Samhällets förväntningar vs. ditt tycke?

Jag tror du har missat poängen i hur normer skapas och hur de internaliseras.

Det handlar om att man gör ett val som man är övertygad om är det egna fria valet. Men i själva verket är det en norm man följer. Trenden att raka sig och trenden att ffa könshår är något ofräscht är relativt ny. För 50 år sen var det extremt få som rakade sig och det var den normen då.
Klart det är en norm, en norm jag tycker om.
Det är en norm att bo i hus också. Och att få barn. Är hus och barn också något männen tryckt på oss för att omyndigförklara oss?
 
Jo, kön luktar så mycket mer när det är hårigt. Könshåret är inte till för att avvärja lukt, det finns där för ph värdet och för att inget ska ''gnaga'' i huden på vulvan. Håret ska stoppa smuts från att komma in i slidan. Indirekt har det med lukt att göra då fel pH värde kan orsaka många olika fel och odörer. Men jag tror de flesta av oss 2017 tvättar våra snippor så håret är överflödigt.
uuh, jag menade inte att vända eller ens starta den här diskussionen, men läs det jag skrev igen. jag har aldrig påstått att könshår avvärjer lukt. I ditt inlägg framstod det som om du trodde att könshår skapar en äcklig lukt, och jag sa att det inte stämde.
Jag tycker det är väldigt otrevligt av dig att påstå att mitt VAL inte är något jag fattat själv.
Ja, jag tycker hår är äckligt, JAG har bestämt att JAG tycker hår är riktigt ofräscht.
Vad mer har männen tryckt på mig? Hur vet jag vad som är mitt val och vad männen vill? Jag kanske inte alls tycker om hästar, det har nog männen tyckt i mig att jag ska gilla.
Jag avskyr fotboll men det har nog männen tryckt i mig så att de får titta ifred, eller?
Här har du helt enkelt fel, se t ex @cirkus svar. Du ställer själv en huvudfråga, men ändå verkar det ta emot nåt enormt att skärskåda sig själv och ens omgivning, bara lite, och faktiskt försöka besvara den.
Att förklara varför vi gör vissa saker och tänker på vissa sätt ogiltigförklarar liksom inte din preferens för slätrakad hud, du får tycka om det hur mycket du vill, men samtidigt kan man väl i alla fall försöka ifrågasätta i vilket syfte vi rakar oss, och vad och vem som har bestämt att det är viktigt att vi gör det?
Absolut har män lyckats omyndigförklara kvinnor, men inte pga rakning.
Jag skulle aldrig påstå att det är "pga rakning", det var en generell, självständig kommentar. Som sagt.
 
Svårt att säga tycker jag. Mycket av det jag gör är ju säkerligen format av normer även om jag inte tycker att jag gör det för att andra förväntar sig det.

Tex klär jag upp mig till fest eftersom jag känner mig bättre då eftersom det förväntas.
 
Klart det är en norm, en norm jag tycker om.
Det är en norm att bo i hus också. Och att få barn. Är hus och barn också något männen tryckt på oss för att omyndigförklara oss?

Men jag fattar inte riktigt vad du far efter, vad har männen med detta att göra?

Normer behöver inte vara fel, normbrytande är inget måste.

Det jag försöker poängtera är att det egna valet ÄR väldigt, väldigt ofta styrt av normer.
 
För att svara lite djupare så har jag inga problem att visa mig ofixad, men känner mig snyggare som sminkad, i vissa kläder/klädstil och rakar mig (på vissa ställen) för att det känns fräschare. Har definitivt "duktig flicka-syndrom", ljuger inte vad jag tycker men håller tyst i vissa sammanhang.
Jag följer nog massa normer, men det finns en bunt jag följer men inte mår dåligt av att bryta, och vissa för mina värderingar eller hur jag vill leva inte alltid är samma och då bryter jag dem. Sen är väl normer också beroende på vilka man umgås med. Olika hos min släkt än mina vänner tex.
 
