Jag har nog en liten boomer boende inom mig ibland. När det kommer till remakes så får det mig automatiskt att tänka "nej, varför då", speciellt om originalet ändå varit bra och omtyckt.

Tycker det är lite fantasilöst.
Jag skulle dock aldrig få för mig att "rasa" över det.
När remakes görs, så är det ju oundvikligt att inte jämföra gammalt och nytt, och trots att inget tas bort från det gamla när något nytt görs, så kan det mista lite av sin glans ändå.
Ibland känns det som om originalen riskerar drunkna i sorlet också i sådana fall där de fått för sig att rida på någon popularitetsvåg, och spottar ur sig film på film på film.
I saltkråkans fall, så känner jag att vore det inte bättre ifall man gjorde en fortsättning istället, typ att det är barnbarnen som tagit över (orkar inte räkna hur gamla alla vore). Då är det ju inte svårt att sätta det i nutid, man får skapa nya karaktärer utan att folk sätter kaffet i vrångstrupen över att de ändrat för mycket. Man skulle kanske även kunna kolla om några originalskådespelare vill göra inhopp i sina gamla roller, typ Malin kommer in och berättar åt barnen om farbror Melker och hur det var där förut.
Det skulle kanske behålla och föda nytt intresse även för de gamla filmerna.
Och hela denna rant hade jag utan att ha satt mig in speciellt mycket i hur de nya ska vara, eller ha sett de gamla på flera år, sådär i sann boomeranda
