Sexuella trakasserier i skolan.

[uppgivenmamma]

Hur kan det bli värre? Det är helt klart att varken skolan eller skolkuratorn tänker göra någonting, utom att lägga skulden på er dotter. Så som de resonerar gjorde man på min grundskoletid - på 1960-talet! Har vi inte kommit längre?

Skolan aktar sig säkert för en utredning, då kommer det fram en del som inte är så bra för dem, som brist på handlingsplaner.

Så, det blir inte värre om ni anmäler. Värre blir det om ni väntar på tt skolan ska göra något.

Det jag menade med värre var för skolans del, om det blir en utredning på skolan av tex skolinspektionen, om dom väljer att inte anmäla detta. Att det ställer dom i (ännu) sämre dager.

 

[uppgivenmamma]

Jag känner mig mossig i huvudet efter den här dagen och orkar inte svara på alla inlägg just nu men vill säga TACK till er allihopa som stöttar upp så här. Helt ovärderligt i den här situationen

Jag pratade med dottern innan och frågade henne om hon kunde tänka sig att prata med kuratorn och det kunde hon men hon sa att hon ville ha med antingen mamma eller pappa. Hon ville inte prata själv med kuratorn.
Så det får vi ringa och framföra imorgon så dom inte bara hämtar henne från klassrummet för snäll som hon är så kommer hon följa med även om någon av oss föräldrar inte är med.
@mooi Kuratorn får väl i så fall inte ta dottern och prata med henne? Jag har frågat flera ggr ikväll och sagt att samtalet är frivilligt men hon ville gärna prata med någon om pojkarna sa hon men inte utan mig/pappa.

 

[uppgivenmamma]

Imorgon tänkte jag och maken, istället för att ringa, gå till socialens kontor här i stan. Det känns bättre än att ringa.

Är det okej att göra så @Görel eller måste man ringa?

 

[mooi]

Jag känner mig mossig i huvudet efter den här dagen och orkar inte svara på alla inlägg just nu men vill säga TACK till er allihopa som stöttar upp så här. Helt ovärderligt i den här situationen

Jag pratade med dottern innan och frågade henne om hon kunde tänka sig att prata med kuratorn och det kunde hon men hon sa att hon ville ha med antingen mamma eller pappa. Hon ville inte prata själv med kuratorn.
Så det får vi ringa och framföra imorgon så dom inte bara hämtar henne från klassrummet för snäll som hon är så kommer hon följa med även om någon av oss föräldrar inte är med.
@mooi Kuratorn får väl i så fall inte ta dottern och prata med henne? Jag har frågat flera ggr ikväll och sagt att samtalet är frivilligt men hon ville gärna prata med någon om pojkarna sa hon men inte utan mig/pappa.

Ring till morgonen och säg att dottern vill ha er med så ska väl inte det vara några problem. När det gäller barn i den åldern så är det inget konstigt, det händer även ända upp i högstadieåldrarna att jag suttit i samtal där eleven velat ha med föräldrar. Och ibland är det så att föräldrarna följt med men att de sedan väntat utanför (eller gått ut efter en stund om eleven känner att den vill vara själv).

Som sagt, ringer ni innan (innan skolan börjat -så inte kuratorn redan hunnit hämta henne) och talar om att hon vill ha samtalet men att hon vill ha er med så finns det ingen anledning att hämta henne ändå utan då bokar ni ju en tid ihop.

 

[Görel]

Imorgon tänkte jag och maken, istället för att ringa, gå till socialens kontor här i stan. Det känns bättre än att ringa.

Är det okej att göra så @Görel eller måste man ringa?

Det är bättre att ringa på telefontid, då har någon tid att lyssna. På de kontor jag arbetat har det sällan varit läge att ta emot spontanbesök utan det är organiserat mellan telefontid och besökstid. Ännu bättre är om ni först skriver ner er oro och därefter ge socialtjänsten möjlighet att ställa förtydligande frågor.

 

[Thomasine]

Det jag menade med värre var för skolans del, om det blir en utredning på skolan av tex skolinspektionen, om dom väljer att inte anmäla detta. Att det ställer dom i (ännu) sämre dager.

