Skotträdda hundar

Sv: Skotträdda hundar

Shettisar skrev:
Vår ena jakthund är skotträdd när det är andra som skjuter i skogarna omkring gården, men när han själv driver och husse skjuter så bekommer det inte honom.

Då är han säkerligen så fokuserad på jakten att han inte bryr sig. Det är ofta situationsbundet också.
 
Sv: Skotträdda hundar

LIA skrev:
Frågan är då varför dessa hundar från början (alltså från födseln och framåt) blir blockerade!? Beror det på människornas agerande före/under/efter smällar/raketer? Eller är ett så stort antal hundar, som det verkar röra sig om, genetiskt programmerade till att vara rädda?
Jag tror på det första alternativet.

LIA

Jag vet faktiskt inte vad jag skall tro. Jag har sett skottberörda hundar tillsammans med duktiga hundmänniskor som agerat "rätt" vid skott.

Vissa raser verkar ha en genetisk disposition för skotträdsla, så jag tror nog mest på Tippans inlägg, faktiskt. Nu när jag tänker efter...
 
Sv: Skotträdda hundar

Tänk vad mycket människor är rädda för trots att det är helt ologiskt, även hundar är ju olika individer med olika förutsättningar. Jag tror inte att du ska förutsätta att din valp klarar av smällare heller även om du inte ska göra en så stor affär av det, precis som du säger, Rodesian Ridgeback, om det är den ras du menar, verkar dessutom ha en del individer som är mindre mentalt starka (bara grundat på egen erfarenhet, inte någon expertkompetens alltså). Med jakthundar kör man ju ofta inträning på skott då man börjar att skjuta skott långt ifrån hunden, det finns ju en anledning till detta, alltför plötsligt högt ljud nära hunden kan ju göra den rädd och göra det mycket svårt att få den att komma över. Sen är ju så klart vissa raser mer nervfasta än andra, av olika orsaker. Hoppas i alla fall att det gick på på nyår.
 
Sv: Skotträdda hundar

Jag har sett skottberörda hundar tillsammans med duktiga hundmänniskor som agerat "rätt" vid skott.
Jo, men "skotträningen" börjar ju långt innan det smäller kring hunden. Samma tänk som när det gäller all annan träning, anpassning etc.

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Skotträdsla är till viss del ärftligt. Det finns helt enkelt inbyggt i hundne att bli skiträdd när det smäller. Sådan rädsla kan ingen träning i världen ta bort. Hunden kommer bara att bygga på sig känslor av olust och obehag.

Förvärvad skotträdsla är en helt annan sak. Där kan man förstöra mycket genom att ömka eller pjoska.
 
Sv: Skotträdda hundar

Bortsett från undantagen, varför skulle en hund ha "inbyggd" skotträdsla? Det finns väl knappast något i det vilda djurets (vargens) historia, som motiverar en sådan rädsla?
Vi talar dessutom om smällar (raketer) på vanligen ganska långt avstånd, väl?
Kaaan det vara så, hemska tanke, att hundarnas skotträdsla ofta förvärvas p g av ägarna och deras (omedvetna) reaktioner och därför betraktas såsom medfödda?

Jag håller före, att man har ett mycket stort spektrum från rädsla och obehag till acceptans och raketglädje. Vidare anser jag, att man i detta spektra kan påverka en hel del, dvs rädda hundar blir mindre rädda osv. Jag har ännu inte träffat på någon hund (eller häst) , som inte varit mottaglig för förändringar/förbättringar i dess sätt att vara och reagera. Liksom exempelvis en människa med ormfobi kan påverka och t o m eliminera den.

Det är till stor del en fråga om hur man gör och vad man vill.

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

De hundar som min familj har haft som har varit rädda för fyrverkerier har oxå varit rädda för åskväder. Båda har varit skottfasta, bör tilläggas.

Den ena hunden kan ha varit rädd för fyrverkerier för på grund av hörseln, hon fick hörselfel senare i livet. Detta hörselfel berodde troligen på det flitiga användandet i jakt och att hon fick skada på öronen eller något öra. Vi vet ju inte om hon gick runt och hade problem med detta ett tag.

Dock tycker jag att det är lite intressant att bägge hundarna har reagerat på åskväder. Båda har oxå varit ganska lugna när de fått vara inne med tak över huvudet. Fyrverkeri och åska är inte helt olika.

Jag kan med säkerhet säga att de vilket fall inte fått sina reaktioner från oss människor.
 
Sv: Skotträdda hundar

Nej, det finns ingen som helst mening med skotträdsla men lik förbannat finns det skotträdda hundar. Om det bara berodde på föraren så skulle vissa förare slippa skotträdda hundar men riktigt så är det inte. Hundägare som alltid haft skottfasta hundar kan en dag stå där med en hund som är skotträdd trots att den behandlats på samma vis som de skottfasta hundarna och inget hänt som kan ha gjort hunden skotträdd.

Jag älskar ju att leta orsaker i aveln och jag tror att skotträdsla är något som vi skapat eller snarare har vi avlat på hundar som är ljudkänsliga och som reagerar med rädsla och tids nog har detta utvecklats till skotträdsla och blivit en ärtflig egenskap. Man kan se att skotträdda hundar oftare lämnar skotträdda avkommor, även i de fall där hanhunden har varit den skotträdda. Detta pekar mot att skotträdsla inte bara är något förvärvat.

En hund med rädslor, vilka de än må vara, kan förvisso påverkas till det bättre men några hjältar blir de aldrig. I vissa fall lyckas man aldrig få bort rädslorna helt. Jag har jobbat med min tik sedan dagen hon kom och visst är hon bättre, men helt bra kommer hon aldrig att bli. Hennes rädsla är inte bara förvärvad då hon i grund och botten är en ängslig, nervös och helt enkelt rädd hund. Nya saker har alltid möts med skepsis och ängslan och oavsett hur bra jag än försökt presentera dessa nya saker så är det vissa grejer som hon är rädd för fortfarande.

Jag vet att skotträdsla är en omdebatterat ämne, men jag köper inte att det skulle vara helt skapat av ägaren. En berörd hund kan man förvisso göra rädd eller oberörd beroende på hur skott hanteras, men en hund som är rädd från dag ett?
Om man skapar rädslan, varför finns det då hundar som visar rädsla från första skottet de hör?

Omvänt finns det hundar som inte går att göra skotträdda oavsett vad. Det kan panga i princip under magen på dem och ägaren kan oja och ömka utan att hunden blir rädd. Hur kan då skotträdsla vara helt förvärvat?
 
Sv: Skotträdda hundar

Jag påstår inte att all skotträdsla är helt förvärvad. Som du ser i mitt inlägg, så har jag garderat (har lärt mig att gardera, gardera, gardera här ;) ) mig på den punkten. T o m den av mig älskade rasen schäfer, har visat upp ett och annat skrajset exemplar. Avd understatements! :angel: Dvs, skraj för det mesta redan från födseln. Då är ju sånt som flyger och väsnas riktigt läskigt. Den kopplingen mellan svag mentalt och skotträdd är enkel att göra. Svårare är det, om en i övrigt lugn och säker hund är skotträdd. Då frågar åtminstone jag mig, varför?

Om vi ser till det stora flertalet "raketrädda" hundar, så vidhåller jag min uppfattning att ägare/innehavare/uppfostrare (alltså inte förare) medvetet eller omedvetet påverkat hundarna, alternativt inte påverkat "åt rätt håll".
Hur många gånger har du inte sett matte/husse stå där och beskyddande försöka lura i valpen, att "raketer/traktorn/katten/etc är sååå snäll sååå, medan man frenetiskt klappar och gullar. Medan hela tillvaron skenar för den lilla parveln...

Talar man senare med denna människa får man höra, att dom gjort allt för att deras hund ska bli skottfast osv, att dom hanterat hunden så bra och att dom inte förstår, varför den är rädd för det ena eller andra. Den enda tänkbara orsaken måste vara dålig avel.

Vi ska inte glömma uppfödarnas och övriga hundindividers roll i hur valpen präglas och utvecklas. Ett faktum är ju, att den första tiden är den viktigaste i att bestämma hur djuret kommer att vara som vuxet. En valp som utsätts för ett trauma, kommer sannolikt att lida av detta resten av livet. Om valpen växer upp med en tossig mamma, stressig miljö osv, blir den självklart också påverkad av detta, men även om den haft en normal "valp-dom", kan den nye ägaren sedan oavsiktligt påverka hunden i oönskad riktning.

