Smarta barn

[Lingon]

Men det var din förmåga att förmedla kunskap som skulle övas.
Den förmågan är viktig att behärska när man är den mest kunniga i en grupp.

Då tycker jag att läraren skulle gett mig den uppgiften och inte uppgiften: "Skriv om ämne X tillsammans med Nisse, Kalle och Britta och lämna in en skriftlig rapport". Det är lärarens uppgift att lära ut. Inte att använda elever som extralärare för att det är praktiskt.

 

[LadyCovergirl]

Jag har alltid haft lätt för skola och inlärning, precis som mina föräldrar. Min unge tycks ha ärvt detta för hon plöjer igenom allt och blir sedan uttråkad.

I nollan och första klass blev det mycket "extraböcker" men inte så mycket utmaningar.
I andra och tredje klass hade hon en nyutbildad lärare som gjorde vad hon kunde för att utmana.
Dottern fick motsvarande uppgifter men svårare. När andra elever fick uppgiften "Skriv en instruktion utifrån texten" så fick dottern också skriva en instruktion men fick svårare texter att jobba med (nivå femte klass och upp till och med högstadiet) och högre krav på inlämningen.
Hon fick också en gång i veckan gå i en särskild studiegrupp, ca åtta elever, där eleverna tillsammans med en lärare fick jobba utifrån en högre nivå.

Nu har hon ganska precis börjat fjärde klass och det börjar närma sig utvecklingssamtal. Det ska bli intressant att se vad de nya lärarna säger.

Grupparbeten är väldigt svårt. Dottern, precis som jag, blir frustrerad när hon efter X minuter har läst instruktionen, tänkt ut en planering och vill sätta igång. Då har övriga inte ens läst halva instruktionen. Jag försöker peppa i att det är nyttig träning men samtidigt vet jag hur otroligt irriterande och ineffektivt det är.

Kontentan är att jag upplever att det handlar mycket om den lärare som barnet råkar få. Poängtera det vid varje tillfälle till samtal med skolan, utvecklingssamtal och liknande. Det är viktigt att få ha det svårt, få lära sig studieteknik och att inte bara svischa igenom allting.

 

[jeennnnyy]

Jag håller med @Unafraid om att det blir en dålig jämförelse. På jobbet är vi anställda just för våra kvalifikationer och motivationen är ju lönen - att jämföra med studenter som kan ha helt olika vilja/bakgrund/motivation och tar CSN. Jag gick filosofisk utbildning och min erfarenhet är liksom @Unafraid s att påtvingade grupparbeten under uni-tiden var bland det värsta, utan tvekan. Det är lite skillnad på om någon på ens kontor är "lite sävlig" eller en student som inte behagar vara aktiv/dyka upp på mer än ett av tre tillfällen och så vidare.

Det går inte att jämföra för mig heller. Ändå samarbetar jag med andra människor dagligen. Men att det skulle vara samma sak som på universitetet, absolut inte.

Jag gillade inte heller grupparbeten kanske jag ska börja med, men jag förstår syftet. Kanske tillräckligt smart för det? Har alltid haft superlätt i skolan, är civilingenjör med typ högsta betyg på flesta kurserna även där så att jag förstår syftet med grupparbeten har inget att göra med att jag är trög i tanken eller liknande..

Och för mig är jobbet en jättebra jämförelse, men jag har uppenbarligen exceptionellt dåliga kollegor. Jag har kollegor som notoriskt lämnar över arbete på andra, som inte dyker upp på möten, som haft för mycket att göra för att läsa in sig, osv i all oändlighet. Typ precis som när man pluggade. Men det är uppenbarligen kanske min arbetsplats som sticker ut. Vill också tillägga att jag har chefsjobb, på stort företag där jag mest jobbar med andra chefer och specialister, om det nu spelar nåhon roll

 

[Fruentimber]

Jag gillade inte heller grupparbeten kanske jag ska börja med, men jag förstår syftet. Kanske tillräckligt smart för det?

