Sv: Sälja elak häst
Har man än inte fått bort det hade jag funderat kring huruvida man kanske bör "hitt på nå".. Dvs är den taktik man kört med hästen rätt? Har man missat något? Kan man ändra något och få bättre resultat?
Man brukar ju ofta ha ca 5 års ålder som gräns för när man måste ha arbetat bort ett problembeteende innan det blir en befäst del av personligheten.
Jag hade haft svårt att våga sälja en sån häst.
Får ni bukt med det under inridning etc - ja, då kan man kolla lämpliga köpare och noga välja någon jävligt rutinerad och mentalt balanserad person som är orädd.
En person som är grym på att läsa hästar avsuttet. Det är alltså inte alltid den som tävlat högst klasser uppsuttet.
Jag har haft en häst som attackerade folk. Dock tror jag inte han ar så från födsel, utan att det uppkom pga hur han hanterats.
Han fullföljde attacker och även efter han slutat ge sig på vuxna i hagen kunde han "från ingenstans" försöka flyga på barn. Och djur.
Det är ett jäkla ansvar att ha en sån häst. Jag kunde inte låta vem som helst ta in honom. Man fick också se till att de som delade hage med honom visste om riskerna att kliva in där. Inte ha andra som red etc. Fick inte bli sjuk, inte åka bort.. Jag skulle aldrig skickat honom vidare. För både hans skull och andras. Men så var han också ful exteriört, kass gång och svårriden. Så han lockade inte proffs.
Min var superkänslig och visade små, små signaler innan han ballade ur.
Det var så små saker att de flesta proffs missade. Det är väl genom de 20 år jag hade honom 3 st utöver mig som lyckats läsa honom bra.
Han blev osäker och attackerade. Han gav dock inte intryck av att vara en skraj, osäker häst - tvärtom!
Har jobbat med en del såna hästar som fullföljer attacker. De är dock väldigt sällsynta.
De flesta som uppfört sig så har haft oupptäckt smärta eller hormonproblem.
En vet jag inte vad det var med. Hon var riktigt läskig och attackerade och fullföljde. Till slut avlivades hon.
En vet jag att mamman fostrade sina ungar så. Hon var lite småful mot folk.
Men den här valacken var det värsta by far man fått efter henne.
Han fullföljde attacker och hade sparkat ett proffs medvetslös innan övriga lyckades få ut honom. Han högg med full kraft, slog m alla ben etc. Honom var det bara jag och en man som gick in till.
Det var en travhäst och han var lättkörd och lättriden. Så han fick leva för det och för att uppfödarna fäste sig vid sina hästar. De hade fler som var.. eh.. märkliga.
Dock hittade vi varann. Jag var ung och okunnig då. Så jag kan inte säga att jag använde bra tekniker till att träna bort det. Men mig rörde han inte efter en kortare period.
Även den hästen upplevde dock jag som lite osäker även om han frontade hårdhet och lugn.
Vi fick in en helsyrra t honom sen. Men man hade fått avvänja tidigt iom att stoet blev sjuk. En av de trevligaste och mildaste hästar jag träffat.. Dock exakt kopia utseendemässigt..
Jag har också under lång tid ridit en häst som varit sån. Då jag började med honom hade han slutat ge sig på folk a la fulla attacker avsuttet. Det var mer uppsuttet han kunde bli speciell..
Däremot så hade han redan då matte köpte honom som åring gått till full attack på folk. Hon hade anlitat problemlösare som misslyckats etc.
Han hade inga fysiska fel och hur hans möderne var vet jag inte.
Han var helt klart en skarp och känslig herre. Han valde vilka han lät styra och ställa över honom.
Hos någon annan än den kvinnan hade den hästen nog dödat någon.
Även hon kunde ju inte låta någon hålla på med honom under många års tid. Sen gick det att iaf avsuttet transportera in och ut i hage.
Även den här hästen var mycket intelligent, lättlärd, känslig. Dock upplevde jag honom som mer genuint trygg än de flesta andra såna hästar.
Så, jag som jobbar som problemlösare bla, säger att man ser sällan hästar som verkligen fullföljer attacker. De som gör det har OFTA oupptäckta prob i kroppen.
Plus att arv rent genetiskt med framför allt set inlärda socialiserade spelar stor roll.
Och ni har inte så jättelång tid på er att få ordning på hästen. Så fundera kring om eran taktik verkligen är helrätt för just den här individen.
Jag tycker att man i stort sett alltid kan få någon form av "tell" på att en häst kommer göra något. Man brukar också kunna se ett mönster i deras agerande.
Ser inte ni det hade jag ganska omgående snokat runt om det i era trakter finns en rutinerad och erfaren problemlösare. Kolla efter någon som kan visa resultat, som proffs använt under många år. Eller som en sån rekommenderar.
Be den göra en second opinion iaf.
Går det inte att se varför hästen gör som den gör, så man får en möjlighet att träna rätt saker, skulle jag starkt överväga avlivning.
Jag har sett vad de hästarna gjort. Och hur de själva blir behandlade därefter.
De blir inte lyckliga då folk korrigerar fel saker, är rädda, arga, sårade, besvikna etc.
Lycka till!