• Avel
  • Trådstartare Trådstartare GiG
  • Startdatum Startdatum
G

GiG

Efter att ha läst ett av de senaste inläggen (och många andra) måste jag fråga om den gängse uppfattningen hos er som håller till här på forumet är att en häst med hög ridbarhet också är en häst som inte kan ridas av andra än skickliga ryttare?
Om det är så anser jag att ni har fel. Både Donnerhall och Rubinstein, t ex, är kända för att lämna ridbara hästar - och då menar tyskarna hästar som passar allt från hobbyryttaren till elitryttaren! De är trevliga att luffa runt på i skogen likväl som de har kapacitet att gå de högsta klasserna. Ridbarheten anser många av våra "stora" svenska avelspersonligheter vara en av de viktigaste egenskaperna som vi måste få in i svensk halvblodsavel eftersom det varit lite si och så med den. Inte tusan är det för att endast en handfull ryttare i Sverige ska klara av att rida dem. En häst kan ha massor av KAPACITET utan att för den skull vara ridbar, till exempel på grund av att den har för mycket nerv och då kan det krävas en känslig, skicklig ryttare för att reda ut den. Men som sagt, då är den - enligt mig - inte särskilt ridbar.

Vad anser ni andra, vad är ridbarhet egentligen?
 
Sv: Ridbarhet

Kan inte annat än hålla med dig. En ridbar häst i mina ögon är en häst som de flesta kan klara av att rida. En som bara en handfull ryttare kan rida skulle jag absolut inte kalla RIDBAR!
 
Sv: Ridbarhet

Håller också med. Tror det var i senaste ridsport Eric Lette skrev något om att vi avlar in bättre ridbarhet vinner även "hobbyryttaren" på som då får mer "ridbara" hästar.
 
Sv: Ridbarhet

En ridbar häst är en häst som alla kan rida. Kan även en nybörjare rida hästen så anser jag den till att ha ännu högre ridbarhet.
 
Sv: Ridbarhet

Håller med ovanstående, men med ett litet tillägg. I begreppet ridbarhet tycker jag också ingår samarbetsvilja och arbetsvilja. En häst som går snällt rakt fram i skogen kan ju vem som helst rida, men om den absolut inte går med på att bli arbetad kan den ju ha all kapacitet i världen, den kommer ju inte komma nånstans ändå.
 
Sv: Ridbarhet

Helt enkelt en häst som både en "nybörjare" och en "elit" ryttare kan ha nöje av. Att den kan ridas ut i skogen och lufsa med nybörjaren, ridas lite dressyr, hoppning av "medelryttaren" o c h tävlas av "elit" ryttaren.

"nybörjaren" "medelryttaren" "elit" ; ni förstår säkert jag orkar inte skriva långa meningar om "ryttaren som nyss börjat rida...osv.
 
Sv: Ridbarhet

Hannely skrev:
Håller med ovanstående, men med ett litet tillägg. I begreppet ridbarhet tycker jag också ingår samarbetsvilja och arbetsvilja. En häst som går snällt rakt fram i skogen kan ju vem som helst rida, men om den absolut inte går med på att bli arbetad kan den ju ha all kapacitet i världen, den kommer ju inte komma nånstans ändå.

Absolut. Samarbetsvilja ligger väl i topp i begreppet ridbarhet? En häst som vill vara ryttaren till lags och vill arbeta är också väldigt ridbar.

Men jag har sett flera inlägg där de som skrivit menat att man måste gå i från "högprestationsaveln" för att producera snälla hobbyhästar till medelryttaren eftersom denna inte klarar av hästar efter topphingstar. :confused: Visst finns det topphingstar som kanske inte lämnar hobbyhästar temperamentsmässigt sett men i det stora hela värderas ju deras ridbarhet högt vid godkännandet och de med dålig ridbarhet blir sällan godkända. (Med viss reservation för hur det gått till i Sverige, här har jag sett några som jag anser inte alls ha bra ridbarhet bli båda godkända och årgångstoppar :crazy: )
 
Sv: Ridbarhet

Håller med ovanstående! En ridbar häst är en häst som alla ryttare kan rida, från hobbyryttare till rutinerad tävlingsryttare. En häst med hög ridbarhet är för mig en häst som är lätt att reglera, som lyssnar ordentligt på alla hjälper och som har en arbets- och sammarbetsvilja.
 
