Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Det är ju kul när hästen brallar och är glad efter hoppsprång, det är väl inget att gräla på den för det!Hoppspecial i fredags.
Jag var dönervös! Hade blivit en förväxling med foder så min har ätit havre en vecka, en månads hoppvila och stått två dagar. Kuuuul
På uppvärmningen var han i det närmaste slö och seg. Väldigt fin i formen dock!
Så skulle vi börja hoppa, en annan rider före mig och då jag vänder upp ser Vivack att vi ska hoppa och flyger rätt upp i luften och krumbuktar sig xD Jag grälar lite på honom och lägger en volt och försöker igen.
Tokfort gick det! Tre studsar med 3m emellan.
Efteråt blev det lite brall.
Och så höll det på. Haha lillvännen.
Så skulle vi hoppa tre oxrar, sex meter emellan.
Jag hade missuppfattat ridläraren så jag travade in, fick lite långt till andra så fick trycka på varpå lilleman exploderade ^^
Vi skulle visst galoppera in.
Så överlag gick det bra, han var lugnare än väntat iaf.
Kvadratiskt låter svårt! Och jobbigt Och utan stigbyglar
Kul med hoppning! Det ska vi ägna oss åt nästa lektion också, jag bävar redan... Efter 7 år med min egen häst som aldrig stannade utan bara flöt genom banan oavsett hur högt det var eller hur fel han kom så känns alla andra hästar som dom ska tvärnita när som helst... Och då vågar jag inte driva för jag förväntar mig ju ett stopp=hästen känner att jag inte är riktigt säker på att vi faktiskt ska över=stopp. Ond cirkel...
Jag njöt av min lektion i tisdags, orkade rida med liiite mer energi och hittade ett par knappar på den stora bruna. Konstaterade att om jag bara tittar framåt istället för att glo ner på hästen så gör det jätteskillnad i min ridning. Trodde för ett par sekunder på slutet att hon tänkte sätta sig på rumpan eller nåt, det kändes verkligen som det. Men fick ett glatt tillrop från ridläraren att "dääär fick du bak vikten och hade riktig samling, kände du det? Fint!"
Jaha ja, är det så det känns
Och sen fick jag beröm för min sits, jag som tycker det känns mest som jag flaxar runt mellan stolsits och att sitta som en potatissäck
Men ehm... jag har ju mest ridit min egen häst de sista åren, i min egen sköna sadel och har nu fått ett problem... Den stora bruna har rejäl galopp och hennes sadel är nog inte skapt för kroppar som mina... Det blir som en skavande rörelse mot övre delen av ja... ehm, "fiffi", det gör så himla ont flera dagar efteråt med små blåsor och svullet och eländigt Någon som har nåt tips? Jag kan ju inte gärna ändra på varenda sadel...
Vad tråkigt när det blir så fel. Ridläraren menade säker bara väl men hade inte tänkt längre än att du brukar gilla den hästen. Vågade du hoppa ändå? Eller löste det sig så du slapp?
Finns det ingen grupp med fler som föredrar att ta det lugnt med hoppningen?
Enligt uppgift ser det ut så i min grupp, alla är mer eller mindre fega när det kommer till hoppning. Så på sina "hopplektioner" kör dom markarbete istället med ett fåtal hinder som aldrig är högre än att hästarna kan kliva över.
Nu har jag ju inte haft hopplektion med dom ännu men jag hoppas att det stämmer som det är sagt, jag vill inte upp på några höjder alls den här terminen...
Det skulle ju vara tråkigt om du måste undvika det helt när du ju faktiskt vill utvecklas förbi rädslan/obehaget.
Finns det fler ridskolor där du bor?
Antingen byter du ridskola, eller så byter du till en dressyrgrupp och åker sedan någonstans på en ridkurs och få hjälp med hoppningen.
Men först tar du dig ett allvarligt snack med ridläraren, att göra dig otrygg är inte acceptabelt och det är inget servicetänk i det utan snarare dålig service. Visst ska man ha utmaningar, men först måste man vara trygg i det man gör innan man slängs åt en utmaning. Bättre att hon utmanar dig på en lugnare och stadigare häst!
Rida samlat på rakt spår tycker jag är ursvårt. Man tappar liksom samling och takt och hela hästen faller isär för mig...
Jag kan nog inte ta på mig så mycket av äran för den där samlingen, den stora bruna är väldigt förlåtande och samarbetsvillig har jag insett. Hon gör inget om jag inte gör rätt, men så fort det blir minsta lilla rätt så bjuder hon verkligen till med allt hon har. Börjar gilla den damen, det klickade till lite där igår
Och jag håller helt med dig att det är nyttigt att få rida hästar som inte sköter allt själva. Det är ju just det jag är bortskämd med, min goding gjorde ju allt jobb själv jag behövde bara styra och följa med. Därav osäkerheten på andra hästar där jag faktiskt måste delta aktivt för att få till det. Känns väldigt skoj att få sitta på olika hästar, kul utmaning att lära sig hitta knappar och samarbeta med olika individer!
Jag tror det är en kombination av att vi egentligen behöver fler hästar till verksamheten och som sagt att jag brukar gilla att rida den hästen på marken.
Ridskolan tappade en lånehäst i sommar, två är halta sen sommarbetet och en ny häst håller på att skolas in, men den stackaren kan man ju inte kasta in på två-tre pass i rad det första man gör liksom.
Nu löste det sig så att jag och en annan tjej i gruppen gick tillbaka till utebanan och red dressyr för oss själva.
Jag håller på att kolla upp hur det ser ut med andra grupper, jag väntar svar från kansliet som har koll på det där.
Det är ju kul när hästen brallar och är glad efter hoppsprång, det är väl inget att gräla på den för det!
Bättre att klappa om den och fnissa lite och bara rida på!