Det är inte ditt bekymmer, det är skolans.

Finns det något alternativ till denna skola eller är skolan den enda på orten?

 

[uppgivenmamma]

Ring till morgonen och säg att dottern vill ha er med så ska väl inte det vara några problem. När det gäller barn i den åldern så är det inget konstigt, det händer även ända upp i högstadieåldrarna att jag suttit i samtal där eleven velat ha med föräldrar. Och ibland är det så att föräldrarna följt med men att de sedan väntat utanför (eller gått ut efter en stund om eleven känner att den vill vara själv).

Som sagt, ringer ni innan (innan skolan börjat -så inte kuratorn redan hunnit hämta henne) och talar om att hon vill ha samtalet men att hon vill ha er med så finns det ingen anledning att hämta henne ändå utan då bokar ni ju en tid ihop.

Då ska jag ringa imorgon innan skolan börjar så kuratorn inte hinner hämta henne.
Det blir så dumt med om hon hinner prata med henne utan mig/pappa då jag lovat att någon av oss ska vara med.

Ärligt talat känns det även bäst efter kuratorns uttalanden idag att vara med.

 

[uppgivenmamma]

Det är bättre att ringa på telefontid, då har någon tid att lyssna. På de kontor jag arbetat har det sällan varit läge att ta emot spontanbesök utan det är organiserat mellan telefontid och besökstid. Ännu bättre är om ni först skriver ner er oro och därefter ge socialtjänsten möjlighet att ställa förtydligande frågor.

Då ringer vi istället

Vad för info är bra att ha tillgänglig?
Skolans namn och nummer, pojkarnas namn och likaså dotterns.
Sen ringer dom skolan själva och så är det igång?

 

[uppgivenmamma]

Det är inte ditt bekymmer, det är skolans.

Finns det något alternativ till denna skola eller är skolan den enda på orten?

Tyvärr är det enda skolan på orten. Nästa skola ligger en mil bort, men dit kan dom få skicka pojkarna istället

 

[Görel]

Då ringer vi istället

Vad för info är bra att ha tillgänglig?
Skolans namn och nummer, pojkarnas namn och likaså dotterns.
Sen ringer dom skolan själva och så är det igång?

När socialtjänsten får in en anmälan görs en förhandsbedömning för att se om oron är så stor att socialtjänsten ska inleda utredning. Det är alltså inte så att en anmälan per automatik leder till en utredning.

Skolans namn, dotterns klass, pojkarnas namn och i alla fall födelsetid (så att de går att identifiera). Jag antar att pojkarna bor i samma kommun som ni? Det är alltid det anmälda barnets hemmakommun som ska ha anmälan.
Beskriv vad som hänt, beskriv vad pojkarna gjort, beskriv kort vad skolan försökt göra för att få pojkarna att sluta. Beskriv vad i deras beteende som ger er anledning till oro. Tänk på att fokus ska vara på deras gränslösa beteende, inte på vad er dotter blivit utsatt för. Det ni anmäler är oro för hur de har det, inte vad de utsätter andra barn för.

Skolan kan anmälas till skolinspektionen, de är till för att utreda skolans brister.

Därefter kan socialtjänsten kontakta er som anmälare för att ställa frågor för förtydligande.
Därefter kontaktar socialtjänsten pojkarnas vårdnadshavare för att diskutera innehållet i anmälan.
Därefter görs en bedömning av ifall man ska inleda utredning eller inte. Syftet med utredningen är att se om det finns brister i föräldraförmågan som gör att pojkarna beter sig som de gör. Hittar man det brukar föräldrarna erbjudas stöd och familjeterapi.
Ni som anmälare kan få veta om utredning inleds eller inte men inget mer.

Man har rätt som privatperson att göra en anonym anmälan, men då får man vara noga med att inte uppge sitt namn. Gör man det måste socialtjänsten enligt lag anteckna det och skriva in det i journalen. I ert fall förstår ju alla vilka som anmält så jag anser att det inte är någon bra idé om ni skulle vilja vara anonyma.

