Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Om de tävlar varje helg så tillbringar de antagligen en massa tid till hantering, ridning, miljö o lastträning.
Mer än vad man kan åstadkomma med en stunds promenad hemma o lite gos
Ungdomarna som inte har hästvana föräldrar eller mentorer fattar inte att man inte behöver någon metod alls.
Bara lite känsla för djuret, ömsesidig respekt o konsekvens.
*Knapplån*
Jag vill bara påpeka att jag inte kommer acceptera tjafs i denna tråd heller.
Mvh
IngelaH
moderator
Måste bara tillägga:
Dessa tävlingsmänniksor..De riktigt inbitna..där ska allt gå fort, ingen tid över till annat än träning inför tävling
Sällan något gos eller annan träning..
Bara jag som uppfattar det så ?
beror på placering, under hakan så ges eftergift då kedjan glider tillbaka i löst läge eller förblir så om inte hästen dragit alls i kedjan
Har läst hela tråden. Som jag uppfattar det som är att det finns fördomar mot oss tävlingsryttare och samtidigt som andra har fördomar mot nh träning. Jag har själv ingen erfarenhet av nh överhuvudtaget och kommer nog aldrig vara intresserad av det själv. Men den uppfattning du har om tävlingsryttare tycker jag är helt fel. En häst är ingen tävlingsmaskin det tycker jag är regel nummer 1 om man ska tävla. Tycker man så kommer man ingen vart inom tävling.
Det måste finnas tillit mellan ryttare och hästen på tex en hoppbana, om en häst inte litar ett dugg på ryttaren kommer man ju ingen vart. MEn samtidigt måste man faktiskt träna för att komma någonvart. Hästen måste vara lydig och lita till 100% på sin ryttare och jag anser att all den tilliten kommer ju inte bara fram på träning. Den kommer även från den sociala biten.
För min egen del tycker jag att den sociala biten är ytterst viktig, finns det något mysigare än att stå och gosa med sin egen häst?
Vet att det här vart något luddigt skrivet men jag hoppas ändå att ni förstår vad jag menar
Jag sysslar inte med skit. Mina hästar är glada, lätthanterliga och lydiga. De lyssnar på mig och vet att nej betyder nej. De är lättlastade, uppför sig även när andra hanterar dem och de sköter sig strålande oavsett om det är veterinär eller hovslagare som är i farten. De drar inte när man leder dem och de är inget problem att fånga i hagen. Jag har ridit barbacka i bara grimman i såväl snöstorm som sommarsol på mina förra. De som haft problem har tid, konsekvent hantering och tålamod fått ordning på och de vet var de har mig. Skulle aldrig falla mig in att hålla på och fjanta med repviftningar eller att hålla på och flytta runt dem som NH-mupparna håller på. Mina hästar respekterar mig och jag dem, jag behöver inte bevisa ngt genom att tvinga dem backa hit och dit för mitt eget höga nöjes skull, snacka om brist på respekt! Finns inte en ledarhäst i hela världen som skulle göra så mot en flockmedlem! Endast en dålig ledare bossar runt.
delvis knapplån...
NH är säkert en utmärkt metod/skola för orutinerade/osäkra människor utan vettiga förebilder att hitta ett bra sätt att kommunicera med hästar.
Som jag uppfattat det är det numera nästan religiösa begrepet NH mest en beskrivning av just sunt hästmannaskap- alltså precis det sättet bra hästfolk i alla tider hanterat hästar. Och fortfarande gör. Utan att kalla det något speciellt.
Sk Tävlingsmänniskor, alltså de som tävlar på hög nivå och har högpresterande hästar använder sig i regel inte av någon annan "lära" än det som fungerar bäst, dvs sunt hästmannaskap. Proffessionellt hästfolk lever runt och med sina djur hela tiden, på träning och tävling och i det vardagliga. De som i tråden kallas tävlingsmänniskor har för det mesta mkt god koll på sina hästar, de har hästar som respekterar människan som sin ledare, hästar som är mkt välhanterade och lydiga (även jämfört med sk nh-hästar).
Människor som hanterar fina och dyra hästar 24/7 har absolut inget att vinna på "quick fix"-lösningar där en oharmonisk häst tvingas till att prestera/uppföra sig pga våld. Tvärtom!
Elithästarna kan jämföras med elitidrottsmän och kvinnor. De måste må psykiskt bra för att prestera bra.
