Nej, fast då är siffran verkligen inte 3700 kr för någon. Det går att skapa en näringsriktig kost för säkert en 1000-lapp i månaden för att täcka det behov en människa har med råge. I många fattiga länder är de experter på sån kost och kan klara det på runt 1-2 dollar om dagen, under det blir det stora problem.
Så de 3700 kronorna måste tänkas täcka mer än ”behöver”. I det perspektivet hänger jag med i @Wille s tankegång om att beloppet är ganska högt.
Läser i menyn @Masqueradee länkade till och där står:
Matsedeln innehåller nu fler vegetariska rätter. Fler ingredienser i recepten är Kravmärkta, fisk ska vara MSC-märkt och köttet får gärna vara naturbeteskött och helst närproducerat. Kostnaden för att välja råvaror med omtanke finns med räknad i vår matsedel.
Det handlar alltså inte om lägsta möjliga nivå för att kunna må bra, utan om en nivå som vore vettig om vi som samhälle höll oss på i genomsnitt. Framförallt animalier är ju markant dyrare att köpa "bättre".
(Jag undrar dock vem som faktiskt lagar både lunch och middag varje dag? Inte för att man inte kan modda menyn efter eget schema, men hur i hela världen skulle det går till tidsmässigt? Hemmafruar är ju inte direkt en grej i Sverige? Jag har aldrig i hela mitt liv varit med om det faktiskt, annat än hos farmor och farfar som ju var pensionärer.)
(Jag hade dock gärna sett näringsberäkningar tillsammans med recepten, för mig hade det där varit för lite protein för att må bra även om det säkert är en lagom nivå för medelsvensken.)
Det handlar ju också om prioriteringar hur mycket av min fritid jag vill lägga vid sidan av ett heltidsjobb på att leta extrapriser och baka eget bröd och fixa lunchlådor. Hade jag inte jobbat eller jobbat deltid så hade jag sannolikt kunnat halvera matkostnaderna genom att ha mycket mer tid för sådant.
Men nu vill jag gärna ha någon fritid över till annat efter jobb och pendlingstid och köper mig fri genom uteluncher i perioder.
Ja, tid är absolut pengar i matsammanhang!
Jag undviker i möjligaste mån uteluncher (130:- för mat jag haft ytterst lite valmöjlighet till själv och dessutom inte kan spara resterna? Då kan jag hellre köpa en låda hämtmat ikväll och ha både middag och lunch imorgon...) men hade definitivt ätit billigare om jag hade haft mer tid efter jobbet och även lagt mina helger på matlagning istället för att träffa familj och vänner. Det händer absolut att umgängesformen är att bjuda hem någon på en lättlagad gryta, men det förutsätter ju att den personen kan ta sig hit också, och på tider som passar mig.
Varken djur/barn, tvätt eller andra "måsten" går att rationalisera i tid på samma sätt som matlagning, eller det blir åtminstone betydligt dyrare om man gör det. (Hemstäd är dyrare än matkasse, osv.) Det är ytterliga en aspekt där det är dyrare att leva ensam helt enkelt.