Skaffa hund - buffert?

[Modig_Korn]

Avlivade min hund i torsdags och är för första gången sen maj 1998 utan hund. Sörjer hennes bortgång, men det var dags för henne att flytta upp i hundhimlen innan det gick utför. Studerar på högskola och lever inte direkt knapert, men utan inkomsten från csn hade jag ju inte klarat mig. Livet utan hund känns redan nu märkligt, typ som hur vet man när man ska gå ut, om man inte måste gå ut? (Jag längtar till och med att gå ut i spöregn, men att göra det själv är ju inte samma sak)...

Skulle jag skaffa hund nu skulle det vara en 8-10år eller ännu äldre hund, modell liten, som klarar att vara hemma ensam några timmar om dagen, det gjorde inte min hund, varvid jag fick ha henne på dagis vilket kostade 150kr per dag. Detta tänket är delvis för att jag inte vet hur de kommande 10åren ser ut, då passar ju en äldre hund perfekt, dessutom vet jag inte vilken ras jag vill ha. Att skaffa en äldre hund är ju ett perfekt sett att prova på en ras i några år samtidigt som man gör en god gärning och ger en gammal hund en bra ålderdom.

Men att skaffa hund på csn bidrag och lån är ju inte idealiskt, så jobb har jag tänkt införskaffa innan det kan bli tal om en till hund. Men vad för buffert tycker ni är idealiskt att ha om man som jag funderar på en äldre omplaceringshund?

 

[bollen__]

Jag har skaffat två hundar på csn. Den första var tyvärr sjuk väldigt ofta och jag har för mig att jag räknade ut att vi betalade runt 8-10000 + typ 2 självrisker (eller om det var en, har för mig 2 ) Nu dog han ju tyvärr när han var 18 månader, men det är väl främst där jag tänker mig bufferten behövs?! Vi hade alltså självrisk + rörlig del 20%.
Min bror + sambo också studenter har valt ett försäkringsbolag med fast självrisk, även om de har en buffert ändå så behöver de aldrig fundera när hunden skall till vet. iaf.
Vet inte hur det ser ut med försäkringar kring äldre hundar iom att min dog så ung och nuvarande hunden bara är 14 mån.

 

[Migo]

Avlivade min hund i torsdags och är för första gången sen maj 1998 utan hund. Sörjer hennes bortgång, men det var dags för henne att flytta upp i hundhimlen innan det gick utför. Studerar på högskola och lever inte direkt knapert, men utan inkomsten från csn hade jag ju inte klarat mig. Livet utan hund känns redan nu märkligt, typ som hur vet man när man ska gå ut, om man inte måste gå ut? (Jag längtar till och med att gå ut i spöregn, men att göra det själv är ju inte samma sak)...

Skulle jag skaffa hund nu skulle det vara en 8-10år eller ännu äldre hund, modell liten, som klarar att vara hemma ensam några timmar om dagen, det gjorde inte min hund, varvid jag fick ha henne på dagis vilket kostade 150kr per dag. Detta tänket är delvis för att jag inte vet hur de kommande 10åren ser ut, då passar ju en äldre hund perfekt, dessutom vet jag inte vilken ras jag vill ha. Att skaffa en äldre hund är ju ett perfekt sett att prova på en ras i några år samtidigt som man gör en god gärning och ger en gammal hund en bra ålderdom.

Men att skaffa hund på csn bidrag och lån är ju inte idealiskt, så jobb har jag tänkt införskaffa innan det kan bli tal om en till hund. Men vad för buffert tycker ni är idealiskt att ha om man som jag funderar på en äldre omplaceringshund?

Jag har verkligen inte haft nån stor buffert hela min tid som hundägare. Så länge man har möjlighet att ta lån vid behov så ser jag inte problemet.

Idag har jag fyra hundar (försäkrade upp över öronen) och en buffert på drygt 20 000 som jag öronmärkt till hundarna.

 

[iNHALE]

Avlivade min hund i torsdags och är för första gången sen maj 1998 utan hund. Sörjer hennes bortgång, men det var dags för henne att flytta upp i hundhimlen innan det gick utför. Studerar på högskola och lever inte direkt knapert, men utan inkomsten från csn hade jag ju inte klarat mig. Livet utan hund känns redan nu märkligt, typ som hur vet man när man ska gå ut, om man inte måste gå ut? (Jag längtar till och med att gå ut i spöregn, men att göra det själv är ju inte samma sak)...

