Skaffa hund som "ensamstående"

[Bulldoozer]

Alltså jag har haft många valpar genom åren och det har ju alltid löst sig men så har jag haft backup, det väl det som känns mest osäkert för de flesta har ju ändå vänner och familj nära som kan ställa upp om det behövs.
Även den period jag var själv så hade jag ändå alltid någon som kunde ställa upp OM nåt hände. Hade varit jättejobbigt om jag inte haft hjälp när man låg på akuten ett dygn och sen när man hoppade runt på kryckor nån vecka o bodde tre trappor upp utan hiss. Typ vad händer om nåt oförutsett inträffar om du inte har nån som du kan få hjälp av?
Jag säger inte att du inte ska skaffa hund men det bra att fundera innan så du har en plan när något händer, kanske har du en bra uppfödare (om denne inte bor alltför långt bort) eller granne eller nån annan som i absolut nödläge eller om nåt oförutsett händer kan ta hunden. Livet är ju oftast så att saker man aldrig ens bekymrat sig över inträffar. Man blir ju väldigt låst med hund och ännu mer så om man har familj och vänner långt bort. Fördelen med en liten hund att det är betydligt lättare att hitta hundvakt åt än stora, särskilt sen när valptiden är förbi. Har du grannar så kan ju både en skröplig pensionär och en yngre ansvarsfull tjej klara av att ta hand om din hund om det skulle behövas när det inte är en bjässe på 40 kg .

 

[_Taggis_]

@Bulldoozer
Precis så. Jag har ett väldigt utsatt läge just pga att jag är ensam under valptiden. Min förra hund var aldrig några bekymmer, 6 kg tung som vuxen och lättsam överlag. Vem som helst kunde passa henne och det var lätt att lösa även då jag i en period bodde långt ifrån familj då med. Men hon var vuxen.

Det är vad jag funderar på, om det verkligen går att lösa detta med valptiden. Det är så mkt som måste klaffa i och med att mitt övriga liv såsom jobb inte går att anpassa såhär års. Och hästen har jag ju även den, än så länge.

Med alla mina hästar har jag alltid haft bekymmer med oväntade skador, långa skadeperioder osv. Är det nåt jag räknar med så är det just detta, att ingenting någonsin blir som man har tänkt och kan nånting öht eventuellt och kanske gå åt skogen så gör det ju det... Faktiskt är det enda som varit lätt för mig med djur, just att ha hund. Den var snäll, lättsam och frisk.

 

[Fruentimber]

Bra tankar från @Bulldoozer där. Även om hunden håller sig frisk, vem kan ta hunden snabbt om det händer något med dig @_Taggis_ ?

Jag kan ta mig själv som exempel. Förra sommaren åkte jag in akut med smärtor som jag trodde kom från magen (problem med halsbränna/bröstbränna en tid tillbaka) som visade sig vara akut hjärtmuskelinflammation. Det var inte tal om att åka hem, jag blev istället inlagd en vecka på hjärtavdelningen.

Hur kan du lösa en sådan situation?

Jag har sambo men han jobbar ju heltid så de som fick ta hundarna hela veckan var min mamma och min morfar som delade på ansvaret. Du skrev att din närmaste chef var hundmänniska, skulle du kunna få hjälp därifrån?

 

[linnsan]

Det finns faktiskt iaf en hundförsäkring som täcker upp pensionat för hunden om du blir skadad och inte kan ta hand om den. Det hade ju kunnat vara en lösning?

I övrigt så känner jag nog inte riktigt igen mig i all oro

Jag har bott både utomlands 200 mil ifrån vänner och familj och i Sverige 40-50 mil ifrån familj och vänner. I höst åker jag igen 260-270 mil ifrån alla jag känner och tja, händer något får man ju lösa det där men det hade ju varit jobbigt om man begränsade allt man vill göra bara för att det kanske skulle kunna hända något...

Visst skulle man ju kunna oroa sig och aldrig flytta. Eller aldrig skaffa hund. Men på något sätt löser det ju sig oftast. Polisen kan hjälpa till och lämna hunden på pensionat till familj eller vän kan hämta hunden om man nu blir allvarligt skadad.

Eller så skaffar man kontaktnät, flyttar hem eller skiter i djur överhuvudtaget för att man kanske någon gång skulle bli skadad. Det är ju såklart upp till var och en.