Sen att de på tävlingsplats kanske använder tex kedjegrimskaft, skarpare bett och spön är i de flesta fall en säkerhetsåtgärd. En häst som aldrig blir rädd/exalterad/busig är inte längre en häst. Och mår förmodligen inte heller speciellt bra.
På en tävlingsplats blir de flesta hästar upprymda, det är nya dofter, nya hästar etc. En topptrimmad energistinn och adrenalinfylld tävlingshäst är inte alltid lätt att hålla, även om den i 95% av fallen lyssnar mkt bra på sin groom/ryttare (och nej, det finns inte utrymme på tävlingsplatsen, på veterinärbesiktningen, framridningsbanan, collecting ring att i en halvtimme lugnt övertala hästen att det är trevligare på marken än i luften... Andra hästar och människor kan ta skada)
Som jag tidigare sagt, NH är oxå i mina ögon ett mkt bra sätt att skola de som inte har hästhanteringen på det klara.
Våld av alla de slag är givetvis aldrig nånsin att föredra, vilket många orutinerade hästmänniskor ofta tror.
En lite äldre (och även yngre) rutinerad häst-/tävlingsmänniska kan för det mesta föra sig mkt väl med hästar och det känns bakvänt att små -20 tjejer som gått ett par helgclinics i sunt förnuft ska berätta för dem hur de ska bete sig?
Absolut inget ont om NH- det jag vänder mig emot är att vissa NH-utövare tror de sitter på något stort, en sanning som ingen utanför NH-kretsarna förstår. För det gör vi visst (eller kanske inte just de viftade repen), vi kallar det inte något speciellt bara, för det är så vi alltid gjort, och lärt oss från början.
Visst kan jag tycka att det är lite kul att leka lite i repgrimma med hästen någon gång ibland och då få respons men tycker inte att folk som håller på med NH så gott som varje dag faktiskt kommer någonstans. Visst, de kanske kan rida sina hästar utan utrustning, men hästen kommer inte upp mer från bogarna m.m.
Har läst hela tråden. Som jag uppfattar det som är att det finns fördomar mot oss tävlingsryttare och samtidigt som andra har fördomar mot nh träning. Jag har själv ingen erfarenhet av nh överhuvudtaget och kommer nog aldrig vara intresserad av det själv. Men den uppfattning du har om tävlingsryttare tycker jag är helt fel. En häst är ingen tävlingsmaskin det tycker jag är regel nummer 1 om man ska tävla. Tycker man så kommer man ingen vart inom tävling.
Det måste finnas tillit mellan ryttare och hästen på tex en hoppbana, om en häst inte litar ett dugg på ryttaren kommer man ju ingen vart. MEn samtidigt måste man faktiskt träna för att komma någonvart. Hästen måste vara lydig och lita till 100% på sin ryttare och jag anser att all den tilliten kommer ju inte bara fram på träning. Den kommer även från den sociala biten.
För min egen del tycker jag att den sociala biten är ytterst viktig, finns det något mysigare än att stå och gosa med sin egen häst?
Vet att det här vart något luddigt skrivet men jag hoppas ändå att ni förstår vad jag menar
Visst kan jag tycka att det är lite kul att leka lite i repgrimma med hästen någon gång ibland och då få respons men tycker inte att folk som håller på med NH så gott som varje dag faktiskt kommer någonstans. Visst, de kanske kan rida sina hästar utan utrustning, men hästen kommer inte upp mer från bogarna m.m.
NH är säkert en utmärkt metod/skola för orutinerade/osäkra människor utan vettiga förebilder att hitta ett bra sätt att kommunicera med hästar.
Som jag uppfattat det är det numera nästan religiösa begrepet NH mest en beskrivning av just sunt hästmannaskap- alltså precis det sättet bra hästfolk i alla tider hanterat hästar. Och fortfarande gör. Utan att kalla det något speciellt.
Absolut inget ont om NH- det jag vänder mig emot är att vissa NH-utövare tror de sitter på något stort, en sanning som ingen utanför NH-kretsarna förstår. För det gör vi visst (eller kanske inte just de viftade repen), vi kallar det inte något speciellt bara, för det är så vi alltid gjort, och lärt oss från början.
Tyckte din text bar bra skriven och förstod vad du menar!
Hade bara några funderingar. Men det finns ju olika slags NH, och eftersom du som du säger inte är så insatt kanske du inte har träffat på så många olika delar av det. Eller hur man nu ska säga
Varför skulle NH endast vara bra för nybörjare/sådana med problem?
Jag skulle nog kunna säga att NH är något för alla som någon gång kommer i kontakt med hästar. Det är ingenting man tränar, det är något man lever i. Nu låter jag nästintill religös i fråga om horsemanship, men så är det faktiskt. Alla människor borde lära sig se sina hästar. Öppna ögonen, för det är långt ifrån alla människor i detta land som gjort det.
Om vi säger såhär, för att ta ett exempel:
Bettans hund är mycket jobbig. Den hoppar på andra människor, drar i kopplet och skäller ideligen. Vad gör Bettan åt det?
Jo, antingen skaffar hon ett starkare koppel som hon kan slita i om hunden börjar hoppa mot andra människor. Men i de flesta fall tror jag att hon går på en kurs för att få hjälp med problemet. En hundhanteringskurs där hon lär sig dominera sin hund med mycket små signaler. Alternativ nummer två är alltså vanligast utifrån vad jag hört (har inte hund själv, men ändå). Iaf tycker jag att det är det alternativet jag skulle föredra, och det alternativet som är bäst för hunden iom att den då känner sig trygg med sin matte och tycket om henne.
Om vi byter ut ordet hund mot häst här, så skulle jag säga att altenativ ett är betydligt vanligare tyvärr. Nu är det väl inte så vanligt precis att hästar hoppar på folk eller skäller ideligen, men nog finns det många som sparkar, bits eller liknande.
Påstår däremot inte att det är fel att använda så som bett, spön eller liknande ur säkerhetssynpunkt men inte bruka dem i den dagliga hanteringen för då är något fel... hos människan.
Det är långt ifrån alla människor som förstår, ser och kan kommunicera med sina hästar. Och jag kan det inte heller... än.
Men situationen lär ju inte förbättras om personen inte öppnar ögonen mot hästen. Om personen inte ens förstår att det är den själv som är problemet, som alltid.
Fast kan alla människor i alla tider hantera sina hästar så bra att de kan rida dem löst vart som helst, i vilken riktning som helst. Eller styra dem från marken på samma sätt... löst?
Jag säger inte att det är smart ur säkerhetssynpunkt att göra detta, men KAN de? Det är när man tar bort alla hjälpmedel, allting som håller fast hästen som man får veta den verkliga sanningen. Det har jag fått känna av alltför många gånger. Påstår fortfarande inte att jag kan allt detta vartsomhelst, men jag vill. Jag strävar mot det, och jag letar hela tiden efter problemen hos mig själv. Och hittar dem alltid i mig själv, tillslut.
NH består inte av repviftande.
Nja, jag kan inte riktigt hålla med dig
Visst kan jag tycka att det är lite kul att leka lite i repgrimma med hästen någon gång ibland och då få respons men tycker inte att folk som håller på med NH så gott som varje dag faktiskt kommer någonstans. Visst, de kanske kan rida sina hästar utan utrustning, men hästen kommer inte upp mer från bogarna m.m.
Måste bara tillägga:
Dessa tävlingsmänniksor..De riktigt inbitna..där ska allt gå fort, ingen tid över till annat än träning inför tävling
Sällan något gos eller annan träning..
Bara jag som uppfattar det så ?
Jag sysslar inte med skit. Mina hästar är glada, lätthanterliga och lydiga. De lyssnar på mig och vet att nej betyder nej. De är lättlastade, uppför sig även när andra hanterar dem och de sköter sig strålande oavsett om det är veterinär eller hovslagare som är i farten. De drar inte när man leder dem och de är inget problem att fånga i hagen. Jag har ridit barbacka i bara grimman i såväl snöstorm som sommarsol på mina förra. De som haft problem har tid, konsekvent hantering och tålamod fått ordning på och de vet var de har mig. Skulle aldrig falla mig in att hålla på och fjanta med repviftningar eller att hålla på och flytta runt dem som NH-mupparna håller på. Mina hästar respekterar mig och jag dem, jag behöver inte bevisa ngt genom att tvinga dem backa hit och dit för mitt eget höga nöjes skull, snacka om brist på respekt! Finns inte en ledarhäst i hela världen som skulle göra så mot en flockmedlem! Endast en dålig ledare bossar runt.