Två fel gör väl inte ett rätt? Att "de" lägger ut kollektiv skuld är väl ingen orsak att snedsegla får diskussionen vad gäller fakta?
Om alla män känner sig utpekade kanske det är bättre att konstruktivt mota Olla i grind genom att vara eniga i sakfrågan (att det är förfärligt att man 54 år förgripit sig på pojke 10 år - eller vad tidningsnyheten nu säger), hellre än att börja försvara en hel grupp?
Jag håller med dig här.
Ett problem är att det ofta här på Buke skrivs att "alla män är problemet", "alla män är potentiella förövare".
En del skribenter är så ivriga att smeta ut kollektiv skuld, och det känns för mig väldigt orimligt.
Jag KAN liksom inte hålla med om att "alla män är potentiella förövare" när sanningen är att de flesta män INTE är förövare.
Jag kan inte se det rimliga i att ens överväga att män inte skulle få vara barn/ungdomsledare inom idrotten, som var starten på den här tråden, för att det finns några män som är förövare.
Debatten blir väldigt kraftigt kantrad redan innan den börjar.
Jag önskar att "mansmotståndarsidan" kunde uttrycka sig lite mer rimligt och lite mer moderat, så skulle jag väldigt gärna hålla med i sakfrågan.
Men när utgångspunkten är "alla män är potentiella förövare" så är det hopplöst från start. Särskilt som "mansmotståndargruppen" blir irriterade över att bli bemötta med "de flesta män faktiskt inte".
Kollektivt smetande av skuld på många oskyldiga leder till att man glömmer sakfrågan för att de oskyldiga ska slippa anklagas.
Jag tycker inte om att oskyldiga anklagas.
Särskilt inte när de inte kan eller får försvara sig. För om det blir invändningar mot påståendet att MÄN är problemet. MÄN ska inte få vistas i vissa miljöer. MÄN ska kanske inte få vara fritidsledare. MÄN ska kanske inte få jobba med barn (jodå, förslaget finns med i den här tråden).
Då blir det orimligt.
Och orimligheter är det svårt att inte ifrågasätta.
Det vore väl trevligt om man som omväxling kunde fundera på hur man identifierar de INDIVIDER som är olämpliga som ungdomsledare, och för en liten stund faktiskt struntar i att de är män (eller i vissa förekommande fall, kvinnor).
Eller hur man gör för att minska sexistisk jargong oavsett vem som står för den (jag jobbar på väldigt kvinnodominerad arbetsplats och har gjort så väldigt länge, i väldigt kvinnodominerade arbetsgrupper; männen är i stark minoritet och det märks. Den jargong som använts på flera arbetsplatser, är väldigt sexistisk och många gånger ganska grov, och det är inte männen som står för den jargongen). Eller så får man ju tro att, om kvinnor (som i mina kvinnodominerade arbetsgrupper) kör med sexistisk och många gånger grov jargong (jag menar nu alltså när männen inte är närvarande; männen på mina arbetsplatser har haft en benägenhet att rodna när de kommer in under de värsta skämten), så tycker just de kvinnorna att sexuellt "laddad" jargong är kul och OK?
Usch, ja.
Nu blev det ett till sådant där inlägg kring kön.
Men det är ju för att det föreslås att MÄN inte ska få ta del i viktiga delar av samhället - där även jag är en av dem som tycker att både män och kvinnor är viktiga. Inom ungdomsidrotten, alltså.