Sv: Riesenschnauzer vs boxer
jo, men det handlar ju om hur stor populationen är också, man kan inte selektera hur hårt som helst om populationen är för litet totalt - då har du tillslut inga djur som kan paras med varandra pga så hög inavel och de som är möjliga att paras med kommer inte klara kraven. Om man drar det till sin yttersta spets.
Tar man ut de bästa djuren som blir föräldradjur till en grupp individer som ligger över genomsnittet, sedan ska man fortsätta att selektera de bästa av de bästa. Ju mer man selekterar desto större variationer kommer man att få mellan egenskaperna man selekterar för, totalt sett kommer individerna att vara "bättre" än genomsnittet man började selektera med, men inom gruppen kommer variationen av individer spridas sig allt mer, dvs man kan få kanonaxteriörer med bättre mentalitet men man får även individer med det omvända - dvs man får ingen homogenicitet inom gruppen. Plockar man då fram medlet av medlet (de mest homogena djuren) har man visserligen nått ett framsteg avelsmässigt, men det blir svårt att hela tiden plocka fram de bästa av de bästa, det går alltid till en viss grad (beroende på den effektiva populationsstorleken) men sedan kommer man inte så mycket längre pga ett sådant fåtal individer och farligheten är då att man har satsat så hårt på att få fram det bästa att man har gått miste om den genetiska mångfalden på vägen. Det här sättet att avla används mycket på bla. nöt & svin men där är vägen öppen för inblandning av andra raser och därför är det möjligt, de har också så otroligt mycket mer individer att röra sig med, men frågan är om de också kommer till ett stopp en vacker dag, det kan jag inte svara för.
Än så länge är de flesta djuren i regel friska och sunda men ändå så kommer man, ju mer man avlar, att få mer och mer problem även med hälsan. Det kommer man aldrig att komma ifrån. Hälsoproblemen kommer i mångt och mycket med den ökade inavelsgraden och det går inte att bryta detta förrän man börjar bedriva systemastisk blandrasavel mellan rasgränserna, med dagens avel försöker man avla bort de problem man har vetskap om, men jag är övertygad att man hela tiden kommer stöta på nya problem iom att man i princip i alla parningar hela tiden för en ökande inavelsgrad inom populationen (ökad homozygoti) - dvs individerna får svårare och svårare att buffra för miljöeffekter då man inte längre har en backup-gen som kan kompensera. Hur fort problemen kommer uppstå beror sedan på den effektiva populationsstorleken, det kan ta ett femhundra år, det kan ta femtio år.
Obs! jag är ingen anhängare av blandrasavel, men det är först nu jag har insett hur det hela hänger ihop och det känns faktiskt lite skräckartat när man börjar inse vad som vi människor eg håller på med.
Eg. är BCH och UCH verkligen så jättehöga meriter? klart att det är mycket men i mångt och mycket vill jag tro att mycket (det mesta) hänger på föraren, en bra förare lyckas meritera sina brukshundar (om vi nu talar riesen, de andra raserna har jag ingen jättekoll på)men det gäller att ha tid, ork och engagemang. Hade detta funnits hos samtliga valpköpare till hundarna hade vi nog sett betydligt fler UCh och BCh bland dessa, ett UCh får man ju dessutom inte förrän man har sina bruksmeriter... Det hade varit roligt att veta hur många det finns av våra svenska riesen, har du någon koll?
. Helt underbara hundar. Boxer har jag tyvärr ingen som helst erfaranhet av. Vi tränade regelbundet med våra och hade dom även utlånade till försvaret. Helt suveräna. Som stora nallebjörnar med mycket motor. Men det är väl mycket inavel på dom nu, så man ska nog kolla upp dom ganska ordentligt. Mycket sjukdomar 
