Räntehöjningar och inflation

[Sharpless]

Riksbanken går ut med att de höjer räntorna för att få ner inflationen, men hur kommer höjda räntor sänka priser på mat, el och annat som gått upp kraftigt i pris på senare tid? Jag hänger inte alls med hur det är tänkt att fungera.

 

[Roheryn]

En höjd ränta förväntas ge bland annat följande effekter:

• Mindre köpkraft hos hushållen
• Mindre investeringsvilja hos företag och hushåll
• Ökad benägenhet att spara

Det i sin tur förväntas då ge en avkylande effekt på ekonomin, inklusive sänkta priser, för de företag som säljer saker vill ju ändå få något sålt och med lägre köpkraft generellt behöver priset då vara lägre. Grundläggande marknadsekonomi - hög efterfrågan ger höga priser, låg efterfrågan ger låga priser. Och tanken med räntehöjning är då att minska efterfrågan så att priserna sjunker. Får man då priserna generellt att sjunka så har man ju nått målet och fått ner inflationen.

I normalfallet, om inflationen beror på en överhettad/skenande ekonomi där allt bara rullar snabbare och snabbare (tänk högkonjunktur på speed) så tror jag att höjd ränta är ett utmärkt "vapen" mot inflationen. I nuläget är jag inte lika säker - jag är rädd att riksbanken istället spär på både inflation och lågkonjunktur genom att höja styrräntan. Orsaken till inflationen nu är ju inte en skenande högkonjunktur utan kriget i Ukraina i kombination med en energikris i Europa.

En del av räntehöjningens effekt är dock psykologisk - om riksbanken lyckas få oss alla att tro att inflationen kommer att gå ner med hjälp av räntehöjningar, så kommer den sannolikt att göra det (marknaden, dvs de människor som ingår i den, agerar på sina förväntningar).

 

[Sharpless]

En höjd ränta förväntas ge bland annat följande effekter:

• Mindre köpkraft hos hushållen
• Mindre investeringsvilja hos företag och hushåll
• Ökad benägenhet att spara

Det i sin tur förväntas då ge en avkylande effekt på ekonomin, inklusive sänkta priser, för de företag som säljer saker vill ju ändå få något sålt och med lägre köpkraft generellt behöver priset då vara lägre. Grundläggande marknadsekonomi - hög efterfrågan ger höga priser, låg efterfrågan ger låga priser. Och tanken med räntehöjning är då att minska efterfrågan så att priserna sjunker. Får man då priserna generellt att sjunka så har man ju nått målet och fått ner inflationen.

I normalfallet, om inflationen beror på en överhettad/skenande ekonomi där allt bara rullar snabbare och snabbare (tänk högkonjunktur på speed) så tror jag att höjd ränta är ett utmärkt "vapen" mot inflationen. I nuläget är jag inte lika säker - jag är rädd att riksbanken istället spär på både inflation och lågkonjunktur genom att höja styrräntan. Orsaken till inflationen nu är ju inte en skenande högkonjunktur utan kriget i Ukraina i kombination med en energikris i Europa.

En del av räntehöjningens effekt är dock psykologisk - om riksbanken lyckas få oss alla att tro att inflationen kommer att gå ner med hjälp av räntehöjningar, så kommer den sannolikt att göra det (marknaden, dvs de människor som ingår i den, agerar på sina förväntningar).

Ja, lite det jag tänker på. Det som driver på prisökningarna just nu är ju minskat utbud, snarare än ökad efterfrågan, samt att särskilt energi- och matbranscherna är ju mono-/oligopol där det är bristfällig konkurrens och det finns inte mycket vi konsumenter kan göra. Både mat och el är något vi (i dagens samhälle) har svårt att klara oss helt utan.

 

[Roheryn]

Ja, lite det jag tänker på. Det som driver på prisökningarna just nu är ju minskat utbud, snarare än ökad efterfrågan, samt att särskilt energi- och matbranscherna är ju mono-/oligopol där det är bristfällig konkurrens och det finns inte mycket vi konsumenter kan göra. Både mat och el är något vi (i dagens samhälle) har svårt att klara oss helt utan.

