Rasklubb och uppfödning igen

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vad har jag generaliserat?!och nej jag har aldrig besökt trappuppgångar på Östermalm däremot har jag sålt en pudel till Östermalm och han har det toppen, dom går kurser och promenerar runt djurgården och cyklar till skogen (han åker i cykelkorg)

Sorry, trodde jag svarade Valptass, detta var endast i relation till cockerpoo och dåliga ägare. På Östermalm är det väldigt vanligt med pudel, de flesta har det säkert jättebra, men en hel del skäller när de blir ensamma pga utebliven träning, inte för att rasen är dum. Ungefär som bitska vavvor som jag har omplacerat och trygghetstränat x antal gånger. Inget fel på den alls. Men min erfarenhet är att stress beteenden blir olika beroende på ras.
 
Vad menas med "lojal" hund och hur menar du att det påverkar/skapar seperationsångest :confused:

Jag menade att jag tror att om cockerpoo och ingående raser får separationsångest i jämförelse med de vavvor jag omplacerade för 8, 10 år sedan som bet och pinka inne. Inget fel på dem. Olika typer av hundar har olika stress beteende.
 
Jag menade att jag tror att om cockerpoo och ingående raser får separationsångest i jämförelse med de vavvor jag omplacerade för 8, 10 år sedan som bet och pinka inne. Inget fel på dem. Olika typer av hundar har olika stress beteende.

Lojal betyder ju tillgiven.
Jag kan omöjligt göra kopplingen att tillgivna hundar är mer drabbade av separationsångset.
De flesta hundar oavsett ras är tillgivna. Hundar i regel vill vara till lags och vara med.
 
Separationsångest grundar sig i osäkerhet/rädsla och/eller stress vilket inte alls är ok att avla på. En hund kan vara mycket lojal och tillgiven och ändå vara helt trygg med att bli lämnad ensam om den är trygg i sig själv. Ingen avancerad ensamhetsträning krävs om hunden är så trygg i sig själv.

Separationsångest verkar inte helt ovanligt i spanielraser och kanske även hos pudel. Det är ett avelsproblem och inte ett hundägarproblem.
 
Separationsångest grundar sig i osäkerhet/rädsla och/eller stress vilket inte alls är ok att avla på. En hund kan vara mycket lojal och tillgiven och ändå vara helt trygg med att bli lämnad ensam om den är trygg i sig själv. Ingen avancerad ensamhetsträning krävs om hunden är så trygg i sig själv.

Separationsångest verkar inte helt ovanligt i spanielraser och kanske även hos pudel. Det är ett avelsproblem och inte ett hundägarproblem.

Håller delvis med. En tillräcklig stabil hund klarar en instabil ägare och en trygg matt klarar en instabil hund.

Det är dock svårt att se vad som är vad i det enskilda fallet.

Ta tex vavvor a jag omplacerade, de bet, pinka de inne och någon hade separationsångest. De flesta verkade super stabila med mig från början, ngn tog 1 vecka. Inte för att jag skulle avla på en vavva, men ska jag bedöma hur de var i en väska på Östermalm eller hos mig?

Alla utom en fick bra hem, 1 lyckades ngn släppa in till jakthundarna 😕
 
Håller delvis med. En tillräcklig stabil hund klarar en instabil ägare och en trygg matt klarar en instabil hund.

Det är dock svårt att se vad som är vad i det enskilda fallet.

Ta tex vavvor a jag omplacerade, de bet, pinka de inne och någon hade separationsångest. De flesta verkade super stabila med mig från början, ngn tog 1 vecka. Inte för att jag skulle avla på en vavva, men ska jag bedöma hur de var i en väska på Östermalm eller hos mig?

Alla utom en fick bra hem, 1 lyckades ngn släppa in till jakthundarna 😕

Det är alltid svårigheten, gråskalan där det är svårt att avgöra. Men för avel bör man ju bara använda verkligt trygga hundar anser jag (som levt med en hund med rädslor, dock ej separationsångest). Alltså det som är trygga trots instabila ägare. En bra förare/ägare kan men "rätt" träning dölja många medfödda brister i mentaliteten hos en hund. Det är därför man ska göra ett MH eller BPH så snart som möjligt efter att hunden fyllt 1 år för det är inte de inlärda egenskaperna man vill se eftersom det är avelsutvärdering. Sen gärna även ett test som MT med lite högre belastning lite senare om det är en brukshund.
 
Det är alltid svårigheten, gråskalan där det är svårt att avgöra. Men för avel bör man ju bara använda verkligt trygga hundar anser jag (som levt med en hund med rädslor, dock ej separationsångest). Alltså det som är trygga trots instabila ägare. En bra förare/ägare kan men "rätt" träning dölja många medfödda brister i mentaliteten hos en hund. Det är därför man ska göra ett MH eller BPH så snart som möjligt efter att hunden fyllt 1 år för det är inte de inlärda egenskaperna man vill se eftersom det är avelsutvärdering. Sen gärna även ett test som MT med lite högre belastning lite senare om det är en brukshund.

Bph tycker jag är skit, skulle kunna ta igenom de flesta hundar på en sådan om de bara mognat i koncentration. Det är ju samma moment, bara träna med massor med godis och grundtrygghet hos matte. Borde genomföras med annan förare.

Jag föredrar dialog med bra tränare och vet om en specifik hund.

Nu var denna diskussion därför att jag tror att ångesten hos cockerpoo hos oerfarna liksom vavvornas bitighet beror på understimulans, inkonsekvens och dåligt hundspråk. Det är mycket tryck i de ingående raserna i cockerpoo och om kärlek är det enda behov som tillfredsställs är det inte konstigt att de får separationsångest.

Hundarna bör vara stabila hos realistiska ägare. Vissa hundar har större behov, trist om en border collie bara vill valla 10 min och sedan sova 🤪.
 
Bph tycker jag är skit, skulle kunna ta igenom de flesta hundar på en sådan om de bara mognat i koncentration. Det är ju samma moment, bara träna med massor med godis och grundtrygghet hos matte. Borde genomföras med annan förare.

Jag föredrar dialog med bra tränare och vet om en specifik hund.

Nu var denna diskussion därför att jag tror att ångesten hos cockerpoo hos oerfarna liksom vavvornas bitighet beror på understimulans, inkonsekvens och dåligt hundspråk. Det är mycket tryck i de ingående raserna i cockerpoo och om kärlek är det enda behov som tillfredsställs är det inte konstigt att de får separationsångest.

Hundarna bör vara stabila hos realistiska ägare. Vissa hundar har större behov, trist om en border collie bara vill valla 10 min och sedan sova 🤪.
Hur menar du med "mognat i koncentration"?

Oavsett hur trygg relationen till ägaren är och hur mycket man än matat med godis så är ju bph utformat så att hunden på egen hand tar sig an de olika momenten. Har man inte i förväg tränat inför de specifika momenten (vilket man ju inte ska göra, och jag tror att beskrivaren kan ana det om så är fallet) så är det ju för hunden helt nya situationer som, speciellt när de är flera efter varandra, kan bli en påfrestning.

Att hunden är trygg med matte och van att få godis betyder ju inte att hunden inte skiter på sig av rädsla när en halvfigur reses framför ögonen på den från ingenstans. Även om relationen till matte är super och hunden funkar toppen i vardagen så kanske hunden ändå flyr tio meter bort och vägrar gå fram.

Går man bph i lämplig ålder (vilket kanske är innan du anser att den har "mognat i koncentration"?) så kommer man att få se mycket av hundens medfödda förmågor att hantera oväntade och skrämmande situationer utan att ägaren styr upp och berättar för hunden hur den ska bete sig.

Att det inte är lika omfattande och påfrestande som MH och MT är ju för att det är anpassat mer för sällskapshundar, det betyder inte att vilken hund som helst kan klara sig igenom ett bph bara den är trygg med matte.
 
Hur menar du med "mognat i koncentration"?

Oavsett hur trygg relationen till ägaren är och hur mycket man än matat med godis så är ju bph utformat så att hunden på egen hand tar sig an de olika momenten. Har man inte i förväg tränat inför de specifika momenten (vilket man ju inte ska göra, och jag tror att beskrivaren kan ana det om så är fallet) så är det ju för hunden helt nya situationer som, speciellt när de är flera efter varandra, kan bli en påfrestning.

Att hunden är trygg med matte och van att få godis betyder ju inte att hunden inte skiter på sig av rädsla när en halvfigur reses framför ögonen på den från ingenstans. Även om relationen till matte är super och hunden funkar toppen i vardagen så kanske hunden ändå flyr tio meter bort och vägrar gå fram.

Går man bph i lämplig ålder (vilket kanske är innan du anser att den har "mognat i koncentration"?) så kommer man att få se mycket av hundens medfödda förmågor att hantera oväntade och skrämmande situationer utan att ägaren styr upp och berättar för hunden hur den ska bete sig.

Att det inte är lika omfattande och påfrestande som MH och MT är ju för att det är anpassat mer för sällskapshundar, det betyder inte att vilken hund som helst kan klara sig igenom ett bph bara den är trygg med matte.

Jag menade med träning på momenten, vilka man ju delvis tränar på i miljöträning och bör träna på. Om beskrivaren ser det är det ju bra, men svårt att bevisa av ovanstående orsak.

1 år är väldigt olika ålder på en hund beroende på ras, tänker som du att momenten efter varandra är svårigheten.
 
Bph tycker jag är skit, skulle kunna ta igenom de flesta hundar på en sådan om de bara mognat i koncentration. Det är ju samma moment, bara träna med massor med godis och grundtrygghet hos matte. Borde genomföras med annan förare.

Jag föredrar dialog med bra tränare och vet om en specifik hund.

Nu var denna diskussion därför att jag tror att ångesten hos cockerpoo hos oerfarna liksom vavvornas bitighet beror på understimulans, inkonsekvens och dåligt hundspråk. Det är mycket tryck i de ingående raserna i cockerpoo och om kärlek är det enda behov som tillfredsställs är det inte konstigt att de får separationsångest.

Hundarna bör vara stabila hos realistiska ägare. Vissa hundar har större behov, trist om en border collie bara vill valla 10 min och sedan sova 🤪.

BPH liksom MH bygger på en jäkla massa forskning och erfarenhet som går tillbaka till Hundskolan på 80-talet. Att avfärda det som skit och sen påstå att det hänger på omognad i koncentrationen är mycket okunnigt om hur hundens psyke fungerar. Likaså arv.
 
Jag menade med träning på momenten, vilka man ju delvis tränar på i miljöträning och bör träna på. Om beskrivaren ser det är det ju bra, men svårt att bevisa av ovanstående orsak.

1 år är väldigt olika ålder på en hund beroende på ras, tänker som du att momenten efter varandra är svårigheten.
Att träna på de specifika momenten innebär ju ungefär att du behöver en egen bph-bana att nyttja, och de är inte billiga :D

Javisst bör man miljöträna och socialisera hunden men när du gör det så är det ju förmodligen (förhoppningsvis!) inte på det sättet som sker i bph – här händer när skumt och oväntat så jag står stilla och låter hunden agera och reagera som den vill.

Du kan tycka att det är ett fjuttigt eller enkelt test, men faktum kvarstår att det är noga genomtänkt i utförandet för att väldigt specifikt få fram känslor och reaktioner ur hunden. En del av prövningen är absolut att det är flera moment på varann, det är därför skotten kommer sist.

Även hundar med en trygg relation till matte och en fungerande vardag hemma har avbrutit bph.
 
BPH liksom MH bygger på en jäkla massa forskning och erfarenhet som går tillbaka till Hundskolan på 80-talet. Att avfärda det som skit och sen påstå att det hänger på omognad i koncentrationen är mycket okunnigt om hur hundens psyke fungerar. Likaså arv.

Det var inte det jag sa, jag sa det beror på träning, men det är svårt på en sen 1 årig hund att hålla fokus.
 
Att träna på de specifika momenten innebär ju ungefär att du behöver en egen bph-bana att nyttja, och de är inte billiga :D

Javisst bör man miljöträna och socialisera hunden men när du gör det så är det ju förmodligen (förhoppningsvis!) inte på det sättet som sker i bph – här händer när skumt och oväntat så jag står stilla och låter hunden agera och reagera som den vill.

Du kan tycka att det är ett fjuttigt eller enkelt test, men faktum kvarstår att det är noga genomtänkt i utförandet för att väldigt specifikt få fram känslor och reaktioner ur hunden. En del av prövningen är absolut att det är flera moment på varann, det är därför skotten kommer sist.

Även hundar med en trygg relation till matte och en fungerande vardag hemma har avbrutit bph.

Hunden ska söka sig till mig när den blir osäker och veta att jag inte begär mer av den än den klarar. Saker som rör sig och låter riggar jag för häst och hund och möten med konstiga människor är basic. Skvallerträning typ. Positiv förstärkning i kvadrat.

Sen är det ju mycket jag inte är bra på, men grundträning är min starka sida.

Det är säkert bra om man följer reglerna och inte tränar, men jag tror inte att det är så tyvärr.

Jag tror på annan utvärdering dock, inte bara tyckande från mig själv.
 
Hunden ska söka sig till mig när den blir osäker och veta att jag inte begär mer av den än den klarar. Saker som rör sig och låter riggar jag för häst och hund och möten med konstiga människor är basic. Skvallerträning typ. Positiv förstärkning i kvadrat.

Sen är det ju mycket jag inte är bra på, men grundträning är min starka sida.

Det är säkert bra om man följer reglerna och inte tränar, men jag tror inte att det är så tyvärr.

Jag tror på annan utvärdering dock, inte bara tyckande från mig själv.
Jag är nyfiken på om du har gått bph någon gång förut och hur hunden i såna fall reagerade? :)

Att tro att man genom gedigen grundträning kan kringgå hundens genetiska disposition är att lura sig själv. Testet blir visserligen mer missvisande ju äldre hunden blir då den genom livserfarenhet kan ha lärt sig sätt att hantera situationer, men en 1-årig hund som inte tränats specifikt inför bph kommer att reagera utifrån sina ärftliga förutsättningar.

Att du lär hunden att skvallra blir ju irrelevant när du står och ignorerar hunden och inte får berömma den så som du gör hemma i vardagen. Det är jättebra att du låter hunden få positiva upplevelser av olika saker och miljöer när den är liten, men är hunden i grunden en individ med stora rädslor och dålig avreaktion så kommer det att märkas på bph hur mycket godis du än gett den i andra situationer.
 
Jag har vid ett fåtal tillfällen sätt hundar där ägaren försökt träna på ett visst moment (mh) och varje gång har beskrivaren märkt det och hunden har trots allt krackilerat på momentet. Eftersom både Mh och BPH bygger på en stadig uppbyggnad av belastning av hunden så håller de inte ihop hela vägen.
 
Bph tycker jag är skit, skulle kunna ta igenom de flesta hundar på en sådan om de bara mognat i koncentration. Det är ju samma moment, bara träna med massor med godis och grundtrygghet hos matte. Borde genomföras med annan förare.

Jag föredrar dialog med bra tränare och vet om en specifik hund.

Nu var denna diskussion därför att jag tror att ångesten hos cockerpoo hos oerfarna liksom vavvornas bitighet beror på understimulans, inkonsekvens och dåligt hundspråk. Det är mycket tryck i de ingående raserna i cockerpoo och om kärlek är det enda behov som tillfredsställs är det inte konstigt att de får separationsångest.

Hundarna bör vara stabila hos realistiska ägare. Vissa hundar har större behov, trist om en border collie bara vill valla 10 min och sedan sova 🤪.

Men att en hund tar sig igenom innebär ju inte att den är mentalt "bra". En hund som måste bryta BPH eller MH pga. rädsla är riktigt riktigt dålig mentalt enligt mig. Man måste ju titta på resultatet och det för en hel kull. Först då får du en bra uppfattning om de ärftliga delarna av mentaliteten. En hund kan ta sig igenom trots att den avreagerar långsamt, är socialt osäker mm. Därför finns inget som heter "godkänt" på dessa beskrivningar utan det heter "genomfört". och säger inget annat om resultatet än att det inte blev brutet pga. mycket svår rädsla.

Jag som har brukshund tycker såklart att BPH är väldigt "lamt" men jag måste inse att man inte förväntar sig samma mentalitet hos en sällskapshund som hos en brukshund.

Att skylla på ägarna till en hel ras (eller blandras i detta fall) blir bara fel. Hur troligt är det att just denna ras/blandras har så mycket "sämre" ägare generellt än vilken annan ras som helst? Nej har många hundar inom samma ras ett problem så är det ett avelsproblem.

En arbetshund som inte får jobba ska inte visa rädslor, den kanske bli apdryg och förstör saker och beter sig illa på promenader men rädd och stressad ska den inte vara.
 
Men att en hund tar sig igenom innebär ju inte att den är mentalt "bra". En hund som måste bryta BPH eller MH pga. rädsla är riktigt riktigt dålig mentalt enligt mig. Man måste ju titta på resultatet och det för en hel kull. Först då får du en bra uppfattning om de ärftliga delarna av mentaliteten. En hund kan ta sig igenom trots att den avreagerar långsamt, är socialt osäker mm. Därför finns inget som heter "godkänt" på dessa beskrivningar utan det heter "genomfört". och säger inget annat om resultatet än att det inte blev brutet pga. mycket svår rädsla.

Jag som har brukshund tycker såklart att BPH är väldigt "lamt" men jag måste inse att man inte förväntar sig samma mentalitet hos en sällskapshund som hos en brukshund.

Att skylla på ägarna till en hel ras (eller blandras i detta fall) blir bara fel. Hur troligt är det att just denna ras/blandras har så mycket "sämre" ägare generellt än vilken annan ras som helst? Nej har många hundar inom samma ras ett problem så är det ett avelsproblem.

En arbetshund som inte får jobba ska inte visa rädslor, den kanske bli apdryg och förstör saker och beter sig illa på promenader men rädd och stressad ska den inte vara.

Jag har ju valt bort cockerpoo eftersom Ja egentligen håller med, men min kommentar var ju ett svar på ett lika generalisera påstående från Valptass.

Ta igenom menade jag på ett ok sätt, det finns ju inget godkänt, men resultat man gärna visar och inte.
 
Jag är nyfiken på om du har gått bph någon gång förut och hur hunden i såna fall reagerade? :)

Att tro att man genom gedigen grundträning kan kringgå hundens genetiska disposition är att lura sig själv. Testet blir visserligen mer missvisande ju äldre hunden blir då den genom livserfarenhet kan ha lärt sig sätt att hantera situationer, men en 1-årig hund som inte tränats specifikt inför bph kommer att reagera utifrån sina ärftliga förutsättningar.

Att du lär hunden att skvallra blir ju irrelevant när du står och ignorerar hunden och inte får berömma den så som du gör hemma i vardagen. Det är jättebra att du låter hunden få positiva upplevelser av olika saker och miljöer när den är liten, men är hunden i grunden en individ med stora rädslor och dålig avreaktion så kommer det att märkas på bph hur mycket godis du än gett den i andra situationer.

Inte bph nej men andra tester i mitt tidigare hundliv med stora hundar.

Jag skrev ta mig igen vilket jag menade ok resultat som man vågar visa upp. En rädd hund skulle nog visa avhängighet mot mig.

De filmer jag sett är man rätt generös med kroppsspråk, så jag skulle absolut kunna signalera bra när den frågar, ska jag fortsätta, motsvarande klicker.

Sedan ska man ju avla bra. Min poäng är väl att de flesta hundar är i mitten och då avgör ägandet.

Ångest går att lära sig leva med, men ska inte avla på, därav barnlös Sesca 🤪😁
 
Jag har vid ett fåtal tillfällen sätt hundar där ägaren försökt träna på ett visst moment (mh) och varje gång har beskrivaren märkt det och hunden har trots allt krackilerat på momentet. Eftersom både Mh och BPH bygger på en stadig uppbyggnad av belastning av hunden så håller de inte ihop hela vägen.

Då fanns det nog en anledning till att de tränat. Är det ångest är många dessutom super dåliga på att hantera det, man förstår inte ångesten. MH har jag dessutom aldrig dissat utan lekvarianten bph.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hundavel & Ras En till som har hamnat i träsket med att välja ras... :angel: Har haft flatcoated retriever i 20 år och stormtrivs med rasen och har...
2
Svar
29
· Visningar
5 319
Senast: YorkWann
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp