Skönhet och pengar!

[Efwa]

@Lenis 1500 för frisör?! Bara klippning eller gör du något mer?

Här i stan kan man få en klippning för 200-300 kr. Några ställen är lite dyrare, runt 500 kr. Men som sagt, en helt vanlig klippning kan man få för under 300 kr.

Här hemma får dottern betala ca 500:- för att hon är kvinna, trots att hon har pojkfrisyr.

Nu klipps hon dock hemma av mig. Skulle aldrig falla henne in att klippa sig för de pengarna när det är en kort frisyr.

 

[TygerTyger]

Intressant tråd! Nu var jag tvungen att tänka efter. Det visade sig att mitt hår står för den absoluta merparten av mina fåfängekostnader. Senaste frisörbesöket gick på 1700 (balayage) men så var det 1,5 år sedan sist. Säg att jag siktar på att komma iväg någon gång om året istället så blir det 142 kr/mån. Mellanskillnaden på silverschampo och inpackning istället för vanligt schampo/duschkräm uppskattar jag till 18 kr/mån och torrbalsam förbrukar jag för ca 6 kr/mån. 166 kr/mån för min frisyr alltså, det tycker jag är ganska dyrt. Tur att jag klipper mig själv. Det ligger nära till hands att jämföra med min man vars utlägg på produkter är minimalt (vax för kanske 4 kr/mån) men som klipper sig för i snitt 120 kr/mån.

Vad gäller hudvård använder jag en lotion på stor pumpflaska som jag inte minns vad den heter men den brukar kosta 79 kr eller så på extrapris och jag köper två om året. Kompletteras med två små tuber handkräm som bor i väskor, kostar 15 kr och går åt snabbare på vintern. 16 kr/mån på det alltså.

Hårborttagning: Köper rakhyvlar (Gillette, någon variant med fem blad) och lödder på Clas Ohlson och de räcker i en evighet eller i alla fall ett år för löddret och tre år för en förpackning rakblad. Har köpt normerna tillräckligt för att avlägsna "generande" hårväxt men vägrar göra det på ett kvinnoanpassat sätt som blir extra plågsamt och dyrare. Gissar att det kostar 11 kr/mån. Pincett för ögonbryn är gratis och vid det här laget är nerverna så avtrubbade att det inte lägre gör ont att ta bort "felplacerade" strån.

Smink: Har kajal, ögonbrynspenna och mascara. Pennorna räcker mer än ett par år och mascaran kanske ett halvår, köps när det råkar vara extrapris. Ibland har jag eyeliner och läppstift men de köps ännu mer sällan. Högt räknat gissar jag 23 kr/mån.

Kläder har jag så mycket av att jag sällan köper några nya, så det är jättesvårt att uppskatta. Påfyllnad av underkläder och jobb-/prydlighetsgarderob för kanske 1400 kr om året, vid reor. 117 kr/mån med andra ord.

Jämförelsestörande poster: När jag gifte mig förra året hade jag helt sjuka utgifter relaterade till mitt utseende och därför har jag inte räknat med dem i medelvärdena ovan. Klänning för 3500 (jättefin, inte vit och ska kunna användas igen vid andra festliga tillfällen), smink för 1100 (av proffs eftersom jag aldrig gör något avancerat själv och inte ville lägga veckor på att lära mig eller betala för hela förpackningar av produkterna) och ett jävla vitt paraply med rhinestones utifall att det regnade vid fotograferingen. Det gjorde det inte. Det var ett medvetet val men jag är fortfarande högst kluven.

 

[Efwa]

Jag lever i motsägelsernas land och trivs med det.

Jag älskar när någon tror att jag är yngre än jag är men samtidigt så tycker jag att det mest vackra som finns är en fin rynkig hud och vitt hår och kan knappt vänta tills jag är där.
Jag förstår inte varför man inte får tycka båda liksom.