Ja, samtidigt är det tydligen en högst märkbar trend att folk väljer matkedjor med lågprisprofil i allt större utsträckning, man väljer billigare matvaror och oftare matvaror på extrapris, och vi är bevisligen rätt duktiga på att spara in på vår elanvändning. Det sistnämnda har ju faktiskt bidragit till att elpriserna hittills denna vintern inte alls varit på de nivåer som befarades i slutet på sommaren. Så de ökade priserna/kostnaderna i sig får ju oss att minska vår egen efterfrågan. Vilket jag tror i slutänden kommer att dämpa inflationen helt utan riksbankens ingripanden.

 

[Manji]

Riksbanken går ut med att de höjer räntorna för att få ner inflationen, men hur kommer höjda räntor sänka priser på mat, el och annat som gått upp kraftigt i pris på senare tid? Jag hänger inte alls med hur det är tänkt att fungera.

Det kommer inte sänka priset på mat, det kommer bara förhindra att priset fortsätter att öka (för mycket).

Elpriset styrs inte av inflation men påverkar inflation.

 

[Youma]

Sjunker efterfrågan verkligen?

I Tyskland pratas det om lönehöjningar på 14-15 % för att hålla jämn takt med inflationen, i Belgien har man en löneuppräkning på lite över 11% som följer inflationen (Belgien har ett indexsystem för löneökningar som innebär att lönerna automatiskt räknas upp med inflationen). Där vill man alltså inte att lönerna ska urholkas och innebära en reallönesänkning.

I Sverige har LO satt märket på vad.. 2% ish? det innebär att alla som följer märket får en rejält sänkt lön, utöver att många års löneökningar har ätits upp av inflationen.

Kommer det stilla inflationen? Jag tror inte det, jag tror att i första hand så kommer priser på varor och mat öka tills den inhemska kundkretsen inte har råd, sen kommer man exportera för att företag bryr sig inte om kunden, utan om kundens pengar. Så då blir det att sälja " billig svensk mjölk" eller vad det nu blir, i Tyskland istället. Inte att det blir billigare här.

Inflationen avstannar inte för att våra omkringliggande länder stryper inte sin ekonomi på samma sätt. Både Euron, priserna i Euro samt de andra länders arbetande befolknings löner ökar i en takt som vi inte hänger med i. I stort sätt allt vi tillverkar i sverige kan man exportera utomlands, i synnerhet om man får ett förmånligt pris.

Men här kommer vi äta potatissoppa, på potatis importerat från rumänien.

 

[Angel]

Riksbanken går ut med att de höjer räntorna för att få ner inflationen, men hur kommer höjda räntor sänka priser på mat, el och annat som gått upp kraftigt i pris på senare tid? Jag hänger inte alls med hur det är tänkt att fungera.

Det kommer inte fungera med svenska räntehöjningar som läget är nu eftersom det är energipriserna internationellt som driver inflationen. Iof ser energipriserna ut att sjunka en del så det blir förhoppningsvis bättre ändå framåt våren men då främst pga vår och värme och inte höjda räntor. Men tanken är som tidigare skriver att sänka hushållens köpkraft för att dämpa efterfrågan. Men då minskad efterfrågan hos svenska hushåll har enormt liten påverkan på internationella energipriser så säger sig det sig självt hur lite höjd ränta i Sverige hjälper för att motverka den typ av inflation som finns idag.

 

[Lingon]

En höjd ränta förväntas ge bland annat följande effekter:

• Mindre köpkraft hos hushållen
• Mindre investeringsvilja hos företag och hushåll
• Ökad benägenhet att spara

Det i sin tur förväntas då ge en avkylande effekt på ekonomin, inklusive sänkta priser, för de företag som säljer saker vill ju ändå få något sålt och med lägre köpkraft generellt behöver priset då vara lägre. Grundläggande marknadsekonomi - hög efterfrågan ger höga priser, låg efterfrågan ger låga priser. Och tanken med räntehöjning är då att minska efterfrågan så att priserna sjunker. Får man då priserna generellt att sjunka så har man ju nått målet och fått ner inflationen.