Så var orsakerna ligger i varje specifikt fall, är omöjligt att veta i sådana här forum.

Hundägare som alltid haft skottfasta hundar kan en dag stå där med en hund som är skotträdd trots att den behandlats på samma vis som de skottfasta hundarna och inget hänt som kan ha gjort hunden skotträdd.
Det är nog ett av dom största fel och misstag man kan göra, när det gäller uppfostran, nämligen att behandla olika individer på samma vis!

Om man skapar rädslan, varför finns det då hundar som visar rädsla från första skottet de hör?
Min tro är, att dom antagligen inte vuxit upp med självförtroende, eller påverkas av ägaren inför skottet, eller blir chockade av den plötsliga knallen och sedan inte får kolla av orsaken. Under förutsättning att vi talar om en normalt säker hund.

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Att skotträdsla/ljudkänslighet är något som hunden föds med tycker jag syns himla tydligt! Det är ju därför som det är mycket högre frekvens bland vissa raser och mycket lågt bland andra. Jag tror inte att större andelen t.ex. LH Collieägare är mer inkompetenta än t.ex. Labradorägare.

Samma sak så är det ju tvärtom också. Och det har ju också med ärftlighet att göra. Dvs att inte vara rädd för ljud alls!

Min hund som defentivit inte har någon drömmentalitet (nervös och har nerverna utanpå) har aldrig reagerat för skott, smällare, raketer osv. Jag tror faktiskt inte att det beror på min fantastiska tränig utan att hon faktiskt ät född sådan!
 
Sv: Skotträdda hundar

Svårare är det, om en i övrigt lugn och säker hund är skotträdd. Då frågar åtminstone jag mig, varför?

Klart man frågar sig varför. Min erfarenhet är dock att det inte är så vanligt. I de fall som en i övrigt mycket lugn och trygg hund blir rädd, så tror jag att det har med hörseln och ljudkänslighet att göra.

Om vi ser till det stora flertalet "raketrädda" hundar, så vidhåller jag min uppfattning att ägare/innehavare/uppfostrare (alltså inte förare) medvetet eller omedvetet påverkat hundarna, alternativt inte påverkat "åt rätt håll".
Hur många gånger har du inte sett matte/husse stå där och beskyddande försöka lura i valpen, att "raketer/traktorn/katten/etc är sååå snäll sååå, medan man frenetiskt klappar och gullar. Medan hela tillvaron skenar för den lilla parveln...

Det jag syftade på tidigare var inte okunniga hundägare, utan sådana som haft flera hundar och aktivt jobbat med sina hundar. dessa människor har ofta ett stort kunnande och intresse för hund och får ändå inte till det med en skotträdd hund.

Talar man senare med denna människa får man höra, att dom gjort allt för att deras hund ska bli skottfast osv, att dom hanterat hunden så bra och att dom inte förstår, varför den är rädd för det ena eller andra. Den enda tänkbara orsaken måste vara dålig avel.

En del har faktiskt gjort allt. Jag tycker inte att du skall vara så snabb att döma, för jag känner människor som gjort allt i sin makt för att hjälpa hunden. I de fall så tror jag faktiskt mer på Tippan och Jadzia än på dig. En duktig hundägare kan möjligen lindra problemet, men inte helt eliminera det.

Så var orsakerna ligger i varje specifikt fall, är omöjligt att veta i sådana här forum.

Man kan givetvis inte vara helt säker, men genom att ha koll på hela kullar så kan man ändå utesluta vissa saker. Om samtliga valpar i en valpkull är helt skottfasta, oavsett var de bor, i barnfamiljer eller hos pensionärer etc. Då kan man ändå dra slutsatsen att kullen är bra i just detta avseende. Likaså gäller en hel kull med skotträdda avkommor. Det kan omöjligt hänga på att alla valpar fått dåliga hundägare.

Min tro är, att dom antagligen inte vuxit upp med självförtroende, eller påverkas av ägaren inför skottet, eller blir chockade av den plötsliga knallen och sedan inte får kolla av orsaken. Under förutsättning att vi talar om en normalt säker hund.

