Känner igen det där Tekna verkar fungera jättebra på den gråa, men mina överskänklar får inte plats! Fick plocka bort knästöden och rida utan. Kände att jag ändå vill ha lite stöd så jag hittade två små hoppklossar jag satte dit istället, ska prova hur det blir. Ska ju användas som uterittssadel så vill inte ha allt för långa läder. Men man får liksom inte ens klaga på sånt känns det som när man äntligen hittat en sadel som passar pålle
Nej man får ju anpassa sig. Hitta en kompromiss. Men av de tre (av 25) hoppsadlar hon kunde tänka sig överhuvudtaget så i två kunde jag inte rida. Den ena fick jag ONT av, och den andra satte mig i djävulsk stolsits. Så det går ju inte då, jag förstör ju för henne nästan lika mkt som en illapassande sadel om jag inte alla kan rida.
Den tredje tyckte jag "väl var okej" så den fick det bli. Jag ville helst ha en CB omega. Mjuk, MASSOR med stöd. Hästen hatade.
Dressyren så alla var trötta och slut. Hon sa "nej!" till sex stycken. Den sjunde sa hon "okej den här går bra". Så den tog vi Jag ville ha en Jeffries Falcon Hawk. Jag funderade seriöst på att köpa en ny häst för att få den. Som att sitta på luft, inbäddad i luft och stöden var fantastiska. Jag bara satt där, helt stilla och helt korrekt. Ville inte sitta av. Hästen sa "skitsadel, känns bajs". Trots att jag försökte muta henne med fria morötter ett år. Otacksam häst...
Skämt åsido. Jag är GLAD hon var tydlig och gnällig. Hon har nog vela livet gått med illapassande sadlar och hos mig gått med passande men inte vad hon allrahelst velat ha. Så jag unnar henne verkligen sadlar hon tycker om. Och var innan mer rädd hon skulle bara tuffa på. Hon gör så nämligen, försöker. Men nu när man kunde prova så många så märktes skillnaden tydligt. Rätt sadel och häst vilar på stegen, är fullt reglerbar och svängbar. Fel sadel och mer överilat, driver ut lite med bogarna i svängar och blir låst och kommer inte tillbaka utan det finns ett tempo.