En tråd som passar oss...tyvärr....
Sitter här och misströstar mer och mer över situationen med min tjej. Kanske det hjälper att skriva av sig lite.
Varning för låååångt inlägg......
Hon står konvalescent sen snart 5 månader tillbaka pga fånganfall i början av februari. Började från ingenstans med hälta mitt under en ridtur. Det enda jag kan påminna mig om som kunde antyda att något var fel innan var att hon kändes lite ovanligt slö under en ridtur så jag tempade henne efteråt vilket inte visade något onormalt.
Hältan visade sig bara på ett framben och när jag undersökte henne närmare var hon lite varm i hoven och lite svampig runt kotan men inget annat. Jag ringde ändå veterinär samma dag som misstänkte hovböld och bad mig avvakta till nästa dag. Nästa dag var hon lite sämre så jag ringde igen och vi fick en tid samma dag. På kliniken visade hon ingen ömhet alls med visitertång men var tydligt störd när hon longerades. Veterinär var fortfarande säker på hovböld så han skickade hem oss med ordinationen att vila några dagar och återkomma veckan därpå. Hon mådde sedan bättre några dagar innan hon blev mycket sämre och kunde knappt gå så vi fick en ny tid på kliniken.
När vi väl kommer dit efter en massa protester vid lastningen (vilket förföljer mig ännu med tanke på diagnosen...
) så säger han fång nästan direkt när han ser henne gå och hon har nu puls men ingen värme i andra framhoven. Då hon är i full kondition och en "ovanligt fin islandshäst när det gäller hull" enligt alla på kliniken förutom tjock nacke så tas prover för Cushings och lite annat. Det enda som kommer fram på blodproverna är ovanligt höga muskelvärden-hon har inte Cushings heller när det svaret kommer veckan därpå.
Denna tjocka nacke har hon haft i många år. Redan när jag köpte henne hösten 2013 hade hon kraftig nacke vilket jag som ovan hästägare inte tänkte på och hon gick genom vet.besiktningen då U.A. Jag har haft koll på nacken varje sommar och när jag första sommaren påtalade för den som sålde henne just detta så fick jag som svar att det var inget konstigt med det-"vissa hästar har tjockare nacke utan att det är ett problem". Säljaren är en mycket meriterad tävlingsryttare med verksamhet och uppfödning så man litar väl lite på vad de säger...
I alla fall...plåtar togs på kliniken och hon hade en aning rotation i båda hovarna men veterinären sa att hon ändå kunde gå ute i hagen med kompisarna då detta var så lindrigt. Fick Finadyne utskrivet och sedan åkte vi hem. Jag gjorde i ordning för henne ute i hagen precis vid fodret så hon slapp röra sig för mycket och la ut massa halm så hon hade det mjukt. Veterinären sa att jag kunde ge henne hösilaget precis som vanligt och inga andra råd eller instruktioner fick jag heller.
Kan ju säga nu i efterhand att jag hade gjort flera saker annorlunda om jag vetat mer och fått bättre info från veterinären från början..... Detta grämer mig något fruktansvärt men jag visste knappt något om fång innan förutom de typiska symtomen.
Hon mår ganska dåligt första veckan men börjar sen sakta bli bättre. Står upp mer, rör sig mer, ser allmänt piggare ut liksom så efter 3 veckor kan hovslagaren komma och fångverka henne första gången. Hon fortsätter bli piggare men värmen i hovarna vill inte släppa. I början av april tar jag ut en annan veterinär som röntgar henne och gör en allmän koll. Han konstaterar att hon rör sig obehindrat och verkar fräsch förutom värmen i hovarna. Tyvärr visar de nya plåtarna att hon har lite mer rotation och dessutom en liten sänkning i den ena hoven.....
Veterinären är säker på att hon har IR då även han säger att hullet är det inget fel på och det är egentligen bara nacken som är problemet vilket är typiskt för IR.
Jag får lite småpanik och lyckas jaga på ett hö med mycket låg sockerhalt 10 mil bort. Vid det här laget har jag insett att hösilaget vi haft under vintern haft mycket hög sockerhalt och att fången kom nästan på dagen en månad efter börjat ställa ut varje bal med slowfeedingnät på då det blev mycket kallt i några veckor.
Bara dagar efter jag bytte hö känns mankammen mjukare och värmen släpper i hovarna någon dag efter det.
Hon fortsätter må bra i övrigt och vi får okej på att börja promenera lite smått. Tyvärr fick hon en känning igen för snart 4 veckor sedan med största sannolikhet pga gräset som exploderade från ingenstans. Fick då stå i mindre hage med bara jord i princip vilket funkade i några dagar till hon listade ut hur man tog sig ut... efter det stått i större hage med lite lite gräs men med mest sandjord och det har hittills gått väldigt bra. Ingen värme eller puls sedan känningen och mycket mycket rastlös och frustrerad över sin situation..
Hon är van att gå på lösdrift på stora ytor med en flock (hon är ledaren dessutom) och nu en mycket mindre hage med knappt något gräs och bara en enda kompis....
Veterinär har sagt att så länge hon är symtomfri får vi promenera på hur mycket vi vill och även lägga in några travsteg(som garanterat blir grisepasssteg istället...
). Nästa vecka ska vi göra en glukosbelastning för att få ett mer grepp om hennes IR och var hon ligger.