Men då låter det ju snarare som att ni har problem på arbetsplatsen och det blir ju också märkligt att jämföra med.

 

[jeennnnyy]

Men då låter det ju snarare som att ni har problem på arbetsplatsen och det blir ju också märkligt att jämföra med.

Jag tror alltså inte min arbetsplats sticker ut egentligen. Kanske om man jämförde din. Men bollar jag med mina vänner verkar många uppleva samma ”problem” som jag..

är alltid dina kollegor sugna på att ta på sig arbete/pålästa osv?

 

[__sofia__]

Jag gillade inte heller grupparbeten kanske jag ska börja med, men jag förstår syftet. Kanske tillräckligt smart för det? Har alltid haft superlätt i skolan, är civilingenjör med typ högsta betyg på flesta kurserna även där så att jag förstår syftet med grupparbeten har inget att göra med att jag är trög i tanken eller liknande..

Och för mig är jobbet en jättebra jämförelse, men jag har uppenbarligen exceptionellt dåliga kollegor. Jag har kollegor som notoriskt lämnar över arbete på andra, som inte dyker upp på möten, som haft för mycket att göra för att läsa in sig, osv i all oändlighet. Typ precis som när man pluggade. Men det är uppenbarligen kanske min arbetsplats som sticker ut. Vill också tillägga att jag har chefsjobb, på stort företag där jag mest jobbar med andra chefer och specialister, om det nu spelar nåhon roll

Jag tycker också det är en bra jämförelse med grupparbeten och min arbetssituation.

Inte nödvändigtvis så att kollegorna är dåliga, men det finns definitivt kollegor som kan ha tagit på sig för mycket att göra (ofta de mer seniora som har 30-40 års erfarenhet av yrket och därför lätt får mer roller som handledare, projektledare, kursledare etc.) och därför kan vara svåra att få att göra saker även om det är planerat att de skulle få sakerna gjorda, eller som kan vara tankspridda och glömma bort möten bland alla andra hundratals möten de har.

Sen finns det även andra typer - t.ex. någon jag arbetat med en hel del under de senaste åren är extremt nogrann, vill alltid ha koll på exakt vilka ändringar gör i texten med svar på kommentarerna han gett, vill att alla möten ska vara väldigt välorganiserade med ordentlig ordning på vad som ska tas upp och i vilken ordning etc. Vilket inte är dåligt, men det är en ganska stor skillnad från den personen jag jobbade mest med tidigare som har en helt annan stil i sitt arbetssätt.

 

[Inte_Ung]

Då tycker jag att läraren skulle gett mig den uppgiften och inte uppgiften: "Skriv om ämne X tillsammans med Nisse, Kalle och Britta och lämna in en skriftlig rapport". Det är lärarens uppgift att lära ut. Inte att använda elever som extralärare för att det är praktiskt.

Ja läraren borde ha varit tydlig med vad övningen gick ut på.
Mina lärare var tack och lov det.
De förklarade att de som kunde mera skulle öva sig på att förmedla det till sina kamrater därför att det var bra att kunna förmedla kunskap. Nu när jag är vuxen så vet jag ju också att det är så som man tränar ledare. T.ex. projekledare och chefer.

 

[em-pirre]

Visst behöver de stöd i sådant de tycker är svårt/de har svårt för precis som alla andra men de behöver också få utmaningar i skolämnen precis som alla andra barn. Att ständigt sitta med sådant man redan kan kan lätt förstöra lusten att lära. Jag är så tacksam för att mitt barn föddes i en tid med datorer. Utan de spelen och de utmaningar de gav är jag rädd att hen hade gett upp. Hen var så vetgirig och så motiverad att lära och kastade sig över allt som verkade vara en utmaning men skolan gav inget på den punkten. Inte förren i gymnasiet. Jag minns fortfarande när hen en dag kom hem och fullkomligt strålade, de hade då börjat med ett nytt ämne och hen sa helt överlycklig, det var svårt mamma! Det var första och enda gången hen stötte på något i skolan som hen inte redan kunde.