 

[_Taggis_]

Såna extrema grejer som att åka in på sjukhus länge, det löser man. Tex att någon från jobbet åtminstone kan åka hem och placera hunden på pensionat. Ska jag ligga inne en länge period misstänker jag att min familj hade tänkt komma hit och besöka mig, och då kan dom lösa ut hunden från ev pensionat... Såna extremfall löser sig alltid. Däremot kommer inte min familj resa 100 mil för att hålla i valpen medan jag rider 1 tim per dag. Jag ser ett större problem där i vardagen, ifall det nu av nån anledning blir bekymmer med tex separationsångest och ensamhetsträning måste dra ut på tiden och det krockar med arbetsuppgifter eller att hästen ska börja ridas...

Detta är givetvis något jag är öppen med inför uppfödaren. Att hösten är inte en optimal tid för mig att ha en liten valp. Så mkt beror på hur hen ser på saken, om det känns rimligt eller om man ska avvakta till någon annan gång.

Saker som kan uppstå med en vuxen hund har jag mer färskt i minnet, och har aldrig haft problem med att lösa. En valp har jag inte haft på 15 år så minnet är desto suddigare... därav min tråd.

 

[Fruentimber]

Det finns faktiskt iaf en hundförsäkring som täcker upp pensionat för hunden om du blir skadad och inte kan ta hand om den. Det hade ju kunnat vara en lösning?

I övrigt så känner jag nog inte riktigt igen mig i all oro

Jag har bott både utomlands 200 mil ifrån vänner och familj och i Sverige 40-50 mil ifrån familj och vänner. I höst åker jag igen 260-270 mil ifrån alla jag känner och tja, händer något får man ju lösa det där men det hade ju varit jobbigt om man begränsade allt man vill göra bara för att det kanske skulle kunna hända något...

Visst skulle man ju kunna oroa sig och aldrig flytta. Eller aldrig skaffa hund. Men på något sätt löser det ju sig oftast. Polisen kan hjälpa till och lämna hunden på pensionat till familj eller vän kan hämta hunden om man nu blir allvarligt skadad.

Eller så skaffar man kontaktnät, flyttar hem eller skiter i djur överhuvudtaget för att man kanske någon gång skulle bli skadad. Det är ju såklart upp till var och en.

Fast det var ju knappast så jag menade. Bara för att jag uppmärksammade en situation som kan hända betyder inte det att jag skulle gå omkring och oroa mig över saker hela tiden. Det var bara till som en tankeställare som TS får göra vad hen vill med.

 

[Dentaku]

Angående det här med att lämna ensam så blev det väldigt polariserat, tycker jag. Jag tillhör visserligen de som rätt kallt räknar med att det inte ska bli problem att lämna valpen ensam kortare stunder när det behövs - det tillhör vardagen.
Men samtidigt skulle jag inte redan från början vilja sitta i en situation där jag är tvungen att lämna valpen och inte har någon lösning om det skulle visa sig att jag står med en valp som behöver mer invänjning än de jag haft hittills.

 

[linnsan]

Såna extrema grejer som att åka in på sjukhus länge, det löser man. Tex att någon från jobbet åtminstone kan åka hem och placera hunden på pensionat. Ska jag ligga inne en länge period misstänker jag att min familj hade tänkt komma hit och besöka mig, och då kan dom lösa ut hunden från ev pensionat... Såna extremfall löser sig alltid. Däremot kommer inte min familj resa 100 mil för att hålla i valpen medan jag rider 1 tim per dag. Jag ser ett större problem där i vardagen, ifall det nu av nån anledning blir bekymmer med tex separationsångest och ensamhetsträning måste dra ut på tiden och det krockar med arbetsuppgifter eller att hästen ska börja ridas...

Detta är givetvis något jag är öppen med inför uppfödaren. Att hösten är inte en optimal tid för mig att ha en liten valp. Så mkt beror på hur hen ser på saken, om det känns rimligt eller om man ska avvakta till någon annan gång.

Saker som kan uppstå med en vuxen hund har jag mer färskt i minnet, och har aldrig haft problem med att lösa. En valp har jag inte haft på 15 år så minnet är desto suddigare... därav min tråd.

Men en häst som stått i sjukhage är väl knappast igång en timme så fort? Om man skrittar i skogen så kan ju valpen dessutom börja hänga med efter ett par tre månader tänker jag. Beroende på ras. Men en liten lätt hund växer ju snabbare och har inte så mycket vikt att släpa på.

Eller så väntar du bara till nästa sommar helt enkelt? Eller är det väldigt svårt att få tag i bra hundar i rasen?

Fast det var ju knappast så jag menade. Bara för att jag uppmärksammade en situation som kan hända betyder inte det att jag skulle gå omkring och oroa mig över saker hela tiden. Det var bara till som en tankeställare som TS får göra vad hen vill med.