Sv: Ridbarhet

Håller med er alla...men det måste vara svårt att i en och samma individ ha den energin, tuffheten och modet att t ex orka utföra alla rörelser i Grand Prix dressyr, hoppa OS-banor, gå internationell svår fälttävlan och samtidig ha det lugn och lite okänslighet som många nybörjare (och rätt många hobbyryttare) behöver.
Jag tror faktiskt att de allra flesta halvblod passar till många olika typer av ryttare. Svenska halvblod finns ju på ridskolor, går internationellt i dressyr, hoppning, fälttävlan och körning med stor framgång - kanske världens mest allsidiga halvblod ?
Ridbarhet betyder också i praktiken olika saker beroende på hur rädd ryttaren är. Flera ryttare jag känner har snälla lugna normala hästar men skulle hästen ngn enstaka gång bocka av glädje i skogen är hästen "helt galen" (och då är det ridhus som gäller). Ibland verkar det också gå lite status i hur "knäpp" häst man har (ger kanske intryck av att man själv är duktig ?). :smirk:
 
Sv: Ridbarhet

Det där är så olika begrepp tycker jag. En häst som alla kan rida är väl mest snäll, en häst som är dåligt riden är ju inte så ridbar för någon men det har ju inte med hästen att göra.

Sedan har man ju den ridbarheten som hästen har för att det är en skicklig ryttare som har utbildat den som tex en dressyrhäst på hög nivå är ju mer ridbar än vad en ridskolehäst är när det gäller lydnad, att lyssna på hjälperna osv.

Sedan har vi den ridbarheten som testryttarna ger till hästarna under bruksprovet där hästens bärighet, balans , samarbetsvilja, temprament och förmåga och utvecklingsbarhet bedöms. Det är ju den sortens ridbarhet som det pratas om när det pratas ridbarhet i hästvärlden och inte om hästen är snäll för alla att rida.


Jag vill hellre dela in benämningen ridbarhet i fler grupper och beroende på vem som frågar. Jag tror inte att Anna Andersson i bushen och Anky von Grunsven tittar på samma slags ridbarhet när dom letar häst.
 
Sv: Ridbarhet

Rufsan. skrev:
Det där är så olika begrepp tycker jag. En häst som alla kan rida är väl mest snäll, en häst som är dåligt riden är ju inte så ridbar för någon men det har ju inte med hästen att göra.

Sedan har man ju den ridbarheten som hästen har för att det är en skicklig ryttare som har utbildat den som tex en dressyrhäst på hög nivå är ju mer ridbar än vad en ridskolehäst är när det gäller lydnad, att lyssna på hjälperna osv.

Sedan har vi den ridbarheten som testryttarna ger till hästarna under bruksprovet där hästens bärighet, balans , samarbetsvilja, temprament och förmåga och utvecklingsbarhet bedöms. Det är ju den sortens ridbarhet som det pratas om när det pratas ridbarhet i hästvärlden och inte om hästen är snäll för alla att rida.


Jag vill hellre dela in benämningen ridbarhet i fler grupper och beroende på vem som frågar. Jag tror inte att Anna Andersson i bushen och Anky von Grunsven tittar på samma slags ridbarhet när dom letar häst.

Detta tror jag att vi diskuterat tidigare och när jag pratar ridbarhet så är det ur ett uppfödarperspektiv, dvs den om den UNGA hästen har hög ridbarhet. Om en GP-häst har hög ridbarhet har givetvis mycket med utbildning att göra och går nog inte att bedöma på samma sätt som på den unga hästen.

Jag anser nog inte att en häst som alla kan rida bara är snäll, då är den mycket ridbar och därmed samarbetsvillig - oavsett vem som sitter i sadeln. JAG tror att Anna i bushen och Anky van Grunsven i grunden letar samma ridbarhet men att Anky kanske dessutom bedömer kapacitet, kvalité och nerv för att hitta en häst som passar hennes ändamål.
 
Sv: Ridbarhet

Därför vill jag inte heller definera ridbarhet enbart som en sak.
En häst kan ju vara hur samarbetsvillig och snäll som helst utan att ha någon bra ridbarhet därför att den tex är byggd i framvikt och blir tung och jobbig att rida osv.
Det vill ju inte jag kalla ridbarhet iallafall :crazy:
 
Sv: Ridbarhet

Rufsan. skrev:
Därför vill jag inte heller definera ridbarhet enbart som en sak.
En häst kan ju vara hur samarbetsvillig och snäll som helst utan att ha någon bra ridbarhet därför att den tex är byggd i framvikt och blir tung och jobbig att rida osv.
Det vill ju inte jag kalla ridbarhet iallafall :crazy:

Också sant, exteriören spelar definitivt in. Det är lite krångligt detta med ridbarhet... :D
 
Sv: Ridbarhet

Jag tror att mitt senaste inlägg var ett som väckte frågan, en berättigad sådan. Så jag ska försöka nyansera mig lite.