Skulle jag skaffa hund nu skulle det vara en 8-10år eller ännu äldre hund, modell liten, som klarar att vara hemma ensam några timmar om dagen, det gjorde inte min hund, varvid jag fick ha henne på dagis vilket kostade 150kr per dag. Detta tänket är delvis för att jag inte vet hur de kommande 10åren ser ut, då passar ju en äldre hund perfekt, dessutom vet jag inte vilken ras jag vill ha. Att skaffa en äldre hund är ju ett perfekt sett att prova på en ras i några år samtidigt som man gör en god gärning och ger en gammal hund en bra ålderdom.

Men att skaffa hund på csn bidrag och lån är ju inte idealiskt, så jobb har jag tänkt införskaffa innan det kan bli tal om en till hund. Men vad för buffert tycker ni är idealiskt att ha om man som jag funderar på en äldre omplaceringshund?

Jag har hund på csn+lån. Nu har jag en ung hund, men ska man ha en äldre hund så ska man del vara medveten om att äldre hundar oftare får problem med hälsan, plus att de flesta försäkringar drar ned på ersättningarna efter en viss ålder, vilket gör att ju äldre hunden är, desto dyrare blir det att besöka veterinären.

Nu är det svårt när man pluggar, men jag försöker ha en månadslön/månadsinkomst undansparat om något skulle hända.

 

[isafore]

Jag har 2 hundar på bidrag + lån från CSN. Den ena köpte jag till o med när jag hade 0 inkomst, dvs innan jag började plugga. Hade 20 000 kr i buffert när jag köpte första hunden, dock tog dom slut väldigt fort då jag föll mellan stolarna i systemet och fick leva på den bufferten. Som student tar det lite tid att spara ihop till en buffert igen, men nu när båda mina hundar har varit sjuka har jag haft möjlighet att låna pengar privat. Så har man den möjligheten så löser det sig ju

 

[Milosari]

Jag har också pluggat under större delen av tiden som hundägare men inte haft någon jättestor buffert. Den har aldrig kommit över 10 000 tror jag. Men jag har möjlighet att låna pengar, så jag har inte varit så orolig.

 

[fryckan]

Jag försöker sätta undan några hundralappar på ett speciellt Max-konto varje månad.
Men annars har jag som riktmärke att klara självrisken på 1600 + 15% (där jag räknar med att de där 15% är några tusenlappar)

 

[Malibu_Stacy]

Avlivade min hund i torsdags och är för första gången sen maj 1998 utan hund. Sörjer hennes bortgång, men det var dags för henne att flytta upp i hundhimlen innan det gick utför. Studerar på högskola och lever inte direkt knapert, men utan inkomsten från csn hade jag ju inte klarat mig. Livet utan hund känns redan nu märkligt, typ som hur vet man när man ska gå ut, om man inte måste gå ut? (Jag längtar till och med att gå ut i spöregn, men att göra det själv är ju inte samma sak)...

Skulle jag skaffa hund nu skulle det vara en 8-10år eller ännu äldre hund, modell liten, som klarar att vara hemma ensam några timmar om dagen, det gjorde inte min hund, varvid jag fick ha henne på dagis vilket kostade 150kr per dag. Detta tänket är delvis för att jag inte vet hur de kommande 10åren ser ut, då passar ju en äldre hund perfekt, dessutom vet jag inte vilken ras jag vill ha. Att skaffa en äldre hund är ju ett perfekt sett att prova på en ras i några år samtidigt som man gör en god gärning och ger en gammal hund en bra ålderdom.

Men att skaffa hund på csn bidrag och lån är ju inte idealiskt, så jobb har jag tänkt införskaffa innan det kan bli tal om en till hund. Men vad för buffert tycker ni är idealiskt att ha om man som jag funderar på en äldre omplaceringshund?

Jag tycker väl att det viktigaste när man har ont om pengar eller en tight budget att se till att ha en gällande försäkring på hunden. Så se till att hitta en omplacering som redan är försäkrad och helst då i ett bolag där ersättningsbeloppen inte sjunker pga hundens ålder.
En buffert är alltid bra att ha, storleken på den tycker jag beror helt på om du har möjlighet att låna pengar av någon i en krissituation eller inte. Om den gamla hunden är försäkrad och du har möjlighet att låna så känns väl en buffert på ca 8-10.000 kr rimlig.