Jag älskar smink och parfymer och har maaaaassssor! Värdet vill jag inte ens göra en överslagsräkning på. Jag vill helt enkelt inte veta. Verkar vara så att förnekelsernas land också är där jag gillar att vara.

Jag älskar att sminka mig och göra mig "vacker" men trivs precis lika bra i min knut på huvudet och nakna-snart-femtioåriga-ansikte-med-påsar-under-ögonen. Skulle lätta kunna gå så på fest lika väl som sminkad och tillfixad till max.

Vissa år har jag nog handlat skönhetsprodukter för ca 3000:- i månaden medan jag de senaste åren knappt varit i en skönhetsbutik och lägger kanske 100:- i genomsnitt.

 

[TygerTyger]

@lizzie för att du skrev "Dock ska man inte förringa en person som upplever att åldersrelaterade rynkor är ett problem." i slutet av inlägg #182, men också en allmän kommentar: Jag känner ett starkt förakt mot hela skönhetsindustrin och dess marknadsföring men detta utan att vilja förringa personer som upplever att de har utseenderelaterade problem. Jag har själv varit där och fastnar i delar av det fortfarande, även om jag överlag blivit bättre på att göra val som är medvetna istället för att tänka rakt av att det ska vara på ett visst sätt och jag är automatiskt fel om jag inte uppför mig i enlighet med underförstådda instruktioner.

Några saker som har hjälpt mig:
- Efter att ha pluggat en massa marknadsföring har jag mycket lättare att se vilka knep som används i kommunikationen och vilka antaganden det antyder att vi ska göra. Mitt favorithatobjekt just nu är en TV-reklam med en tjej som går på en strand, helt obesvärad framför en grupp människor. Fantastiskt, vilken grej. Vad de signalerar: "Den här tjejen är inte generad, för hon använder våra hårborttagningsprodukter." Vad de därmed säger mellan raderna: "Om man inte tar bort sitt hår så bör man skämmas framför sina medmänniskor". En rimligare sak att tänka om man vill vara lycklig: "Den här tjejen är på en strand och har roligt, för det är vad man brukar ha på stranden." Tyvärr är det ingen som tjänar pengar på att folk är nöjda.

- Insikten om hur mycket det här har varierat över tid. Hur det numera t ex är konstigt att inte tvätta håret i alla fall ett par gånger i veckan, medan det för några decennier sedan var lagom med varannan vecka. Initiativtagare till förändringen: Schampotillverkare. Och så kommer nya produkter och försöker etablera sig som norm. (Sliskig inre speakerröst: "Visste du att det nu finns intimdeo? Man skulle kunna tro att det är för personer som har någon form av överproduktion men det här är bara ytterligare ett sätt som gemene man, eller snarare kvinna, är jäkligt äcklig. Köp mera så kanske du ändå blir accepterad.")

- Jämförelse mellan könen. Det blir supertydligt hur saker som kvinnor förväntas göra är helt crazy om man omformulerar dem så att de är för män istället. Facebookkontot Man who has it all är jättebra t ex:

Med allt det sagt så har jag full förståelse för om folk som inte är marknadsföringsnördar eller genusintresserade inte sitter och analyserar budskapen och därmed missar medvetenheten. Jag förstår också personer som är medvetna men har internaliserat normerna och därför ändå väljer som producenterna av produkterna vill och lägger massor av pengar på det. Och de som väljer som man "ska" trots att de inte ens tycker att det är finast, för att det är för jobbigt att vara en del av en liten grupp som går emot strömmen. (Det jag har låg tolerans för är folk som har internaliserat normen och öppet försöker tvinga in andra i ledet.) Det är bara så jäkla ledsamt att se. Men jag kommer inte på något sätt att hitta pengar för att uppmuntra folk att låta bli att köpa, så det lär inte ändras genom reklam i alla fall.

Tillägg: Ser att det blev en textvägg. Tänker inte be om ursäkt.