Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre
Ööh, jag fattar verkligen inte frågan!
Tycker för övrigt det är väldigt intressant det där med övergången mellan olika stilar. Jag har till och från pysslat med AR sen -02 och har fortfarande svårt att anpassa mig fullt ut till konceptet (en hel del som jag är så noga med att försöka beskriva tankegångar bakom här är sånt jag fortfarande försöker smälla i MITT huvud!
). Men egentligen tycker jag inte det gör något - så länge vi hittar bra tränare som kan hjälpa till i utvecklingen, dvs så länge det känns som att jag och min pålle är på väg i en bra riktning!
Instämmer, jag har ju gjort samma resa som du Totola. Jag har pratat AR, sedan 1996, med min blivande tränare - här på bukechatten faktiskt. Det var så mitt intresse började.
Sen köpte jag min
promenadhäst... 2001 och skulle ha att harva dikeskanter med i skritt, möjligen trav. Det gick ju bra från feb 02- 24 juli samma sommar, då ett föl ramlade ut i hagen...
Då blev det riduppehåll mer eller mindre till november -02, då det var till att harva dikeskanter i skritt och trav om man hade tur. Annars fick man sig resor som hette duga och min kompis var till akuten två gånger, en gång med fraktur på näsan och en annan gång med hjärnskakning...
I april 2003 hittade jag dressyrknapparna och i juni, var jag med på min första AR-kurs och varken jag eller hästkraken fattade ett barr!!!
Men en kurs i juli och en i augusti samma år, så trillade faktiskt mynten ner och sen har min AR-tränares träningskoncept passat mig perfekt.
I övrigt blandar jag ju friskt, med att rida för dressyrtränare och ridinstruktörer på ridskola, både vanligt och handikappridning.
Hösten 2004 stod vi i ett privatstall viden ridskola och
deltog i seriedressyr LC-62 % och LB-58%, inte mkt att hurra för eftersom det inte är godkänd procent enligt TR. Men i den konkurrensen, var det bra och jag var inte ute för att visa hur bra vi är eftersom jag inte är tävlingsmänniska, mer än när det gäller mig själv... ibland...
Nu i vår, ska jag testa en ny AR-tränare, för att ha möjligt till mer kontinuitet i den inriktningen. Men eftersom min ordinarie AR-tränare i grunden är Strömsholmsutbildad ridinstruktör och fd tävlingsryttare, så vet jag ju inte om ett såpass ombyte i tränare från "både och" till en "äkta" AR-riddare, passar mig och min häst. Men OM det gör det, så skulle det vara fantastiskt roligt och perfekt för oss som sagt, att få lite mer kontinuitet i träningen med flera träningstillfällen under året.
Jag har som sagt också svårt att anpassa mig fullt och fast till det rena AR-konceptet utan jag vill utveckla mig och min häst, till den nivå vi orkar och klarar av utan att ta kål på varann.
Det ska vara KUL att rida också, inte
enbart ett tekniskt teoretiskt kunskapsvridande, och det tycker än så länge, både jag och min häst. Jag erkänner dock gärna att jag ofta reflekterar både före och efter ett ridpass, vad-hur-varför?
/IH