Att just särbegåvade barn skulle undvika sådant de tycker är svårt mer än andra är ju inte sant. Endel undviker sådant oavsett intelligensnivå medans andra kastar sig över det.

Jag vet inte hur många olika barn med särbegåvning du har erfarenhet av men det är faktiskt väldigt vanligt att särbegåvade tycker det är extra jobbigt med svåra saker. De är vana med att lyckas och få beröm för det och det blir lätt så att sen då det faktiskt blir svårt så tappar de fotfästet totalt. Givetvis händer det med alla typer av människor också.

Ofta är det det sociala (äkta kompisrelationer eller någon form av överkänslighet kring nya situationer eller vad som helst) som är knepiga. Eller saker som helt enkelt är ovana (att spela ett helt nytt spel utan att ha fått iaktta först, eller att delta i helt ny lagsport.

 

[Pontevecchio]

Jag tror alltså inte min arbetsplats sticker ut egentligen. Kanske om man jämförde din. Men bollar jag med mina vänner verkar många uppleva samma ”problem” som jag..

är alltid dina kollegor sugna på att ta på sig arbete/pålästa osv?

jag instämmer med dig. Tycker att grupparbeten var ett bra sätt att träna ledarskap på. Hur får man en spridd skara att arbeta mot samma mål? Särskilt på en arbetsplats där lönen kanske inte direkt är en morot och arbetsmoralen sisådär.

Sen är ingen bra på allt, även om nån är sävlig kan de bidrar med nåt jag missar osv.

 

[jeennnnyy]

jag instämmer med dig. Tycker att grupparbeten var ett bra sätt att träna ledarskap på. Hur får man en spridd skara att arbeta mot samma mål? Särskilt på en arbetsplats där lönen kanske inte direkt är en morot och arbetsmoralen sisådär.

Sen är ingen bra på allt, även om nån är sävlig kan de bidrar med nåt jag missar osv.

Självklart! Känner jag var otydlig på det, låter som jag tycker jag själv är fantastiskt och alla mina kollegor värdelösa. Så är det så klart inte, och så tyckte jag inte det var i skolan heller. Sen kanske det ibland är lättare att göra saker ensam, men resultatet blir ofta inte lika bra (även om man själv kanske har svårt att se det ibland )

 

[Lingon]

jag instämmer med dig. Tycker att grupparbeten var ett bra sätt att träna ledarskap på. Hur får man en spridd skara att arbeta mot samma mål? Särskilt på en arbetsplats där lönen kanske inte direkt är en morot och arbetsmoralen sisådär.

Sen är ingen bra på allt, även om nån är sävlig kan de bidrar med nåt jag missar osv.

Att sätta en mobbad i samma grupp som de som mobbar och förvänta sig att den mobbade ska kunna träna ledarskap i den gruppen är otroligt korkat.

 

[jeennnnyy]

Att sätta en mobbad i samma grupp som de som mobbar och förvänta sig att den mobbade ska kunna träna ledarskap i den gruppen är otroligt korkat.

Det är ju inte som om att alla grupparbeten eller ens en majoritet av alla grupparbeten gick till på så sätt. Eller hur? Det gissar jag att de flesta lärarna ändå försöker undvika om de vet om problemet (säkert inte alla, alltid..)
Man kan ju inte tänka att det aldrig ska gå att ha grupparbeten i skolan för nån kan vara mobbad av någon och hamna i samma grupp.

 

[Lingon]

Det är ju inte som om att alla grupparbeten eller ens en majoritet av alla grupparbeten gick till på så sätt. Eller hur? Det gissar jag att de flesta lärarna ändå försöker undvika om de vet om problemet (säkert inte alla, alltid..)
Man kan ju inte tänka att det aldrig ska gå att ha grupparbeten i skolan för nån kan vara mobbad av någon och hamna i samma grupp.

