@Rosen-Knoppen jobbigt! Tur att du har kontaktnät. Jag har varit sjuk, även om det inte varit magsjuka och vad man gör utan kontaktnät.. Jaa, står ut. Flyttar leksaker till sängen alternativt bäddar i soffan i lekrummet. Är det barnsäkrat kan man ju slumra lite där med.
@superstar vår äldsta hade barnvakt första gången när hon passerat 1. Tror hon var runt 1.5 till och med. Vi hade aldrig behov innan och planerade efter att vi hade henne med oss och för det mesta saknas fortfarande behovet. Vi är fortfarande lite så att vi inte åker på jippon där barn inte är välkomna för det känns inte riktigt bra men hon går ju på förskolan nu å andra sidan. Kan nog räkna antalet gånger hon haft barnvakt på ena handen. Dock tror jag att bebis kommer få barnvakt tidigare. Jag längtar efter ett restaurangbesök med 3-rätters i lugn och ro med min partner där vi kan prata i lugn och ro. Det har inte hänt sedan vi var på slottsweekend när vi väntade bebis och innan det.. Aldrig
kan tänka mig att det blir till våren när man borde kunna lämna barnen med lite riktig mat bara och troligen blir det min mamma som tar dem då. Hon har bäst kontakt med den äldsta och verkar lugn och bekväm med att ha båda barnen om jag har annat för mig eller om hon vill ta med båda barnen till lekparken eller så.
Stora tjejen var väldigt osäker som liten. Hon ville inte gärna sitta hos andra osv utan det kom först när hon närmade sig 2. Därför väntade vi. Jag är fortfarande noga med att hon måste få checka av miljöer och vänta med att hälsa om det är vad hon behöver. Jag håller på att försöka fostra på äldre generationer att man inte går fram och kramar barn som inte vill, speciellt inte om barnet i fråga inte sett en på flera månader Men den lilla verkar bli betydligt mer framåt som person och verkar än så länge obrydd om nya människor. Dumpade henne i famnen på min kusin runt jul när jag skulle försöka ta mat. De hade aldrig träffats innan och kusinen hann nätt och jämnt in genom dörren innan hon fick bebisen i famnen men det gick bra, haha. Bebis var nöjd och glad ändå.
Du/ni avgör själva om det är något ni vill träna på eller inte. Jag tror att bebisar är lite för små för att tränas till att acceptera andra sådär och tycker bestämt att föräldrarna är bäst den första tiden men sen är det ju svårt det där. Jag menar, ni ska ju inte må dåligt för att ni inte kan göra x och y för att ni har en bebis och om du behöver jobba måste du ju få göra det. Barn går igenom olika faser när det är jobbigt att göra något och så går det över och något annat blir jobbigt i stället. En vacker dag funkar de säkert som vilken annan person som helst
@superstar vår äldsta hade barnvakt första gången när hon passerat 1. Tror hon var runt 1.5 till och med. Vi hade aldrig behov innan och planerade efter att vi hade henne med oss och för det mesta saknas fortfarande behovet. Vi är fortfarande lite så att vi inte åker på jippon där barn inte är välkomna för det känns inte riktigt bra men hon går ju på förskolan nu å andra sidan. Kan nog räkna antalet gånger hon haft barnvakt på ena handen. Dock tror jag att bebis kommer få barnvakt tidigare. Jag längtar efter ett restaurangbesök med 3-rätters i lugn och ro med min partner där vi kan prata i lugn och ro. Det har inte hänt sedan vi var på slottsweekend när vi väntade bebis och innan det.. Aldrig
kan tänka mig att det blir till våren när man borde kunna lämna barnen med lite riktig mat bara och troligen blir det min mamma som tar dem då. Hon har bäst kontakt med den äldsta och verkar lugn och bekväm med att ha båda barnen om jag har annat för mig eller om hon vill ta med båda barnen till lekparken eller så.Stora tjejen var väldigt osäker som liten. Hon ville inte gärna sitta hos andra osv utan det kom först när hon närmade sig 2. Därför väntade vi. Jag är fortfarande noga med att hon måste få checka av miljöer och vänta med att hälsa om det är vad hon behöver. Jag håller på att försöka fostra på äldre generationer att man inte går fram och kramar barn som inte vill, speciellt inte om barnet i fråga inte sett en på flera månader
Men den lilla verkar bli betydligt mer framåt som person och verkar än så länge obrydd om nya människor. Dumpade henne i famnen på min kusin runt jul när jag skulle försöka ta mat. De hade aldrig träffats innan och kusinen hann nätt och jämnt in genom dörren innan hon fick bebisen i famnen men det gick bra, haha. Bebis var nöjd och glad ändå.Du/ni avgör själva om det är något ni vill träna på eller inte. Jag tror att bebisar är lite för små för att tränas till att acceptera andra sådär och tycker bestämt att föräldrarna är bäst den första tiden men sen är det ju svårt det där. Jag menar, ni ska ju inte må dåligt för att ni inte kan göra x och y för att ni har en bebis och om du behöver jobba måste du ju få göra det. Barn går igenom olika faser när det är jobbigt att göra något och så går det över och något annat blir jobbigt i stället. En vacker dag funkar de säkert som vilken annan person som helst