Nej jag svarade nog allmänt i tråden om att det blev lite väl svartvitt känner jag.

 

[Sofie.S]

Det där med att lämna ensam är ett ganska hett ämne kan jag känna ibland.
Vår fem månaders valp har vart ensam tre timmar som längst - inte ofta, men det har hänt. Trots att vi har ett kontaktnät med hjälp.
För oss är det viktigt att kunna lämna valpen själv och har tidigt tränat ensamträning.
Aktiverar man valpen ordentligt så sover han sig igenom de ensamma timmarna.
Det ordnar sig! Klart du kommer att kunna rida framöver.

 

[hollypolly]

Jag räknar kallt med att varenda valp jag köper ska klara av att lämnas i bilen kortare stunder i princip direkt jag får hem den. Jag förväntar mig det och den valp som uppvisar sådan separationsångest att den får panik av 20 minuter ensam i bilen blir inte långvarig här. Att kräva att man ska sitta och glo på valpen konstant i månader saknar helt rimlighet.

Här finns vuxna hundar som ska tränas, sopor som ska tas ut, mat som ska handlas och jag vill definitivt inte ha med valpen in i duschen. Allt detta hör till ett normalt liv och självklart ska vi sträva efter att avla fram hundar som är så trygga att de kan leva problemfritt i detta normala liv.

Lär du verkligen ut det här?
Att man som valpägare måste ingå symbios med valpen och att det är helt normalt?
Då bör du revidera din syn på hur en hund bör fungera. Det du beskriver i den här tråden är en hantering som jag endast utför på hundar med mentala brister.

Alla valpar är olika.
Jag har kunnat lämnat alla mina valpar både hemma och i bil. Den senaste hon sov i flera timmar när jag tog långpromenad med dom stora. Hon sov när vi gick och sov när vi kom hem. Och struntade fullständigt i om hon behövde sova ensam.

 

[hollypolly]

Det finns faktiskt iaf en hundförsäkring som täcker upp pensionat för hunden om du blir skadad och inte kan ta hand om den. Det hade ju kunnat vara en lösning?

I övrigt så känner jag nog inte riktigt igen mig i all oro

Jag har bott både utomlands 200 mil ifrån vänner och familj och i Sverige 40-50 mil ifrån familj och vänner. I höst åker jag igen 260-270 mil ifrån alla jag känner och tja, händer något får man ju lösa det där men det hade ju varit jobbigt om man begränsade allt man vill göra bara för att det kanske skulle kunna hända något...

Visst skulle man ju kunna oroa sig och aldrig flytta. Eller aldrig skaffa hund. Men på något sätt löser det ju sig oftast. Polisen kan hjälpa till och lämna hunden på pensionat till familj eller vän kan hämta hunden om man nu blir allvarligt skadad.

Eller så skaffar man kontaktnät, flyttar hem eller skiter i djur överhuvudtaget för att man kanske någon gång skulle bli skadad. Det är ju såklart upp till var och en.

Kontaktnät inom hund skaffar man överallt. Till och med jag som är osocial och inte gillar att träffa folk känner mängder med hundmänniskor. Det är det umgänget jag klarar av. Ses ihop med hundarna och med alla facebookgrupper och forum det finns här du ett kontaktnät på nolltid tror jag ts

 

[_Taggis_]

Jag åkte till uppfödaren igår igen, och det kändes så himla bra. "Min" valp kom direkt fram och valde ut mig, precis som förra gången jag var där. Så det var inga tvivel där inte Hon blev besiktigad idag och jag hämtar henne på måndag. Det ska bli sååå spännande

Har suttit och läst försäkringsvillkor hela dagen idag. Tyckte Sveland såg bra ut men sååå himla dyrt. Runt 400 kr i månaden för den största omfattningen. Det är nästan lika mkt som jag betalar för hästen. Iofs har jag ju en fin buffert så man borde klara sig med 60k vet.vård..?

 

[Sofie.S]

Vad roligt - lycka till!!
Det där med försäkring är en djungel..
Mina prioteringar var att bolaget inte sänker premien med studsande ålder och en okej måndskostnad.
Vissa bolag skulle månadskostnaden hamna på 600-700kr månaden!! Men efter letande och lusläsning av villkor hittade jag ett bolag där månadskostnaden hamnade på 300kr.
Vad är det för ras? Vissa raser är ju tyvärr dyrare..

 

[Raderad medlem 94602]

Jag åkte till uppfödaren igår igen, och det kändes så himla bra. "Min" valp kom direkt fram och valde ut mig, precis som förra gången jag var där. Så det var inga tvivel där inte Hon blev besiktigad idag och jag hämtar henne på måndag. Det ska bli sååå spännande

Har suttit och läst försäkringsvillkor hela dagen idag. Tyckte Sveland såg bra ut men sååå himla dyrt. Runt 400 kr i månaden för den största omfattningen. Det är nästan lika mkt som jag betalar för hästen. Iofs har jag ju en fin buffert så man borde klara sig med 60k vet.vård..?

Grattis och lycka till

 

[_Taggis_]

@Sofie.S Det är en lancashire heeler. Billig ras att försäkra. Har haft Folksam innan och har det både på hem, bil och häst. Men just detta att ersättningstaket sänks redan från 7 år känns inte som ett alternativ på en ras som blir gammal...

Kollade på Moderna och Svedea men blir alltid lite skeptisk till bolag som inte är så gamla i sin genre. Jag vill gärna försäkra djur där man är vana att försäkra djur. Köpte en häst en gång som säljaren precis bytt till Dina i samband med att de var nya och hade kampanjer och bra priser. Kan ju påstå att jag är inte impad av dom, de har både höjt premier och sänkt ersättningsnivåer och haft ett många ggr oproffsigt bemötande. Men det är bara att tugga i sig, på häst byter man inte bolag i onödan. Vet inte om det är samma på hund?

 

[Snurrfian]

Grattis @_Taggis_ ! Om det inte funkar att lämna valpen i bilen och du behöver handla, kolla om det inte finns någon affär i närheten som har sån service så de plockar ihop och du bara hämtar matkassen. Kanske även ett tips till @Monstermom ? Det var superbra till midsommar när jag bara skulle passera affären på väg till sommarstugan, jag beställde allt på nätet, fick bestämma hämttid. Jag fick klicka i att jag var framme, köra fram, öppna bakluckan och de ställde in kassarna i bilen. Har väl aldrig gått så fort att storhandla! Första gången brukar vara gratis, sen är det en avgift men det kan det vara värt för att få hem mat.

 

[Tuggben]

Grattis till valpen, en sån himla mysig men intensiv stund väntar dig!

Handling går att lösa - antingen snabbhandla, beställa matkasse eller beställa mat online och hämta i butik (vissa butiker erbjuder det)

Min vovve var 9 veckor när han kom till oss i juni förra året. Visst innebär en valp en hel del jobb, men såååå jobbigt tycker jag verkligen inte att det är. Bara man ställer sig in på att man inte kommer kunna leva exakt samma liv med hund som innan. För min del innebar det att jag under en kort period fick dra ned på träningen.

Vi började öva ensamhet med en gång och utökade den successivt, från 30 sek, till en minut, två minuter etc. När han var 3 månader klarade han 20 minuter utan problem.

 

[russinbulle]

@Sofie.S Det är en lancashire heeler. Billig ras att försäkra. Har haft Folksam innan och har det både på hem, bil och häst. Men just detta att ersättningstaket sänks redan från 7 år känns inte som ett alternativ på en ras som blir gammal...

Kollade på Moderna och Svedea men blir alltid lite skeptisk till bolag som inte är så gamla i sin genre. Jag vill gärna försäkra djur där man är vana att försäkra djur. Köpte en häst en gång som säljaren precis bytt till Dina i samband med att de var nya och hade kampanjer och bra priser. Kan ju påstå att jag är inte impad av dom, de har både höjt premier och sänkt ersättningsnivåer och haft ett många ggr oproffsigt bemötande. Men det är bara att tugga i sig, på häst byter man inte bolag i onödan. Vet inte om det är samma på hund?

Åh, fler heeler till folket - grattis
Själv har jag numera Svedea till mina heeler och är helnöjd än så länge (har haft Folksam i rätt många år tidigare)
Var kommer den ifrån ? är det från Maria ?

 

[_Taggis_]

@russinbulle Tack Ja det är en av Marias. Ska bli så himla kul detta. Spanade in heelern på nån utställning redan då jag hade schipperke, sen har det legat lite i träda med hundköp. Men nu då jag äntligen såg möjligheten tackvare mitt nya hundvänliga jobb (eller nja, snarare att cheferna på jobbet är hundvänliga) så började jag kolla runt lite. Tänkte att det var kötid på valpar eftersom rasen är rätt liten, men kanske hade jag där tur i oturen med just hösten..?

Vad har du för omfattning hos Svedea? Pris?

 

[Bulldoozer]

Lycka till! Träffat ett par stycken och de verkar ju fantastiskt trevliga .