Sv: Re: silverhästar
sambaengi skrev:
Dessutom har en viss hingst och dess silverfärg beundrats och gullats om i så många trådar så det blev löjligt och det straffar sig med att folk tyckte det var meningslöst att sitta på detta forum för det var bara en hingst i hela landet som var fri från sommareksemanlag, var silverfärgad och urgullig barnhäst! ...
...Det finns minst 4 silverfärgade hingstar till i Sverige med gott lynne och bra gångarter osv.
Anledningen att just den hästen pratades om av så många här tror jag helt enkelt var att så många faktiskt kände honom eller åtminstone ridit honom.
Historiskt sett så var den första silverhingsten, Lysingur, en väldigt bra ambassadör för sin ras. Han tävlades på 70- och 80-talet och många såg honom och fastnade för rasen, inkl undertecknad! Men inte så många har ridit honom...
Sedan kom Litur som pga en tungskada inte reds så mkt och inte tävlade. Och lagom när Litur var död och Lysingur ur avel så kommer den hingsten du pratar om. Som faktiskt var ensam silverhingst i sverige under -96 och -97. Varför var det så då tror ni? Blev man nästan lynchad om man pratade om färgen
? Sågades möjligen alla som visades jämns med hovskägget
? Klart ingen vågade satsa stora belopp på att köpa någon utan de som såldes från Island gick till Österrike och USA.
Vad gör han när han kommer hit då?
Jo, han trotsar färgdiskrimineringen och tar utan proffsträning sig till landslaget och åker Sverige runt och visar upp sig på tävlingar, uppvisningar, tur- och barnridningar. Trots att han baktalas i alla "fina" läger i början pga färg-fördomarna.
Hans ägare gör lite politik av det och låter ALLA, verkligen ALLA som vill få rida honom och han har haft TUSENTALS provryttare i alla åldrar som på så vis verkligen fått bekräftat att silverhästar kan vara både genomsnälla, lättridna och tölta bra.
Kanske kan också de som då störde sig på det nu se att det var en poäng i att motbevisa höjdarnas påståenden för han används ofta som exempel på att även silverhästar kan ha viss
användbarhet
Och de som förut fnyst åt färgen fnyser inte betäckningssiffrorna och skaffar sig själva en färghingst
Sedan kommer en silverhingst till, av helt motsatt typ vilket ju är kanonbra för silveraveln. En uppvisning får de till tillsammans
, sedan går det inte att övertala dennes nya ägare till fler fast det var planerat.
(alla gillar inte att stå i rampljuset vilket jag iofs förstår)
Nu har det - vilket är jättebra - kommit ÄNNU fler silverhingstar att välja på.
Men fortfarande är det inte lika många som KÄNNER dem.
Att ha ridit en avelshingst med läcker utstrålning är en stor grej om man tex är tio år och får låna den på uppvisning. Eller om man är "ponnymamma" eller vanlig skogsryttare van vid hästar med mindre rörelser. Risken att man då skriver "gullande" inlägg är förstår stor. Men samtidigt får man inte glömma att alla dessa ryttare som provat, faktiskt inte så lätt går på toppstyrningen och uttalanden som att alla hästar med silverfärgen är defekta.
Min förhoppning är att fler silverhingstar verkligen kommer UT på tävlingsbanorna och visar vad de duger till för en bred allmänhet så vi får slut på skitsnacket !!