I teorin kanske ridbarhet borde innebära samma princip-kvaliteter oavsett hästens kapacitet i övrigt, typ samarbetsvilja, lätthanterlighet. Men jag tror inte att begreppet är så enkelt avgränsat eller definierat. Jag tror att andra kvaliteter påverkar hur ridbarheten bedöms, t ex de exteriöra faktorerna som Rufsan nämnde, hästens rörelser (bekväma eller ej?) och sådana saker som framåtbjudning, känslighet och uppmärksamhet. Det är här det blir svårt, för en nybörjare behöver en häst med mindre av den varan, för både hästens och ryttarens skull.

Jag kan absolut se kvaliteterna hos en snäll och tålmodig häst, en som låter ett barn dra sig i öronen utan att flytta en hov, eller låter plastpåsar flyga under sin mage, en som fortsätter rakt fram även om ryttaren råkar halka snett i sadeln. Att uppföra sig snarlikt en gunghäst är dock inte vad jag uppfattar att man i aveln och unghästbedömningarna kallar ridbarhet, då skulle ju i princip lika gärna en trähäst, åsna eller kossa kunna anses ridbar.

Om hästens har både en vilja att vara till lags och viss känslighet innebär det ju också att en skicklig ryttare kan använda små hjälper för att få hästen med sig, det kallar jag mer ridbart. Men det är inte sannolikt att det gör hästen lämplig för nybörjare. En annan sak kan ju vara att en lätt lat häst kan kännas tryggare för vissa skogsmulleryttare, och det kan inte heller räknas bland ridbarhets kvaliteterna, där vill man snarast ha en häst med egen motor som är mer på hjälperna av sig själv.

Jag tror självklart också att hög ridbarhet är viktigt för både prestationsavel och hobbyhäst avel. För man kan ju fråga sig vem som vill, och klarar av att, rida den icke-ridbara hästen? Men jag tror inte att det är exakt samma kvaliteter man efterfrågar i alla fall, och jag tror att man "på köpet" får mer nerv hos den känsligare och mer uppmärksamma hästen. Vilket passar vissa hobbyryttare sämre än tävlingsryttarna.
 
Sv: Ridbarhet

För det första rider nog medelmäniskan i Tyskland betydligt bättre än medelmäniskan i Sverige..

De hästar jag ridit med bäst ridbarhet (varav den ena fick 9 av testryttaren på bruksprovet) har inte kunnat ridas av vem som hellst.

Den ena tål inte dålig ridning och blir arg, dvs. han börjar slå hysteriskt med huvudet och hoppa omkring om någon sitter o "håller på" utan anledning. Hästen i fråga är gudomlig att rida- man behöver inte göra någonting- det är som en helt perfekt danspartner som kan läsa ens tankar. Han är 100 % på tygeln 99% av tiden man rider honom (resten av tiden går han fortfarande i en bra form ;) ). på grund av hans enorma ridbarhet kan man utveckla hans gångarter nästan hur mycket som hellst vilket visade sig bland annat då han som tvååring fick sexor på gångarterna men som 4-åring gick en unghästklass med 86 % som resultat (enbart nior och åttor men flest nior).

Den andra hästen vill bara vara till lags och försöker hela tiden förstå, hon tar desutom i hela tiden om man ber henne- även om hon inte orkar.. Denna häst blir ängslig och spänd av dålig ridning. Förstår hon inte vad ryttaren vill går hon till slut in i sig själv och ger upp..

Båda dessa hästar har varit på väg att bli förstörda av dålig ridning, det som hände med dem var att båda till slut "gav upp", den ängsliga fortare än den arga.. Detta innebar att de hängde stadigt i låg form med död blick och 0 inlevelse- totalt gångartbefriade och hjälpdöda.

Deras enorma ridbarhet visar sig återigen då de väldigt snabt - under en bra ryttare- kommer tillbaka till sin forna glans. Det vill säga- de blir inte förstörda!