 

[Mirre]

Först och främst, det är ett anonymt nick för att skydda min dotter, och skulle du veta vem jag är så får du gärna hålla det för dig själv.

Nåväl. Min dotter går i första klass och är således 7 år gammal. Problemen började förra terminen, sista terminen på förskolan.

Det började i mitten på maj. Hennes lärare ringde till mig för att berätta om en sak som hänt i skolan och sedan när dottern kom hem från skolan så sa jag att hennes fröken ringt och så bad jag henne berätta vad som hade hänt. Efter många om och men så vågade hon säga det. 2 pojkar i hennes klass hade bett henne dra ner byxorna för att få känna på hennes snippa.
Hennes lärare hade sett händelsen och stoppat det men dottern ville inte prata om det då så hon sa inget till läraren, och hon sa sen hemma att hon inte ville prata om det för att hon skämdes.

Dagen efter så följde jag med henne till skolan på morgonen och bad om att få prata med läraren och vi hade ett samtal. Det visade sig riktigt att dottern inte berättat allt för henne eftersom hon tyckte det var pinsamt och läraren misstänkte att det kunde vara så att hon inte sa allt dagen innan.
Vi båda övertygade dottern om att det är inget pinsamt och hon måste säga nej och det är inte hennes fel utan pojkarna som gör fel.
Dom hade tydligen frågat vid något annat tillfälle innan denna händelsen.

Vi kom överens om att dom inte fick leka oövervakat tillsammans och vi skulle ta tät kontakt om hur det går.
Men det hinner inte gå mer än någon dag så kom hon hem och berättade för mig att dom hade tjatat på henne igen men hon sa att hon gjort som jag sagt åt henne. Hon sa nej, att hon inte vill och så gick hon direkt till sin lärare och berättade.
Läraren har pratat med pojkarna efter första händelsen.

Sedan går det i vågor. Pojkarna frågar men hon säger nej och går till läraren.
Där började vi misstänka att läraren inte hade pratat med pojkarnas föräldrar så vi gick till en annan lärare och sa att nu måste dom prata med dom, annars gör vi det själva.

Det visade sig då att ena pojken hade råkat försäga sig till sin mamma bara dagen innan och mamman hade kommit till läraren och frågat vad det handlade om och hade då fått veta vad som händer och hade sedan haft ett rejält snack med sin pojke.
Den andra mamman hade dom pratat med när hon hämtade sin son den dagen.

Sedan började sommarlovet och hon träffade inte pojkarna på några veckor och i början av terminen så sa jag till henne att direkt säga till om det skulle vara så att pojkarna frågar igen.
Allt har varit lugnt - tills idag.

Jag kommer till skolan för att hämta henne och då vill läraren prata med mig om en händelse så vi satte oss i klassrummet.
Nu hade den ena pojken tjatat på henne igen och lyckats lura in henne på skolan på rasten och dom hade låst in sig på en toalett och där hade han bett henne dra ner byxorna för att få känna på hennes snippa igen.
Jag har frågat henne nu här hemma och hon sa att han hade känt också. Det sa hon inget om under samtalet då jag hämtade henne troligen för att hon skämdes.

Men nu är jag så förbannad att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det hjälper alltså inte att säga nej, säga till lärarna, prata med föräldrarna som sedan pratar med pojkarna. Dom slutar inte!

Så vart ska jag vända mig nu?
Det måste få ett slut på det här NU!

Jag vägrar skicka henne till skolan. Hon är inte trygg där. Men jag anser att det är pojkarna som ska flytta på sig, inte hon.
Vem ska jag prata med? Kan jag vägra skicka henne till skolan trots skolplikt? Lärarna försöker ha uppsikt men det går ju inte alltid, och dom tjatar tills hon ger sig så nu hände detta

Men fy!

Du borde kunna hålla henne hemma i några dgr åtminstone.
När min brorsdotter blev förföljd på väg hem från skolan (dagligen i över en veckas tid) var hon hemma från skolan en vecka, hon fick med sig skolarbete hem så hon inte halkade efter. Ni borde ju kunna göra likadant tycker jag.

