Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dress?

[bigganl]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

AR-piaff utan AR-piaff vs. piaff som genomförs av hästen med mängder med energi och lyhördhet för hjälperna.

[/QUOTE]
En "färdig" piaff ska ha mängder av energi och lyhördhet för hjälperna vilket tränigssätt än ryttaren har. (i mån värld är det så i alla fall)

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

En "färdig" piaff ska ha mängder av energi och lyhördhet för hjälperna vilket tränigssätt än ryttaren har. (i mån värld är det så i alla fall)

Jag fick en rejäl tankeställare när jag red för en annan tränare som sa till mig: "Det är hästen som ska göra piaffen, inte du!"

Inte nog med det, han följde upp det genom att rida min häst och efter 20 minuters arbete med energi och lyhördhet gjorde hästen den bästa piaff han gjort någonsin utan vare sig smackning eller spöhjälp.

Det var en rejäl ögonöppnare för mig. Och med den erfarenheten bakom mig är det mycket sällan jag ser en piaff av god kvalitet hos en AR-ryttare (oavsett nivå).

 

[tuaphua]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag har väl egentligen aldrig slutat träna Akademiskt, bara slutat kalla det för det då jag insett att det jag rider inte stämmer överens med det andra kallar AR. Jag säger numer att jag rider dressyr, kort och gott.
Jag tränar för en tränare som är utbildad ridlärare på strömsholm och även erlagt prov för riddarskap och ett par ringar för Bent, samt tävlar GP. Så det jag rider har en lite annan utbildningstrappa än det man får lära sig av vanliga Strömsholm-tränare oftast. Men har enormt mycket mer energi och jämnare munkontakt än en del av Bent-eleverna i övrigt. Och det platsar även på tävlingsbanan om man skulle vilja tävla. Dock skiljer vi, som många TR-ryttare gör med, på tävlingsridning och träningsridning.

Det jag tagit med mig från AR är vikten av lösgjordhet och känslan av att kunna presitionsrida hästens kroppsdelar med små hjälper genom min egen kropps positionering. Jag har lärt mig ett annat signalsystem som jag tycker fungerar bättre.

Det jag också tagit med mig är insikten av vad brist på energi gör med hästens kropp. Hur mycket det påverkar negativt hästens förmåga att sitta ihop och samla sig. Jag har lärt mig hur problemet man har döljs lite om man rider i ett lägre tempo med låg energi. Ju mer man rider in energi i hästen, desto tydligare blir problemen.

Nu har jag en väldigt kunnig tränare som är well rounded öht inom ämnet dressyr och hästar. Så min träning har byggts på hennes erfarenheter och skolning. Och den är från både TR, klassiskt, AR och Centrerat. Men jag är ju medveten om vad som kommer från vilken lära. En del är ju eget för henne så klart också.

Det jag ser som problemet inom AR är att man nog gärna fastnar på en viss nivå iom att energin krävs för att ta det hela ett steg vidare. Jag tror det är därför vi har en hel del AR ryttare på samma nivå, utöver det att det är en rel ny gren. Men jag tror också att så länge som man håller sig till att rida skolor etc i alla gångarter i långsamt tempo utan så mycket energi så går hästarna inte sönder så mycket i frambenen som de gör om man rider på mer framåt med samma "nivå" på ridningen. Energin trycks inte ner i frambenen på samma sätt om man rider i myrtempo utan kontakt fram som om man gasar på och har mer kontakt utan bärighet.

 

[Jasmine4]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Tack för era svar Precis så tänkte jag att det kan vara, att det finns delar när det gäller hur ryttaren använder kroppen som saknas ofta i VD och som tillför något, och jag undrar om det inte är därför som även tävlingsryttare kan vara med på AR-kurser för att få de delarna. Även om det är samma som CR-tänk så kan jag hålla med dom som säger att det saknas hos väldigt många, de flesta kanske, VD-tränarna. Och det är kanske det som gör att folk får så negativa upplevelser så som även har kommit fram från flera här som väldigt mycket tar avstånd från VD. (Nej jag vet att det inte är de flesta här, det har jag verkligen förstått) Om man sitter på hästen och det känns som en kamp mer än ett samspel och man inte har koll riktigt på varför man ska ta här eller trycka på där så blir det naturligtvis väldigt negativt.

Kanske säger det en del om vad som behövs hos tränare över lag? För det här skulle väl vanliga dressyrtränare tänka mycket mer på, tycker jag.

 

[bigganl]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag fick en rejäl tankeställare när jag red för en annan tränare som sa till mig: "Det är hästen som ska göra piaffen, inte du!"

Det exakt de ord min tränare säger till mig. (och det är en AR tränare)
Likheterna är fler än skillnaderna.

Inte nog med det, han följde upp det genom att rida min häst och efter 20 minuters arbete med energi och lyhördhet gjorde hästen den bästa piaff han gjort någonsin utan vare sig smackning eller spöhjälp.

