tvingas ha kontakt ändå i ganska många år till och då ansåg han att han inte behövde stila in sig längre Han är lite rolig ibland.

Men vilken otur med knäskadan. Det passar ju ganska illa nu. Hoppas att det inte är någon jättesvår skada.

I morgon får jag förresten en kusin till! gudars vad spännande det ska bli!

 

[Kaki]

@Mauen håller tummarna för ditt knä!

@Kanintant chefen tog det bra, tackade för hon fick veta när hon ändå håller på med rekrytering så din sambo är bonde? Det är min med! Han har mjölkkor, vad gör din?

 

[Kanintant]

@Kaki

Vad skönt att hon också tog det bra, känns så mycket bättre då. Jag börjar ju inte min fasta tjänst förrän i början på februari så det hade varit lite sent att ta upp det, då kommer det kanske redan synas.

Ja, eller han och svärfar har skött gården ihop, men sambon jobbar heltid borta också. Men efter nyår ser det ut som att vi ska ta över sen får väl svärför (som är till åren kommen) hjälpa till lite men tanken är att både jag och sambon ska ta hand om det i framtiden eftersom jag också är intresserad. Det är köttdjur vi har så därför räknar vi med att vi alltid kommer behöva jobba borta också. Men samtidigt skönt att slippa passet som är med mjölkdjur, det hade nog inte passat någon av oss.