Detta upplevde jag också när jag arbetade i Tyskland- hästarna där kunde ridas av dåliga ryttare långa perioder och se ut som kom o hjälp mig att dö- men satte man upp en duktig ryttare så fungerade de igen. Fantastisk ridbarhet! (på ridskolan här i sverige var vi tvungna att i princip dagligen rida till ponnyerna för att de skulle fungera). :smirk:
 
Sv: Ridbarhet

*knapp*

De flesta hastar gar att rida och ar darfor ridbara, dock finns det hastar som ar lite mer svarridna an andra.
Men detta med ridbarhet handlar egentligen om ryttarna mer an vad det gor om hastarna. Dessutom ar hastar personligheter, precis som oss manniskor, och det innebar att 2 personligheter maste klicka for att det ska bli ett bra sammarbete.

Ar en snall och lugn hast som alla kan rida en "ridbar" hast?? Nej, det ar inte alls sakert. Det ar heller inte ett maste att en hast som tavlar de hogsta klasserna ar ridbar.

Ridbarhet handlar mer om ett ekipage sammarbetsformaga, och inte om hastens egna personlighet.

Nar det galler avel dock, sa tycker jag att det ar sjalvklart att vi som avlar ridhastar ska se till att hastarna ar latta att ha att gora med i alla situationer. Hastar som ar sunda i bade kropp och sjal. Kapacitet ar en grej, men man kommer inte speciellt langt pa en hast som inte mar bra i sej sjalv!!
 
Senast ändrad:
Sv: Ridbarhet

Jag håller med fullständigt.Sedan finns det ju saker som kan bero på hästens utbildning oxå, att den bara är van vid väldigt duktiga ryttare å sedan inte klarar av när en sämre ryttare ska rida.Men det är ngt som är fel om man avlar fram sådana hästar med sånt temperament att endast väldigt proffsiga ryttare klarar av dem.
 
Sv: Ridbarhet

Mycket beror på unghästens utbildning...det finns de ryttare som aldrig borde få sitta på en unghäst.

Naturligtvis kan man avla med mer inriktning på ridbarhet...men vad de menar med ridbarhet under bruksproven och hur prövoryttaren uppfattar hästen och hur hästen svarar gentemot denne kan vara helt individuellt.Hade du slängt upp någon annan mindre duktig person så kanske hästen inte alls samma gensvar.

Det kan tex jämföras med en ponny jag red för många år sedan som tolkades som svår av de flesta men jag tyckte hon var lättriden eftersom hon passade mej.
 
Sv: Ridbarhet

Hej,

Jag håller helt med dig. Den ridbarhet som proffsryttare och amatören söker är densamma. För mig innebär en hög ridbarhet följande ingredienser; Samarbetsvilja och arbetsvilja, självbärighet, känslig för skänkel- och vikthjälper, mjuk mun, framåtanda/gåvilja och mjukhet i kroppen.

Tyvärr har jag sett otaliga exempel på ryttare som med fast, hård hand och i egen obalans rida dessa hästar och det är förstås inge lyckad kombination. Det är dock en fråga om ryttarutbildning än att det skulle vara aktuellt att vi som uppfödare ska föda upp okänsliga "amatörhästar". Det senare kan aldrig vara något att sträva efter och de lär vi få med på köpet ändå. Jag tycker dock inte att det är något att sträva efter att föda upp hästar med ett "halvgalet" temeperament som bara ryttare som Anky kan hantera. Egentligen tror jag inte att proffsryttaren söker dessa hästar heller utan de har bara förmågan att hantera en talangfull häst med så mycket nerv och anser det vara värt mödan att lägga ner så mycket tid på den.

//Tess
 

Liknande trådar

Avel Vet att jag ställde frågan tidigare här i forumet vad som hänt med det svenska halvblodet som inte längre verkar riktigt slagkraftigt...
Svar
10
· Visningar
1 401
Senast: athena
·
Hästhantering Jag kikar efter häst/ponny, i en relativt moderat prisklass. Dvs om man inte köper en riktigt ung (oinriden) eller en som börjar närma...
11 12 13
Svar
246
· Visningar
31 870
Senast: Unafraid
·
Gnägg Jag har en alldeles underbar, fantastisk häst med kapacitet utöver det vanliga. Vi har gjort en lång resa tillsammans och jag har haft...
Svar
11
· Visningar
1 923
Senast: Cilva
·
Avel Som trådrubriken avslöjar, handlar detta om ston, i avel...Jag letar/säljer inte något själv, men fördriver ofta tiden med att titta...
2 3
Svar
40
· Visningar
6 184
Senast: fridshem
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hjälp
  • Misstänkt rävskabb
  • Uppdateringstråd 30

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp