Detta med att komma objuden.
Vad har ni som ogillar när folk kommer oanmälda för viktigare saker i era liv än era vänner, släkt, nära och kära? Vad är det som är så viktigt att det inte kan vänta en timme eller två?
Hos mig är folk välkomna jämt. Dygnet runt om det är så. Vad har jag om jag inte har mina vänner? Vad har jag om ingen vill umgås med mig? Ska jag sitta själv på min gård och uggla?
Nä, tack och lov har jag vänner som vill umgås med mig! Det är jag faktiskt innerligt tacksam för. Jag har ett stort socialt kontaktnät som jag fullkomligt älskar.
Och kommer man mitt i någonting får man glatt vara den som sätter på kaffet och fixar, eller hjälpa till tills jag är klar och kan göra det själv.
Jobbar, på väg ut för att träffa en vän/släkting som jag bestämt tid med, på väg till hästen, står oh lagar med middag eller så har jag bara allmänt stökigt och vill inte ha hit någon just då utan att ha fått en chans att städa lite innan.
Jag tycker att det känns ganska oförskämt att bara ta förgivet att nån ska släppa det den gör för tillfället bara för att man själv känner för att umgås just då. Mina vänner/släktingar kan höra av sig och undra om jag vill gå en promenad nu/om 10 min men de dyker inte bara upp.
Varför är det så viktigt för dig att folk ska släppa allt de gör just då för att du inte kan vänta några timmar tills de har tid att umgås?