 

[squarepants]

Jag har sjukbuffert på 10 000kr (=30 000kr) per hund och hoppas tappert på att alla hundar inte skadar sig samtidigt Försöker bättra på lite ibland med någon tusenlapp, men har möjlighet att låna vid enorma utgifter och är därför inte orolig alls. Håller alla hundarna försäkrade i högsta nivån och har ganska högt livbelopp.

Jag har ingen saftig inkomst men det täcker väl månadsavgifterna på cirka 1500kr per hund. Och dessutom skulle sälja min själ om det så krävdes för att betala en veterinärräkning.

 

[dpmatte]

Att tänka på är att hundar över en viss ålder inte går att veterinärvårdsförsäkra, åldern kan nog vara olika i olika bolag. Det enda bolag som inte sänker ersättningen i veterinärvården är såvitt jag vet Agria.

 

[Migo]

Att tänka på är att hundar över en viss ålder inte går att veterinärvårdsförsäkra, åldern kan nog vara olika i olika bolag. Det enda bolag som inte sänker ersättningen i veterinärvården är såvitt jag vet Agria.

Moderna sänker inte vet.vårdsersättningen.

 

[Red_Chili]

Rent spontant tänker jag "Någon miljon på sparkontot är lagom", men inser att det inte är speciellt rimligt Som andra säger är det absolut viktigaste att ha hunden försäkrad och ha möjlighet att låna pengar om det är så att egna ekonomin inte är den bästa. Jag själv har haft försäkringsstrul med mina hundar och ja, det är inte så roligt. Nästa gång jag köper hund kommer jag därför vara jäkligt petig med att köpa valp eller en välförsäkrad omplacering med säljare som är riktigt lätta att ha kontakt med. Jag kommer också ringa försäkringsbolaget och prata med dem hur det blir när hunden byter ägare innan hunden är köpt.

Senaste hunden köptes utan veterinärbesiktning och utan att jag kollat något om hon alls var försäkrad. Jag ångrar inte köpet av henne en millisekund, men ja, jag undviker gärna sådant igen...

 

[Monstermom]

Jag siktar på att ha självrisken (fast och rörlig del) för hela vetvårdsbeloppet i bufferten i första hand. Det är ju inte så stor idé att ha hunden försäkrad för 50 000 i vård om jag inte kan hosta upp den del jag ska betala. Jag vill gärna ha en större buffert än så också, men det är mitt panik-minimum i alla fall. Jag har också ett kreditkort för nödsituationer, såväl som folk jag kan låna ifrån som har samma internetbank som jag (så pengar verkligen flyttas ögonblickligen, inte tre dagar senare ).

Den bistra sanningen är ju att det kan alltid vara för lite - hur mycket man än har i sin buffert. Det finns ingen buffertstorlek som är någon garanti för något alls, utan ta det som verkar rimligt för dig. Det som ger dig sinnesfrid (eller så nära man kommer, som djurägare).

 

[isafore]

Jag siktar på att ha självrisken (fast och rörlig del) för hela vetvårdsbeloppet i bufferten i första hand. Det är ju inte så stor idé att ha hunden försäkrad för 50 000 i vård om jag inte kan hosta upp den del jag ska betala. Jag vill gärna ha en större buffert än så också, men det är mitt panik-minimum i alla fall. Jag har också ett kreditkort för nödsituationer, såväl som folk jag kan låna ifrån som har samma internetbank som jag (så pengar verkligen flyttas ögonblickligen, inte tre dagar senare ).

Den bistra sanningen är ju att det kan alltid vara för lite - hur mycket man än har i sin buffert. Det finns ingen buffertstorlek som är någon garanti för något alls, utan ta det som verkar rimligt för dig. Det som ger dig sinnesfrid (eller så nära man kommer, som djurägare).

Håller med dig om att det är ett bra riktmärke med att ha pengar till självrisken för hela försäkringsbeloppet!

 

[Fruentimber]

Min tant hade klippkort hos veterinären i höstas och åt upp hela sparkontot, trots försäkring. Eftersom hon är elva hade vetvårdsbeloppet sänkt sig till fjuttiga 11000 kr, det kommer man inte långt på. Ska man köpa en äldre hund är det viktigt med en försäkring som hunden haft sen den var liten (utan avbrott) som man helt enkelt bara kan flytta över till nya ägaren, något annat hade jag inte vågat om jag inte hade en rejäl buffert.