Men det var ju SJÄLVKLART för att du var desperat efter en man, och ska man ha en man måste man ju raka.

:meh:
Men hur kan du misstolka mig så till den milda grad? Du gör seriöst väldigt märkliga slutledningar. JAG har bara försökt förklara var en sån norm kommer ifrån, och hur den ofrånkomligt formar våra jag.
Att du blir så extremt upprörd som om jag skuldbelägger dig och på nåt sätt skulle ha tagit ifrån dig ditt fria val - när det valet till råga på allt är att följa patriarkatets oskrivna regler - förstår jag faktiskt inte. Jag läxar inte upp folk för att de följer de normer de 'måste' följa, är du tokig? Men att inse att man är en del av det, att det är dåligt, att det hänger ihop med annat är liksom första steget till att bryta mönstret.

Fast det var ju det du gjorde mot mig så jag tror disskussionen redan var sänkt.
Visa mig var jag har börjat virra om att kvinnor bara är elaka mot varandra istället för att föra sakliga diskussioner, tack.
 
Ni som tycker det är ofräsch med hår på kroppen, är det lika äckligt när det gäller karlar? De har oftast mer eller mindre håriga ben, magar, bröst, ryggar, armar, armhålor och ansiktsbehåring. Personligen tycker jag att en karl med helrakat kön är avtändande. :yuck:
Svar: JA! skägg går bra och eventuellt lite hår på bröstet och magen. Men ser dom ut som ryamattor så tar jag inte i dom. Benen får vara håriga åxå. Bryr mej inte om håriga ben på folk så länge dom inte har strumpbyxor så det lyser igenom. Då ser det förjävligt ut
 
- Sminkar du dig, för att man som kvinna "ska" göra det?
Jag vill ju känna mig fin och det innebär för min del BB cream, ögonbrynspenna (annars syns bara halva mina bryn) eyeliner och mascara. Som yngre hade jag allt möjligt smink för att man "skulle" men jag har funderat över vad JAG behöver för att känna mig fin och lagt ribban där. Varför ska jag lägga tid på sådant som inte får mig att må bättre?

På samma sätt vill jag gärna ha klocka och armband för att känna mig fin. Nu i sommar har jag även börjat med örhängen vilket jag inte använt på över 10 år. Känner mig så grymt fin i ett par örhängen och tycker det lyfter linne/ jeanslooken jag har nu som föräldraledig.

- Är du helrakad överallt, för att man som kvinna "förväntas" vara det?
Absolut inte. Rakar benen på sommaren, alltid armhålorna för annars kliar det och i övrigt bikinilinjen men bara kanterna.

- Ska du vara alltid vara "den duktiga flickan" för att du förväntas vara det?
Jag är ju tyvärr en högpresterande tävlingsindivid med ett enormt kontrollbehov så eh ja :o

- Klär du dig på ett visst sätt för att kanske ev. partner eller liknande "vill" det?
Nope. Som yngre följde jag modet men nu har jag hittat den stil jag trivs med och klär mig så.

- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
Nej, jag kan snarare vara lite väl rak ibland. :angel:
 
- Säger du det som folk förväntar sig att du ska säga, även om det egentligen inte riktigt är din åsikt?
En ganska intressant fråga. Svaret är nej, men i olika sammanhang säger jag saker på olika sätt. Som exempel; ska man ha minsta chans att fånga upp en rasist/nazist/sverigedemokrat eller personer i de kretsarna som upprör sig själva med rasistiska utsagor som de sedan sitter och bifaller i grupp - så kan man inte rakt ut säga vad man tycker om det (det kortet sparar man tills alla andra visat sig meningslösa). Man måste ägna sig åt lite förståelse var skiten kommer ifrån och sedan slå hål på de "fakta" som kommer upp till ytan. Vart och ett. Och liksom logiskt få var och en att tänka till lite extra. Ibland ser man att det dykt upp ett ljus och ibland har jag blivit kontaktad i efterhand med ett tack. De stunderna är lyckliga. Ibland har jag blivit kallad landsförrädare och fått uttalade hot. Hade jag börjat med att fördöma allt jag hörde som steg 1, så tänds försvarselden direkt och man kommer aldrig åt att väcka tankearbetet. Det låser sig.