Känns ju väldigt knasigt att pojkarna inte slutar trots tillsägelser från både lärare och föräldrar, var ska det sluta om det inte stoppas nu?

Vänd er till rektorn, får ni inte något gensvar där så gå högre upp.

 

[robl]

Har skummat igenom tråden och har inget att tillägga eller tycka på mer än att ni verkligen hanterar detta på bästa sätt!

Men det jag blev lite orolig över är deras ålder! 7 år gamla?
Jag kan inte minnas att andras snippor o snoppar ens va intressanta i den åldern? Eller är jag ute o cyklar?

 

[Lovisaleonora]

Jag ryser i hela kroppen är jag läser om dessa flatskaft till vuxna som väjer att arbeta med barn. RYSER.

1.) Socialen. Självklart. Att skolan ens överväger att INTE anmäla säger precis allt om hur de ser på saken. Göm och glöm.

2.) Skolinspektionen. För att skolan saknar handlingsplan och uppenbarligen ryggrad ö h t att hantera så här allvarliga händelser. Bara att de försöker bagatellisera och kommenterar som de gör är ju m e m ett nytt övergrepp.

Djävla människor. Arbeta med barn när de uppenbarligen inte tänker stå upp och skydda dem. Fy fan, rent ut sagt.

 

[uppgivenmamma]

Blä, nu kom alla känslorna på en och samma gång

Orosanmälan för pojkarna hos socialen är gjord nu precis och jag ansökte om stödinsatser för dottern samtidigt och sa även att det känns som att skolan inte vet vad dom gör utan kan behöva stöd.

Hon jag pratade med tyckte inte att det lät så bra alltihopa utan det var bra att jag ringde, speciellt när jag sa att skolan sagt att dom funderade på en anmälan men inte visste om dom skulle göra en eller inte.

Kuratorn är kontaktad och vi kommer boka en tid för att träffas tillsammans för att hon ska kunna prata med dottern.

Jag anmälde inte anonymt så nu antar jag att jag får arga föräldrar efter mig

 

[Squie]

Blä, nu kom alla känslorna på en och samma gång

Orosanmälan för pojkarna hos socialen är gjord nu precis och jag ansökte om stödinsatser för dottern samtidigt och sa även att det känns som att skolan inte vet vad dom gör utan kan behöva stöd.

Hon jag pratade med tyckte inte att det lät så bra alltihopa utan det var bra att jag ringde, speciellt när jag sa att skolan sagt att dom funderade på en anmälan men inte visste om dom skulle göra en eller inte.

Kuratorn är kontaktad och vi kommer boka en tid för att träffas tillsammans för att hon ska kunna prata med dottern.

Jag anmälde inte anonymt så nu antar jag att jag får arga föräldrar efter mig

Starkt jobbat!

OM du skulle få arga föräldrar efter dig så må det vara hänt. Du ÄR orolig. Du ÄGER din känsla. D gör det du kan för att världen ska bli bättre.

*pepp*

 

[sthu]

Men fy vilken situation! Håller alla tummar att det löser sig för er dotter och att pojkarna verkligen fattar att de gör fel på så många sätt. Fattar inte varför de inte satte in "bevakning" på pojkarna på en gång, redan första gången det hände. En gång är en gång för mycket, och att låta det hända igen..
De andra föräldrarna har ingen anledning att bli arga på dig, de borde ta ett snack med sina barn istället..

 

[mooi]

Blä, nu kom alla känslorna på en och samma gång

Orosanmälan för pojkarna hos socialen är gjord nu precis och jag ansökte om stödinsatser för dottern samtidigt och sa även att det känns som att skolan inte vet vad dom gör utan kan behöva stöd.

Hon jag pratade med tyckte inte att det lät så bra alltihopa utan det var bra att jag ringde, speciellt när jag sa att skolan sagt att dom funderade på en anmälan men inte visste om dom skulle göra en eller inte.