En normalt säker hund är sällan skotträdd. Möjligen skottberörd, men inte rädd. Jag tycker att du diskuterar lite olika saker här - för jag tror inte Klisters ursprungsfråga handlade om dåliga hundförare, utan om hur vanligt det är att vissa raser/individer blir skottberörda/rädda.

Det jag syftar på i mina inlägg är hundkunniga ägare som "gör rätt", men som ändå får skottberörda hundar. Jag har sett det hända mer än en gång. Så även om fostran, uppväxt osv betyder mycket i hundens liv - så är vi människor inga gudar som i efterhand kan rekonstruera allt som gått fel i skapelsen och få det rätt.
 
Senast ändrad:
Sv: Skotträdda hundar

LIA skrev:
Om vi ser till det stora flertalet "raketrädda" hundar, så vidhåller jag min uppfattning att ägare/innehavare/uppfostrare (alltså inte förare) medvetet eller omedvetet påverkat hundarna, alternativt inte påverkat "åt rätt håll".
Hur många gånger har du inte sett matte/husse stå där och beskyddande försöka lura i valpen, att "raketer/traktorn/katten/etc är sååå snäll sååå, medan man frenetiskt klappar och gullar. Medan hela tillvaron skenar för den lilla parveln...

Min tik har nu upplevt sin andra nyårsafton. Förra gick riktigt bra - hon brydde sig inte ett dugg vid tolvslaget (hon var då inomhus). Ute reagerade hon lite tidigare under kvällen, särskilt då en raktet sköts upp precis bakom huset... I alla fall var jag inte speciellt orolig för detta nyår, men ack vad jag bedrog mig... Det small några gånger dagen innan nyår när vi var ute o gick, o efter det såg hon ut som en liten räka o låg bara och darrade. På nyårsafton lyckades jag få ut henne att kissa på morgonen, men sedan gick det inte förrän sextiden på kvällen. Ännu lite senare small det o hon blev så rädd att hon kissade mitt på gatan... Jag försökte under dagen med fetvadd i öronen, jag hade på musik, försökte sysselsätta henne (ömkade absolut inte) etc.

Idag gick det faktiskt hyfsat bra att gå ut när det var ljust (igår gick det knappt alls), men när det blev mörkt var det lönlöst. Man kan få henne några steg framåt genom att sparka i snön, vilket hon älskar, men så kommer hon på det läskiga igen och vill bara hem. Eller så har hon glömt det för en stund - o så smäller det o hon blir panikrädd igen... Blir så j-a f-rbannad på att man inte kan hålla smällandet till nyårsaftonskvällen!:mad:

Min teori är: När hon tex ska ut står hon o tittar oroligt uppåt himlen. När hon var liten valp skrämdes hon av några som var ute o flög med några slags fallskärmsdrakar (hon gillar fortfarande inte sådant som flyger på låg höjd, fåglar borträknat). När hon förra året blev rädd för raketen över huset var det både något läskigt i luften och som dessutom LÄT hemskt! ...o nu räcker det med smällen...

Eftersom jag inte trodde att det skulle bli någon fara så behandlade jag ju henne helt normalt, och jag tror inte att jag har "framkallat" hennes rädsla.

Vad som är lite konstigt (vet att detta har tagits upp i andra trådar) är att hon inte reagerar nämnvärt på gevärsskott under tex älgjakten. Det är som att det är något särskilt ljud i smällarna...:confused: Även vissa hundar som är skottränade och som inte reagerar på gevärsskott, startpistoler, andra höga ljud, ligger ju ändå o darrar under köksbordet när det smälls rakteter...


(Detta inlägg är inte enbart riktat till LIA, utan är också bara ett allmänt inlägg i diskussionen..!)
 
Sv: Skotträdda hundar

Klart man frågar sig varför. Min erfarenhet är dock att det inte är så vanligt. I de fall som en i övrigt mycket lugn och trygg hund blir rädd, så tror jag att det har med hörseln och ljudkänslighet att göra.
Och jag som trodde att det var sådana hundar vi diskuterar! Om dom ängsliga, lättskrämda är skott/raket-rädda, är väl inte så märkligt?

Dessvärre är inte "sådana som haft flera hundar och aktivt jobbat med sina hundar" någon garanti för kunskap! Det gäller inom alla områden.

