Efter att min gamla hund gick bort för snart 2 år sedan har nu suget efter en ny hund infunnit sig. Jag hade tänkt att i god tid börja titta på raser och besöka uppfödare, för att vara väl förberedd och insatt när det väl skulle bege sig. Min första hund (den förra) skaffade jag förvisso genom ett aktivt rasval, men jag föll pladask för rasen utan att jämföra med andra. Jag ville nu göra ett grundligare arbete.
Jag tycker mig ha hittat den perfekta rasen och en väldigt trevlig uppfödare, dock hade jag inte planerat hundköp riktigt ännu men ja... som det kan bli så fanns där några osålda valpar och resten förstår ni ju...
För att nu inte förhasta mig alldeles så vill jag nu bolla min situation med andra:
Jag är ensam med allt jobb. Jag har förvisso några bekanta och vänner i samma region, men jag har flyttat för ett år sedan och har ingen familj eller liknande självklara lösningar som kan ställa upp med hundpassning. Jag har som det ser ut idag möjlighet att ha hund på jobbet men ska ju givetvis förankra detta med både närmaste chef samt högre chef innan jag köper valp.
Övrigt i min fritid så reser jag en del inrikes, jag hoppas hunden kommer att gå att flyga med i kabinen, det är en ras som håller sig under 10 kg. Jag har häst och är dagligen i stallet, min förhoppning är givetvis att ha hunden med på ridturer alt att den lär sig stanna kvar och vänta i sadelkammaren eller boxen.
Förutom att delta i min vardag med jobb, stall, långpromenader och hälsa på vänner, så kommer jag att ha hunden till utställning och träning i form av kurser och därifrån utgå från vad vi tycker är roligt och fördjupa mig inom det. Vi kommer lev att aktivt liv men det gör inget om vi inte tävlar på SM-nivå så att säga, huvudsaken vi utvecklas och det är roligt. Blir det en utställningschampion vore det jättekul det med, eftersom jag åkte runt och ställde min förra hund en hel del och saknar den biten...
Men. Det finns alltid ett men. Är det rimligt att tro att man mäktar med valp- och unghundstid ensam? Vad ska man tänka på och hur har andra gjort? Jag har som sagt en häst som också behöver skötas om, även om den inte rids nu pga skada så hoppas jag ju att den ska börja ridas snart igen, och då är valpen fortfarande för liten för att hänga med ut på tur.
Hur ska jag tänka och lägga upp detta kring att ha valpen med i stallet? Hur introducerar jag den bäst? Och hur snabbt kan man tro att valpen klarar att vara ensam och vänta medan jag är ute och rider?
Samma blir det ju på jobbet. Jag är inne 90% av tiden men ibland måste jag gå ifrån och göra arbetsuppgifter där hundar inte kan följa med. Hur tränar man på att vara ensam när det inte är på hemmaplan så att säga?
Vardagen är jag inte så orolig över vad gäller en vuxen hund, tack vare möjligheten med hund på jobbet, det är snarare dessa gånger då man ska göra saker som hunden inte kan följa med på. Tex kortare resor och liknande. Eller som nu i valpstadiet då hunden inte kan lämnas ensam...
Jag tycker mig ha hittat den perfekta rasen och en väldigt trevlig uppfödare, dock hade jag inte planerat hundköp riktigt ännu men ja... som det kan bli så fanns där några osålda valpar och resten förstår ni ju...
För att nu inte förhasta mig alldeles så vill jag nu bolla min situation med andra:
Jag är ensam med allt jobb. Jag har förvisso några bekanta och vänner i samma region, men jag har flyttat för ett år sedan och har ingen familj eller liknande självklara lösningar som kan ställa upp med hundpassning. Jag har som det ser ut idag möjlighet att ha hund på jobbet men ska ju givetvis förankra detta med både närmaste chef samt högre chef innan jag köper valp.
Övrigt i min fritid så reser jag en del inrikes, jag hoppas hunden kommer att gå att flyga med i kabinen, det är en ras som håller sig under 10 kg. Jag har häst och är dagligen i stallet, min förhoppning är givetvis att ha hunden med på ridturer alt att den lär sig stanna kvar och vänta i sadelkammaren eller boxen.
Förutom att delta i min vardag med jobb, stall, långpromenader och hälsa på vänner, så kommer jag att ha hunden till utställning och träning i form av kurser och därifrån utgå från vad vi tycker är roligt och fördjupa mig inom det. Vi kommer lev att aktivt liv men det gör inget om vi inte tävlar på SM-nivå så att säga, huvudsaken vi utvecklas och det är roligt. Blir det en utställningschampion vore det jättekul det med, eftersom jag åkte runt och ställde min förra hund en hel del och saknar den biten...
Men. Det finns alltid ett men. Är det rimligt att tro att man mäktar med valp- och unghundstid ensam? Vad ska man tänka på och hur har andra gjort? Jag har som sagt en häst som också behöver skötas om, även om den inte rids nu pga skada så hoppas jag ju att den ska börja ridas snart igen, och då är valpen fortfarande för liten för att hänga med ut på tur.
Hur ska jag tänka och lägga upp detta kring att ha valpen med i stallet? Hur introducerar jag den bäst? Och hur snabbt kan man tro att valpen klarar att vara ensam och vänta medan jag är ute och rider?
Samma blir det ju på jobbet. Jag är inne 90% av tiden men ibland måste jag gå ifrån och göra arbetsuppgifter där hundar inte kan följa med. Hur tränar man på att vara ensam när det inte är på hemmaplan så att säga?
Vardagen är jag inte så orolig över vad gäller en vuxen hund, tack vare möjligheten med hund på jobbet, det är snarare dessa gånger då man ska göra saker som hunden inte kan följa med på. Tex kortare resor och liknande. Eller som nu i valpstadiet då hunden inte kan lämnas ensam...