Kuratorn är kontaktad och vi kommer boka en tid för att träffas tillsammans för att hon ska kunna prata med dottern.

Jag anmälde inte anonymt så nu antar jag att jag får arga föräldrar efter mig

Bra gjort, och det låter som att du fick en vettig kontakt på socialtjänsten med -skönt!

Alltså, angående arga föräldrar. Må så vara, klart de inte blir glada över en anmälan eller önskar att just deras barn ska ha gjort något sånt här -men oavsett vad de tycker så har du agerat rätt och gjort vad du kan både för ditt eget barn och faktiskt deras barn med, för de behöver hjälp.

 

[Sar]

Blä, nu kom alla känslorna på en och samma gång

Orosanmälan för pojkarna hos socialen är gjord nu precis och jag ansökte om stödinsatser för dottern samtidigt och sa även att det känns som att skolan inte vet vad dom gör utan kan behöva stöd.

Hon jag pratade med tyckte inte att det lät så bra alltihopa utan det var bra att jag ringde, speciellt när jag sa att skolan sagt att dom funderade på en anmälan men inte visste om dom skulle göra en eller inte.

Kuratorn är kontaktad och vi kommer boka en tid för att träffas tillsammans för att hon ska kunna prata med dottern.

Jag anmälde inte anonymt så nu antar jag att jag får arga föräldrar efter mig

Jag tror inte att det på något sätt kommer att drabba dig negativt att du inte var anonym. Jag tror även pojkarnas föräldrar har full förståelse. Skönt att du fick tag på kuratorn innan denne hann prata med dottern, jag var faktiskt inne på att kanske hålla henne hemma någon dag bara för att inte riskera att det blev ett samtal utan föräldrar. Under kuratorssamtalet tänker jag mig att jag själv som förälder skulle vara mycket uppmärksam och tydligt säga ifrån om jag märker att det tar en vändning som inte är positivt för mitt barn som ev. skuldbeläggande eller att hon inte sagt nej nog tydligt. Att fråga kuratorn "hur menar du här egentligen" vid minsta lilla diffusa glidning åt det hållet.

 

[Rhinos]

Blä, nu kom alla känslorna på en och samma gång

Orosanmälan för pojkarna hos socialen är gjord nu precis och jag ansökte om stödinsatser för dottern samtidigt och sa även att det känns som att skolan inte vet vad dom gör utan kan behöva stöd.

Hon jag pratade med tyckte inte att det lät så bra alltihopa utan det var bra att jag ringde, speciellt när jag sa att skolan sagt att dom funderade på en anmälan men inte visste om dom skulle göra en eller inte.

Kuratorn är kontaktad och vi kommer boka en tid för att träffas tillsammans för att hon ska kunna prata med dottern.

Jag anmälde inte anonymt så nu antar jag att jag får arga föräldrar efter mig

Jättebra gjort ! Er dotter har fantastiska föräldrar. Förstår att det inte är så kul om föräldrar blir arga, men då får de väl bli det då. Ni har gjort det rätta för er dotter och banar även väg för att skolan kan hantera framtida fall (som vi såklart får hoppas aldrig kommer ske) på ett mycket bättre sätt än hur de har hanterat detta. Tycker att det är fruktansvärt beklämmande att skolan målar upp det som att er dotter har skuld i det hela. Självklart har hon inte det. Ett nej är ett nej och det ska respekteras av pojkarna.

 

[Scata]

Men det jag blev lite orolig över är deras ålder! 7 år gamla?
Jag kan inte minnas att andras snippor o snoppar ens va intressanta i den åldern? Eller är jag ute o cyklar?

Här måste jag nog säga att snippor och snoppar ÄR väldigt intressanta för barn i den åldern.
Min högst personliga uppfattning/erfarenhet är att det är mest intressant hos de barn som inte får/kan tala öppet om det hemma. Om man talar om det hemma, det finns jättebra barnböcker i ämnet t.ex, så blir det hela så avdramatiserat och normalt att det inte är särskilt spännande.
Det brukar vara det "förbjudna" som är spännande, särskilt för små barn...