En del har faktiskt gjort allt. Jag tycker inte att du skall vara så snabb att döma, för jag känner människor som gjort allt i sin makt för att hjälpa hunden. I de fall så tror jag faktiskt mer på Tippan och Jadzia än på dig. En duktig hundägare kan möjligen lindra problemet, men inte helt eliminera det.
Innan du själv dömer, kan du väl läsa en gång till!? Jag "dömer" inte, men väl relaterar och diskuterar verkligheten. Att man gjort allt i sin makt, innebär väl ändå inte med automatik, att man gjort allt som kan göras?? Vem du "tror på", intresserar mig föga. Detta är ett diskussionsforum, eller hur?

Det kan omöjligt hänga på att alla valpar fått dåliga hundägare.
Jovisst kan det det. Vissa raser är vanligare i vissa kretsar, t ex. Frånsett det, så har du tydligen helt missat vad jag skrivit om valpens gener och uppväxt!

Jag tycker att du diskuterar lite olika saker här - för jag tror inte Klisters ursprungsfråga handlade om dåliga hundförare, utan om hur vanligt det är att vissa raser/individer blir skottberörda/rädda.
Jag uppfattar å andra sidan att det handlade om just det, dvs människan inverkan. Där ser man, hur svårt det är med det svenska språket...

F ö diskuterar jag sakfrågan, och inte just dina inlägg. ;)

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Det är synd om dig och din hund, verkligen. Jag har sett flera skotträdda hundar, och det är ingen rolig syn. Man kan bara ana hur skräcken terroriserar dom.

Hur du ska gå vidare efter det här, är svårt att råda om. Att "låtsas om inget" hjälper ju inte, när skadan redan är skedd. Som jag ser det, har du två val. Antingen bearbeta skotträdslan, eller så skona hunden från raketer, smällare o dyl, vilket är nog så svårt.

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Hålla henne borta blir svårt...de smäller ju under så lång tid...o överallt...

Det som känns lite knasigt nu är att när vi har varit ute nu dagarna efter, o hon har varit rädd men ändå "låtit sig övertalas" av min tjoande inbjudan till snölek, eller bara av det vanliga "komkom", och så smäller det... Det känns som att hon därför litar mindre o mindre på att min röst är något som är ok att "följa med", eftersom det ändå smäller... (Om du förstår hur jag menar...:crazy: )
 
Sv: Skotträdda hundar

Hon uppfattar antagligen dig som allt mindre pålitlig, när det gäller att ta väck dom hemska smällarna. Hon blir ju rädd för varje smäll, oavsett vad du gör emellan dom.
Jag avundas dig inte din situation, om man säger så. Problemet är ju, att dessa smällar kommer att återkomma igen och igen, år efter år.

Jag skulle absolut försöka "immunicera" hunden mot oväsen och raketer, även om det är svårare nu. Jag har skrivit lite i tidgare trådar om detta. Sök och läs. Det finns antagligen många trådar i ämnet, problemet blommar ju upp flera gånger om året. Det diskuteras även under "Hästhantering" nu.

Lycka till med din jycke!
LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Och jag som trodde att det var sådana hundar vi diskuterar! Om dom ängsliga, lättskrämda är skott/raket-rädda, är väl inte så märkligt?

På sätt och vis är det just de hundar vi diskuterar. Varför avlas det på mentalt svaga/änglisga hundar? Och om man nu gör det, så visar det sig att problemen är genetiskt betingade.

Trygga hundar är i regel inga problem.

Dessvärre är inte "sådana som haft flera hundar och aktivt jobbat med sina hundar" någon garanti för kunskap! Det gäller inom alla områden.

Helt sant, men med ett stort intresse/engagemang lär man sig en hel del. Gäller det inte också dig?

Innan du själv dömer, kan du väl läsa en gång till!? Jag "dömer" inte, men väl relaterar och diskuterar verkligheten. Att man gjort allt i sin makt, innebär väl ändå inte med automatik, att man gjort allt som kan göras?? Vem du "tror på", intresserar mig föga. Detta är ett diskussionsforum, eller hur?

Tja, nu var det inte dig personligen jag syftade på; utan på de två teorier som förspråkas här. Tippan och Jadzia förespråkar en teori där skottberördhet/rädsla till en del ligger genetiskt, medan du antar en annan teori; nämligen att det beror mer på miljön. Det var alltså de olika teorierna jag syftade på.

Jovisst kan det det. Vissa raser är vanligare i vissa kretsar, t ex. Frånsett det, så har du tydligen helt missat vad jag skrivit om valpens gener och uppväxt!

Det hänger så klart ihop, men det var inte miljön utan genetiken jag diskuterade.

Jag uppfattar å andra sidan att det handlade om just det, dvs människan inverkan. Där ser man, hur svårt det är med det svenska språket...

Inte så svårt egentligen eftersom frågan var öppen. Klister skrev:

Varför är hundar skotträdda egentligen?
Jag får det inte att gå ihop, varför "ska" hunden vara rädd när det smäller?
Jag menar jag får det inte att gå ihop logiskt? Det är ju inget hunden vet om när den föds att det är farligt när det smäller.

Denna frågeställning ger utrymmer för olika teoretiska resonemang. Du är inne på miljön och förarens inverkan och Tippan och Jadzia skrev mer om genetikens inverkan. Jag har med intresse läst alla svar i tråden och resoenrat mig fram till mina slutsatser.

F ö diskuterar jag sakfrågan, och inte just dina inlägg. ;)

Detsamma.
 
Sv: Skotträdda hundar

På sätt och vis är det just de hundar vi diskuterar. Varför avlas det på mentalt svaga/änglisga hundar? Och om man nu gör det, så visar det sig att problemen är genetiskt betingade.
Att vissa "stammar" är sämre mentalt, vilket framträder tydligt i en del raser, är välkänt, och beror givetvis (i mitt tycke) på felaktig avel. Men jag är tveksam till, om man genom avel fått fram just raketrädda hundar. Vilket ju är vad tråden gäller. Jag skiljer alltså i den här diskussionen på A/ allmänt skrajsna hundar och B/ skott-raketrädda hundar, egalt om dom är skraja i övrigt eller inte.

Den intressanta frågan gäller ju, varför i övrigt lugna hundar blir/är rädda för raketer/smällare.

Helt sant, men med ett stort intresse/engagemang lär man sig en hel del. Gäller det inte också dig?
Jomen visst!? Var nu jag kom in i det resonemanget?

Klister skriver faktiskt så här:
Varför är hundar skotträdda egentligen?
Jag får det inte att gå ihop, varför "ska" hunden vara rädd när det smäller?
Jag menar jag får det inte att gå ihop logiskt? Det är ju inget hunden vet om när den föds att det är farligt när det smäller.

Vad tror ni, är en del hundar verkligen rädda på riktigt? Är det verkligen inte hundägarna som är så övertygade att hunden är skotträdd att h*n överför det på hunden?


Inte annat jag kan se, så stämmer det bra in på mitt resonemang och min egen inställning.

LIA
 
Sv: Skotträdda hundar

Min skiträdda hund är inte heller rädd för vare sig smällare, rakteter eller skott och det kan panga mycket och nära utan att hon bryr sig. Jag kan faktiskt inte ta åt mig äran för att hon är så skottfast utan det lär hon ha genetiskt. Om jag vore en sådan stjärna på att fixa till rädslor eller göra hunden säker så skulle hon väl vara normal nu.
 
Sv: Skotträdda hundar

Det kan också vara så att hunden byggt på sig obehag som visas först nu. Det är inte alltför ovanligt att hunden inte reagerar på något obehagligt föränn efter ett par gånger. Det krävs att rädslan ska "byggas upp" för att de ska visa något så att säga. Liknande reaktioner kan man se under ett MH hos hundar som inte kan avreagera ordentligt. De går rätt bra i början av banan men går ned sig mer och mer för att i slutet bli rädda, visa obehag och liknande.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Jag behöver få skriva av mig lite om vår ena hund. Alba 5 årig golden. Haft henne sen hon var valp. Vår första egna hund. Jag är...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 684
Senast: lilstar
·
Hundhälsa Usch så svårt att skriva! Har läst igenom mängder av trådar där man frågar om när det är dags att ta bort sin gamla vänn... Nu sitter...
2
Svar
26
· Visningar
13 088
Senast: hastflicka
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 902
Övr. Hund Här är då min helt förändrade hund. Vet inte vad jag ska ta mig till riktigt.. Förra Söndagen så körde en trimmad bil förbi oss i typ...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 265
Senast: Jenka
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp