Socialt experiment:kvinnomisshandel i hiss. 1 av 53 reagerar

[landsbygdsbo]

Att så få agerade är nog egentligen full naturligt.
regel nr ett vid livräddning är ju att tillse att du själv inte kan dras ner av den drunknande.
Att fysiskt ge sig på en människa i ett så slutet utrymme som en hiss kräver en stor portion mod o kunskap eller en ännu större portion dumhet.

Till och med polisen skulle nog rekommendera att inte agera förens hissdörren öppnas och det finns reträttväg antingen för våldsverkaren eller dig själv.

 

[No1]

[

Läs ThomasN:s inlägg! Det handlar sällan om bristande civilkurage utan om att människor har svårt att processa oväntad information (samma effekt innebar t.ex. att folk åkte NER till en smärtsam död i tunnelbanan när det brann på Kings Cross).

Jag agerar relativt ofta i håriga situationer - därför att jag befunnit mig i dem förr och därför att jag av den anledningen går omkring och funderar på hur de ska hanteras. Jag kommer in i dem med en verktygslåda -låt vara en ganska kass sådan men ändock. Men jag måste säga att jag agerar inte med glädje eftersom jag blir rädd och arg, det är svårt att veta vad man ska göra och eftersom det i regel är innihelvete tragiskt. Jag har i självförsvar slagit på folk - men jag tror inte att det skulle kunna göra mig glad om det så var Hitler jag gav mig på.

Jag blir också putt över att folk tar förgivet att de själva minsann skulle ingripa. Läxan av sådana här studier borde vara att man ska jobba på sin verktygslåda och skapa sig en beredskap (och skapa miljöer som underlättar för människor att göra korrekta bedömningar och vid behov agera). Majoriteten ingriper inte. Man kan inte utgå ifrån (och satsa andras och sin egen säkerhet på) att man är en bättre sort än 80-90% av mänskligheten.

För min del tar jag inte för givet, jag vet att jag gör det eftersom jag prövats flertal gånger. Men jag är i regel reaktionssnabb oavsett vad det gäller så hade jag inte haft förmågan när det verkligen är väsentligt hade jag omedelbart arbetat med ev brist.
Det handlar fö både om bristande ck och oförmåga att hantera och förstå den här typen av situationer.
Det i sig säger någonting om en själv, är man verkligen nöjd med den sidan?

Jag tänker på de gånger jag stått i längre kö i handeln och någon stressad/missbrukare/annat fel tappar besinningen och låter det gå ut över partner och/eller personal.
Alla stannar upp och tittar på skådespelet men få/ingen förmår sig att göra något trots att de tom inbördes småviskar om det hemska de ser med kommentarer som "någon borde göra något/finns det inga vakter/eller annat".
Det är en situation som kräver extremt lite för att våga ingripa så utifrån eget perspektiv är det rakt av obegripligt.
Min lärdom av att den stora massan saknar ck eller handlingskraft är att när det väl händer MIG någonting så är jag fullt medveten om att jag lär vara beredd på att jag får klara mig själv.

 

[lil-sis]

Jag vet inte hur jag skulle reagera, en hiss med bara den arga mannen och hans partner är ett rätt så begränsat utrymme.

Med fler i hissen skulle jag uppleva situationen annorlunda.

Att folk i gemen bara glor är standard, även i folksamlingar.

 

[cili]

Jag tycker det här är oerhört intressant. När sånt här diskuteras så är det alltid en majoritet som säger att de skulle ingripit. Ändå så är det ofta tvärtom i verkligheten.

Jag tror inte att folk ljuger men självinsikten kan vara lite dålig. Jag tror helt enkelt inte att vi vet hur vi hanterar situationer som vi inte är vana vid.

Just därför kan man gå igenom sånna här situationer i huvudet, visualisera. Då är man bättre förberedd och agerar fortare/bättre den dag man står i en sådan/liknande situation.
Det rådet fick vi under en utbildning, och det fungerar bättre än man tror. Vi fick då höra om en kille som var rädd för att flyga men var tvungen att göra det i jobbet, och därför alltid gick igenom "vad händer om något går fel?" innan start. Den dagen något gick fel var han den som var mest lugn och fokuserad, och kunde därmed hjälpa sina medresenärer istället för att gripas av panik och bli handlingsförlamad så som dom blev.
Givetvis kan man inte visualisera varje möjlig situation, men genom att ge tid åt funderingar och reflektion samt "hur skulle jag vilja agera?" kan man ändå agera på ett annat sätt än om man plötsligt hamnar i en situation man aldrig ägnat en tanke åt tidigare.
Så kanske kan en sån här tråd leda till att fler vågar säga/göra något, därför att dom nu ägnat en stund åt att fundera över hur dom skulle vilja göra om just det där hände.

Och samtidigt är det bra att folk inte ingriper hej vilt i allt dom ser. Ett steg tillbaka, kolla över situationen, reflektera, tänka på sin egen säkerhet - sen kan man avgöra hur man borde gå tillväga. Istället för att bara blint rusa in i något. Ibland är det ju helt enkelt bättre att ringa polis och vänta en bit bort än att kasta sig in i något och riskera att man blir två misshandlade personer som kanske inte kan larma alls.

 

[fio]

Jo men jag har befunnit mig i liknande situationer ett antal ggr. Både privat och i mitt jobb. Så jag vet att jag reagerar.

 

[fio]

[

Läs ThomasN:s inlägg! Det handlar sällan om bristande civilkurage utan om att människor har svårt att processa oväntad information (samma effekt innebar t.ex. att folk åkte NER till en smärtsam död i tunnelbanan när det brann på Kings Cross).

Jag agerar relativt ofta i håriga situationer - därför att jag befunnit mig i dem förr och därför att jag av den anledningen går omkring och funderar på hur de ska hanteras. Jag kommer in i dem med en verktygslåda -låt vara en ganska kass sådan men ändock. Men jag måste säga att jag agerar inte med glädje eftersom jag blir rädd och arg, det är svårt att veta vad man ska göra och eftersom det i regel är innihelvete tragiskt. Jag har i självförsvar slagit på folk - men jag tror inte att det skulle kunna göra mig glad om det så var Hitler jag gav mig på.

Jag blir också putt över att folk tar förgivet att de själva minsann skulle ingripa. Läxan av sådana här studier borde vara att man ska jobba på sin verktygslåda och skapa sig en beredskap (och skapa miljöer som underlättar för människor att göra korrekta bedömningar och vid behov agera). Majoriteten ingriper inte. Man kan inte utgå ifrån (och satsa andras och sin egen säkerhet på) att man är en bättre sort än 80-90% av mänskligheten.

Bättre sort? Vilket lustigt antagande du gör. Tycker inte det handlar om bättre eller sämre sorts människor beroende på om man agerar eller ej. Människor fungerar olika och reagerar olika i olika situationer helt enkelt.

 

[Cattaflajna]

Det hemska med såna här experiment är att man inser hur svaga/fega vi människor faktiskt är.

Läste nyligen psykologi och när vi läste om social psykologin så tittade vi en del på experiment, otroligt spännande men även skrämmande. En del kan ju vara lite underhållande också, finns ett till klipp från en hiss nämligen där man ser hur lätt vi faller för grupptryck

 

[BornAgain]

Det hemska med såna här experiment är att man inser hur svaga/fega vi människor faktiskt är.

Läste nyligen psykologi och när vi läste om social psykologin så tittade vi en del på experiment, otroligt spännande men även skrämmande. En del kan ju vara lite underhållande också, finns ett till klipp från en hiss nämligen där man ser hur lätt vi faller för grupptryck

Nej vi människor är inte svaga och fega. Vi fungerar inte optimalt jämt och de bästa av oss gör ibland svaga, dumma och fega saker. Det innebär inte att det definierar vilka vi är. Vi måste jobba på att vara dem vi vill vara och bemöta oss själva och våra medmänniskor med lite humor, ödmjukhet, överseende och humör. Vi måste lära oss i vilka situationer vi fallerar och göra något åt saken.

PS om människor i gemen är värda förakt, så finns inte heller något skäl att ingripa i t.ex. hissfallet. Då är ju hon också sannolikt en av de femtiotvå av femtiotre som inte ingriper. Svag och feg.

 

[Cattaflajna]

Nej vi människor är inte svaga och fega. Vi fungerar inte optimalt jämt och de bästa av oss gör ibland svaga, dumma och fega saker. Det innebär inte att det definierar vilka vi är. Vi måste jobba på att vara dem vi vill vara och bemöta oss själva och våra medmänniskor med lite humor, ödmjukhet, överseende och humör. Vi måste lära oss i vilka situationer vi fallerar och göra något åt saken.

PS om människor i gemen är värda förakt, så finns inte heller något skäl att ingripa i t.ex. hissfallet. Då är ju hon också sannolikt en av de femtiotvå av femtiotre som inte ingriper. Svag och feg.

Skulle kanske formulerat bättre, vill inte dra alla över en kant. Men uppenbarligen finns de fler fegisar än de som faktiskt vågar stå upp. Men självklart går de ju lära sig att bli en som vågar att stå upp också.

Jag tänkte mest ur psykologiskt perspektiv är vi människor väldigt svaga, vi är lätta att manipulera och när vi ser t.ex sånt här så säger vår hjärna automatiskt till oss att fly, för vi är ju trots all flockdjur.

 

[BornAgain]

Bättre sort? Vilket lustigt antagande du gör. Tycker inte det handlar om bättre eller sämre sorts människor beroende på om man agerar eller ej. Människor fungerar olika och reagerar olika i olika situationer helt enkelt.

I de flesta av trådarna som handlar om passiva åskådare brukar de flesta Bukefalister som svarar med emfas säga att de minsann skulle ingripa och mer eller mindre uttalat att folk som inte ingriper är fega - och det ligger ingen värdering i det?

@TomasN har fortfarande skrivit bästa inlägget i tråden.

 

[honung]

http://www.metro.se/nyheter/vittnen...direkt-att-det-var-fejk/EVHnkm!2R27EKMHTWLpI/