Nä, men man kan inte förvänta sig att den mobbade (men smartare) eleven ska kunna ta nåt form av ledarskap (eller ens träna på att ha nån sorts ledarskap) över mobbarna (som i mitt fall inte hade lika lätt för sig i skolan som jag hade).

 

[jeennnnyy]

Nä, men man kan inte förvänta sig att den mobbade (men smartare) eleven ska kunna ta nåt form av ledarskap (eller ens träna på att ha nån sorts ledarskap) över mobbarna (som i mitt fall inte hade lika lätt för sig i skolan som jag hade).

Självklart inte! Men för den sakens skull kan man ju inte strunta i att ha grupparbeten? Vad är ditt förslag?
För övrigt inte bara den ”smartaste” som behöver öva ledarskap.

 

[Roheryn]

Meningen med övningen för din del var att öva på att förmedla och dela med dig av kunskap.
Det är också viktigt att kunna, särskilt om man är den mest kunniga i en grupp.

Då kunde läraren ha varit ärlig och sagt det. Jag förstod ju ändå - det var ett mönster som upprepade sig flera gånger med samma lärare - men jag hade antagligen tagit det mycket bättre om jag varit tillfrågad och införstådd med det hela. De tillfällen jag främst tänker på inträffade på högstadiet så jag var ju inte ett litet barn längre, utan en rätt intelligent, resonerande tonåring.

 

[Cherarriduracell]

Ofta är det det sociala (äkta kompisrelationer eller någon form av överkänslighet kring nya situationer eller vad som helst) som är knepiga. Eller saker som helt enkelt är ovana (att spela ett helt nytt spel utan att ha fått iaktta först, eller att delta i helt ny lagsport.

Oj vad jag känner igen mig! Var en iakttagare hela min barndom och tycker fortfarande det är jobbigt att vara först på grejer eller göra grejer jag inte helt vet hur de funkar.

 

[em-pirre]

Oj vad jag känner igen mig! Var en iakttagare hela min barndom och tycker fortfarande det är jobbigt att vara först på grejer eller göra grejer jag inte helt vet hur de funkar.

Ja och då tycker jag man ska få göra det först. Men många lärare blir knäppa på att ett barn inte deltar SOM ALLA ANDRA. Meh, liksom, ge barnet lite tid.

 

[Inte_Ung]

Nä, men man kan inte förvänta sig att den mobbade (men smartare) eleven ska kunna ta nåt form av ledarskap (eller ens träna på att ha nån sorts ledarskap) över mobbarna (som i mitt fall inte hade lika lätt för sig i skolan som jag hade).

Då kan ju meningen med övningen ha varit att mobbarna skulle upptäcka att de behövde hjälp av den som de mobbade.

Det är kanske inte alltid som man förstår meningen med en övning eller att övningen blir framgångsrik.

 

[Cherarriduracell]

Då kan ju meningen med övningen ha varit att mobbarna skulle upptäcka att de behövde hjälp av den som de mobbade.

Det är kanske inte alltid som man förstår meningen med en övning eller att övningen blir framgångsrik.

Handen på hjärtat så tror jag att extremt få barn börjar se sitt mobboffer som en tillgång genom ett (eller flera) grupparbeten. Låter mer som plot i amerikanskt tomårsdrama.

 

[inverterad]

Grupparbeten ska utformas så att varje person är nödvändig för att slutprodukten ska bli bra. Varje person har något som gör dem värdefulla och att arbeta med personer som tänker helt annorlunda än en själv är otroligt lärorikt och ger viktiga insikter. Men det krävs mycket jobb när det gäller planering och bedömning (från lärarens sida) och framför allt mycket jobb i att förklara detta och motivera eleverna.