Sitter man i ett gäng där de flesta är vettiga icke-rasister kan man snabbare dra till med vad man tycker om dravlet och behöver förmodligen inte heller sköta hela saken själv.

Så jag säger inte olika saker och "låtsas" ha åsikter jag inte har - men bemötandet av människor skiljer sig åt beroende på sammanhang.
 
Men hur kan du misstolka mig så till den milda grad? Du gör seriöst väldigt märkliga slutledningar. JAG har bara försökt förklara var en sån norm kommer ifrån, och hur den ofrånkomligt formar våra jag.
Att du blir så extremt upprörd som om jag skuldbelägger dig och på nåt sätt skulle ha tagit ifrån dig ditt fria val - när det valet till råga på allt är att följa patriarkatets oskrivna regler - förstår jag faktiskt inte. Jag läxar inte upp folk för att de följer de normer de 'måste' följa, är du tokig? Men att inse att man är en del av det, att det är dåligt, att det hänger ihop med annat är liksom första steget till att bryta mönstret.


Visa mig var jag har börjat virra om att kvinnor bara är elaka mot varandra istället för att föra sakliga diskussioner, tack.

Men varför är det dåligt att göra saker som man mår bra av och trivs med?
 
den sista delen var ett konstaterande och inte riktat direkt till någon.

jag står fast vid att en jävla massa saker som vi gör egentligen, i grund och botten, har noll och inget med vad vi själva vill och många gånger är helt styrda av normer och vad vi söker från andra människor. Inte fan är det kul, billigt eller på något sätt praktiskt för mig att lägga hutlösa mängder pengar, tid och tankeverksamhet på tusen olika aspekter av mitt utseende, som många gånger är rent självplågeri (t ex hårborttagning). visst känner jag mig fin i snygga kläder, nysminkad, fixat hår, släta ben, opraktiska smycken, men jag vet ju att jag inte hade bemödat mig med de här sakerna om jag inte levt i det här förbannade...
Personligen bidrar jag aktivt till vissa normer genom att följa dem, men aldrig att jag skulle ta dem i försvar med nåt halvgenomtänkt bortviftande som "vad jag vill och vad andra vill att jag ska vilja bara råkar vara samma sak".

Så det ÄR självbedrägeri, i mina ögon, att i en diskussionstråd till för just reflektioner kring vad som är "Samhällets förväntningar vs ditt tycke?", tro att kraven på att göra allt det där skulle komma någon annanstans än utifrån.
Man förnekar liksom ett ganska stort problem i samhället, en sjuk social belönings- och bestraffningsmekanism, att folk som på står utanför hegemonin faktiskt far illa, att normer har fula rötter och allvarliga konsekvenser; man förnekar hur man själv påverkar, hur andra påverkas och hur man själv påverkar andra. Självinsikter som är jävligt viktiga.

Jag håller naturligtvis med dig gällande att normer styr våra val. Och att det kan vara viktigt att vara medveten om det, även om man väljer att inte bryta normen. Jag upplever dock fortfarande tonen mot de som väljer att inte bryta normen omyndigförklarande många gånger.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Lite luddig rubrik kanske men kom inte på något som riktigt passade. Det är är apropå tråden om hur man klarar ett tråkigt jobb där det...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 445
Senast: Grazing
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 447
Samhälle I tråden om religion togs det upp att det var fel att vården erbjöd samtalsstöd till patienter hos en präst när kurator hade semester...
11 12 13
Svar
258
· Visningar
12 223
Senast: Enya
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 296
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp