Sv: Snedtända på avlivningsmedel
Hoppla, det hade jag missat helt.
Otäckt.
Blir nu lite irriterad på att distriktsvet inte informerat mig om att detta kan hända trots att det var min 3:e häst som avlivades med Somulose (samma vet alla gångerna). Har inte veterinärer någon skyldighet att informera om biverkningar eller måste man läsa på själv innan?
De ska informera, och även ha annan avlivningsmetod (i realiteten blir det ju bult) snabbt tillgänglig som back-up, just eftersom det finns flera rapporterade fall på somulose visat sig ha otillräcklig effekt.
Jag har blivit informerad båda gångerna, om allt fån agonala suckar till att de kan bli exalterade till att det finns en liten risk att det kan ha otillräcklig effekt.
Båda mina har sederats innan, med pleg + något mer jag glömt, kan kanske leta upp papprena. Sen har en vanlig permanentkanyl (inga 20 cm monster inte) satts in och fästs med ett par stygn. Och hästen fått röra huvudet etc som den vill/e. En kort promenad med havrehinken ut till ridhuset. Där har en person hållit hästen, en annan person injicerat vätskan (med handskar och skyddsglasögon, tagit ett par steg tillbaka, och sen har det 'kickat in', somulosen. Den ena föll som sagt prickfritt, den andra blev exalterad (men hon var 'borta' på ögonen innan det).
Inte synts någon speciell reaktion vid själva injicerandet, men är ju svårt att veta vad som händer. Dock så lagom när det varit färdiginjicerat och personen hunnit ta ett par steg bort, så i båda fallen såg hästen - med förmänskligande uttryck - lite förvånad ut. Sen var de inte medvetna längre, av blicken att döma.
Proceduren att sätta perm.kanyl har tagit kanske fem minuter. Att låta sederingen verka tog samma tid som vid all annan sedering. Den ena sederades lätt i.m först pga sprutskräck, och sen i.v. Den andra i.v direkt. Det var inte så lång tid som 60 min från 'start till slut'.
Jag har bultat 3 med, samtliga har fallit som de ska, men varit varierande grad av kramper och agonala suckar etc. Den ena galopperade med benen och hade 'synlig puls' en stund efter (stund = 1 - 1½ minut kanske, de tog inte strikt på 60 sek regeln, men jag klockade inte, och stod inte kvar i mer än max några minuter) och var ganska 'rörlig'. Den andra var riktigt dålig, den föll, suckade och var still. Den tredje föll direkt men föll lite olyckligt (med näsan först, och sen på sin egen nacke) och slog en vurpa och blev liggande med hals/huvud väldigt avvigt, men hade knappt några ryckningar i ben etc, däremot små muskelskakningar i hela kroppen, som när de fryser ungefär, nästan darrande. (Sett liknande på hund, fast där var det tungans muskler som böljade i vågrörelser, ganska fascinerande taget ur sitt sammanhang).
Sen har jag tagit bort en med 'gamla' avlivningsvätskan, och never again på icke liggande häst. Den 'kämpade' emot, och ville inte lägga sig. Inte våldsamt på minsta vis, men den vinglade, stapplade, gick ner på knä, tog sig upp igen, ner på knä igen innan den slutligen la sig. Kändes som det tog 'lång tid', och något jag gärna slipper bevittna igen.
En har avlivats med kulvapen. Inte en enda ryckning eller agonal suck.
Så, med ALLA metoder kan det skilja en del. Jag använder lika gärna somulose igen som bult, dock så är somuloseanvändade hur man än vrider på det en mer 'omfattande' process. Men har man en häst som inte har något emot veterinärer etc så behöver det inte vara ett problem. Bult är dock överlägset det allra snabbaste, både för häst och ägare. Däremot är det ju en blodigare process.
Minns att jag verkligen 'tyckte om' att de dör med avslappnade läppar med somulose. Ser ut som de sover, fast med öppna ögon då. Mulen är mjuk och avslappnad. Bultade hästar drar upp läpparna och blottar tänderna, och blir kvar så. Det var nog det som berörde mig mest första gången, det är eg inte otäckt, det är bara så ovanligt se en häst så, och just det var jag inte informerad om.
Men som sagt, om det blir bult eller somulose nästa gång får den dagen avgöra. Innan valde jag efter den där upplevelsen med 'gamla' vätskan enbart bult. Sen blev det ett snabbt avlivningsbeslut på klinik, de använde somulose, och jag fick ju en prickfri, perfekt första erfarenhet av det, och då kändes det som jag gärna valde det igen när det alldeles för snart var dags igen. Och otäcka saker kommer om tre sägs det ju, och alldeles för snart stod jag där igen. I det fallet var valet lika självklart bult, då jag varken ville att den hästen skulle behöva transporteras till klinik, vänta en endaste minut i onödan på avlivning och inte heller ville ha kroppen liggandes.
för lång tid. Det hinner hända mycket på den tiden. 