Detta var min ena tränare med om också. Tränaren red hennes häst i ca 10 minuter och hästen piafferade bättre än någonsin. Ryttaren fick också en annan känsla för piaffen efter detta. (och det var också en AR tränare)

Den stora skillnaden ligger i bra och dåliga tränare. Inte vad de har för inriktning. (tycker jag)

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag vet mycket väl att det skiljer mellan olika instruktörer. Jag vidhåller dock att en piaff inom AR rids på ett helt annat sätt än en piaff så som min nuvarande tränare lär ut.

Den AR-tränare jag red för var Bent, och jag upplever skillnaden mellan det han ville och det den andra tränare menade milsvida från varandra. Jag och nya tränaren hade en del diskussion om saken där jag envist hävdade att jag visst kunde driva med skänklar och peta med spöet i piaffen. Det var innan han red Samurai och visade vad han menade.

 

[Immer]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag rider för Bent, men på de lektionerna har jag ännu inte jobbat så mycket med samling att jag kan uttala mig om Bents metoder.
Jag rider också för två av riddarna, och för båda dessa jobbar jag lite försiktigt med samling och håller på att nosa på de halva stegen. Men - driva med skänklarna och peta med spöet? Det känner jag inte igen

 

[Totola]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Men - driva med skänklarna och peta med spöet? Det känner jag inte igen

Tittar man på lite videoklipp verkar spöet vara relativt vanligt ändå att ha till touchering.
Själv skulle jag vara rökt om driva med skänklarna och peta med spöet är vad som krävs för att få till piaffer!

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag rider för Bent, men på de lektionerna har jag ännu inte jobbat så mycket med samling att jag kan uttala mig om Bents metoder.
Jag rider också för två av riddarna, och för båda dessa jobbar jag lite försiktigt med samling och håller på att nosa på de halva stegen. Men - driva med skänklarna och peta med spöet? Det känner jag inte igen

Titta på videos med Bent på Youtube så ser du att han driver växelvis höger/vänster i såväl passage som piaff. Teorin är att skänkeltrycket skapar reflexen att sätta in det benet mer under sig. Touchering med spö förekommer ju också väldigt frekvent för att ange takten i piaffen samt öka energin.

Det jag lärt mig från den andra tränaren är att I själva piaffen ska ryttaren bara sitta still och låta hästen visa sin piaff utan inblandning. Tappar hästen energi rider man ut UR piaffen och lär sig sedan att nästa gång se till att hästen har bättre energi IN och att man inte rider fler steg än hästen har energi nog att klara av.

 

[Dressyr]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Titta på videos med Bent på Youtube så ser du att han driver växelvis höger/vänster i såväl passage som piaff. Teorin är att skänkeltrycket skapar reflexen att sätta in det benet mer under sig. Touchering med spö förekommer ju också väldigt frekvent för att ange takten i piaffen samt öka energin.

Det jag lärt mig från den andra tränaren är att I själva piaffen ska ryttaren bara sitta still och låta hästen visa sin piaff utan inblandning. Tappar hästen energi rider man ut UR piaffen och lär sig sedan att nästa gång se till att hästen har bättre energi IN och att man inte rider fler steg än hästen har energi nog att klara av.

Jag piafferar inte själv mer än från marken än så länge men hur vet hästen när den skall piaffera? Eller vad har du för signal för piaff kanske är en bättre fråga

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Det handlar om att reglera energin från bakbenen genom hästens mun till handen - tillsammans med sitsen. Men det krävs att hästen ärligt befinner sig mellan hand och skänkel.

Lätt i teorin, jäkligt svårt i praktiken..

 

[Totola]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Det handlar om att reglera energin från bakbenen genom hästens mun till handen - tillsammans med sitsen. Men det krävs att hästen ärligt befinner sig mellan hand och skänkel.

Lätt i teorin, jäkligt svårt i praktiken..

Är det klassisk dressyr du sysslar med numera? *nyfiken*

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Är det klassisk dressyr du sysslar med numera? *nyfiken*

Typ, eller klassisk dressyr enligt den portugisiska skolan eller kanske rätt och slätt dressyr? Jag vet knappt själv nuförtiden. *s*

 

[_FiA_]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Ja man har ju kontakt när man vill korrigera, men annars rider man på lös tygel eller tanken är det iaf. Varför inte detta inom dressyren? varför inte sträva efter att slippa ta hästen i munnen så mkt?

 

[Jegra]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Som jag ser det är det ingen större skillnad på att sitta på hästen över huvud taget och att ha en jämn kontakt med hästens mun. Båda delarna belastar hästen på ett eller annat sätt.

Det man däremot kan diskutera är hur belastningen på munnen ser ut. Jag rider idag med en betydligt tydligare och stadigare kontakt med hästens mun än vad jag gjorde tidigare. Det har gett mig ett helt nytt register att spela med. Detta innebär inte på något vis att jag håller hårt i tyglarna, eller att jag sitter och mer eller mindre drar hela tiden. Det innebär inte ens att jag använder tyglarna mer idag än förut.

Iom den jämna kontakten kan jag korrigera med mycket mindre hjälper än vid den lösare tygeln. Det kan räcka med att jag stänger fingrarna i handen lite för att uppmärksamma hästen på att jag vill be om någon nytt eller att han ska korta sig något. Andra gånger behöver jag ta mer i honom för att förtydliga och/eller hjälpa honom genom övningen.

 

[Jasmine4]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Ja man har ju kontakt när man vill korrigera, men annars rider man på lös tygel eller tanken är det iaf. Varför inte detta inom dressyren? varför inte sträva efter att slippa ta hästen i munnen så mkt?

Om du tittar på filmerna från clinicen som fanns i början av den här diskussionen så ser du att ryttaren har ganska lång tygel och när hon då "vill hästen något" med tygeln blir det ett väldigt stort tygeltag. Titta på den hästen och berätta hur du tycker att hästen ser ut, är den nöjd med kontakten? Jag tror det är risken med lång tygel och "intermittent" kontakt eller vad man ska kalla det, det blir större tygeltag, av nödvändighet, och det stör hästen mer än en mjuk och lätt men jämn kontakt.

 

[Jasmine4]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Den gamla diskussionen från 2006 försvann visst Då upprepar jag här istället att det har varit väldigt intressant med alla olika synpunkter och att det faktiskt finns en del att diskutera inte bara mellan VD och AR utan även av vad man uppplevt inom de olika inriktningarna.

Jag har förstått en hel del mera i alla fall

 

[Fiador]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Ja, om man menar att lös tygel = lång tygel, då blir det lätt som du säger.

*kl*
Många sätter likamedstecken mellan Westernridning och lång tygel, men man rider ju egentligen inte med lång tygel förrän hästen är "färdig", dvs kan ridas på en hand och på stång, åtminstone inte jag, fram tills dess rider man med två händer på tränsbett, Hackamore (som inte är ett mekaniskt Hackamore utan består av en bosal, mecatetyglar och huvudlag), sidepull eller repgrimma och ofta med "korta" tyglar men utan att "hålla i hästen". Visst kan man väl rida med långa tyglar och med enhandsfattning även innan hästen är helt "färdig" och även på andra bett/huvudlag än stång om man vill, men huvudprincipen är att stångbett är ett bett för färdigutbildade hästar och rids med en hand, behöver man träna/lära hästen saker då rider man med de andra betten/huvudlagen och två händer.

Själv rider/tränar jag Western enligt den kaliforniska modellen som har många likheter med AR och jag har intresserat följt denna tråd eftersom jag också undrar om man verkligen behöver/ska rida/träna med jämn ”fysisk kontakt” med hästens mun inom AR resp. VD och varför i så fall.

 

[Totola]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

*kl*

Egentligen tycker jag det på sätt och vis är mer skumt att rida med lång tygel utan direktkontakt med munnen på tränsbett.
Då blir det liksom verkligen direktkontakt så snart man behöver göra något med handen vilket kan bli ganska ryckigt upplever jag. På ett bett med hävstångseffekt kommer bettet förvarna redan när man t ex höjer handen eller vibrerar i tygeln vilket betyder att man kan ta många tygeltag utan att ens ta direktkontakt med munnen. Själv kör jag iofs med kontakt mer eller mindre hela tiden (med undantag för kapsonen som hästen tolkar som "gå emot", lär inte gärna bort det heller eftersom det kan vara praktiskt för att få fram nosen alt. lägga till skjutkraft) eftersom jag upplever att det passar oss bäst.

 

[bigganl]

Sv: Skillnaden mellan kontakten i hästen mun mellan klassisk ridkonst och engelsk dre

Jag vet mycket väl att det skiljer mellan olika instruktörer.

Det förstår jag att du vet. Jag menar att det är den stora skillnaden.

Jag vidhåller dock att en piaff inom AR rids på ett helt annat sätt än en piaff så som min nuvarande tränare lär ut.

Visst kan det vara så. Men faktum kvartstår att en piaff ska innehålla mycket energi och lyhördhet. Vare sig den tränats fram via AR eller vanlig dressyr.

Den AR-tränare jag red för var Bent, och jag upplever skillnaden mellan det han ville och det den andra tränare menade milsvida från varandra. Jag och nya tränaren hade en del diskussion om saken där jag envist hävdade att jag visst kunde driva med skänklar och peta med spöet i piaffen. Det var innan han red Samurai och visade vad han menade.

Deras skiftande åsikter behöver ju inte ha ett dugg med deras träningsinriktning att göra utan mer hur de är som personer.
Om man jämför vanliga utbildade dressyrtränare med varandra finns ju hur många olikheter som helst dem emellan.