I normalfallet, om inflationen beror på en överhettad/skenande ekonomi där allt bara rullar snabbare och snabbare (tänk högkonjunktur på speed) så tror jag att höjd ränta är ett utmärkt "vapen" mot inflationen. I nuläget är jag inte lika säker - jag är rädd att riksbanken istället spär på både inflation och lågkonjunktur genom att höja styrräntan. Orsaken till inflationen nu är ju inte en skenande högkonjunktur utan kriget i Ukraina i kombination med en energikris i Europa.

En del av räntehöjningens effekt är dock psykologisk - om riksbanken lyckas få oss alla att tro att inflationen kommer att gå ner med hjälp av räntehöjningar, så kommer den sannolikt att göra det (marknaden, dvs de människor som ingår i den, agerar på sina förväntningar).

Men det är ju inte logiskt. Om hushållen får lägre köpkraft så kommer pengarna läggas på det som är nödvändigt och färre kommer kunna spara pengar. Jag sparade betydligt mer varje månad innan den här ekonomiska krisen slog till. Nu är det betydligt svårare att spara varje månad. Då spenderar jag inte så mycket pengar på lyx förutom take away. Men jag kanske ska sluta köpa take away och så får restaurangerna slå igen istället?

Man måste ju se anledningen till att ekonomin är som det är och just nu är det Ukrainakriget. Jag tror inte att räntehöjningen leder till nåt annat än att de rika kan lyxa till det lite mindre och de fattiga blir ännu fattigare.

 

[Roheryn]

Men det är ju inte logiskt. Om hushållen får lägre köpkraft så kommer pengarna läggas på det som är nödvändigt och färre kommer kunna spara pengar. Jag sparade betydligt mer varje månad innan den här ekonomiska krisen slog till. Nu är det betydligt svårare att spara varje månad. Då spenderar jag inte så mycket pengar på lyx förutom take away. Men jag kanske ska sluta köpa take away och så får restaurangerna slå igen istället?

Jag skriver bara vad som, enligt nationalekonomisk teori, förväntas hända när man höjer ränorna i en ekonomi. Och med höjda (spar)räntor förväntas folk vara mer benägna att spara. Samtidigt finns det ju en gräns för det - det är generellt en usel idé att lägga pengar på hög när inflationen är hög, de förlorar ju sitt värde i takt med att tiden går!

Teorin bakom att sänka din och andra konsumenters köpkraft är att tvinga t.ex. din take away-restaurang att sänka (eller inte höja) priserna så att de fortfarande ska få sålt sin mat. Drar man det för långt kommer de givetvis gå omkull, och det är ju den avvägningen riksbanken har att göra. Personligen tror jag dock att riksbanken inte har några problem med att offra enskilda näringsidkare, bara de får ner inflationen (men det får ju inte bli konkurser i alltför stor skala). Riksbanker (inte bara Sveriges) är generellt väldigt rädda för hög inflation.

Man måste ju se anledningen till att ekonomin är som det är och just nu är det Ukrainakriget. Jag tror inte att räntehöjningen leder till nåt annat än att de rika kan lyxa till det lite mindre och de fattiga blir ännu fattigare.

Ja, det är ju min analys också, att de underliggande orsakerna till inflationen INTE är en överhettad ekonomi, utan följdverkningar av Ukraina-kriget (och i lite mindre utsträckning klimat- och miljöpåverkan av de energislag vi har och inte har). Då blir räntehöjningar, tror jag, ett extremt trubbigt och inte så effektivt verktyg för att dämpa inflationen.

 

[Elo]

Och jag är inte ekonom men:

HUR kan det vara så att höjda räntor och 'sänkta löner' (2% löneökning i år, vilket blir en realprissäkning) kan vara ok för att minska "inflationen" när stora företag fortfarande tjänar multum. I veckan stod det i DN om tre stora företag (energi, bank, mat) som gjorde enorma vinster - men visst. Det är den enskilde som måste räkna med att dra åt svångremmen.

 

[Libbsticka]

Politiker skyller också dålig penningpolitik på Ukrainakriget. Inflationen är ju starkt driven av att vi finansierade covidkrisen genom att trycka mer pengar ala Tyskland på 30 talet. Sen har ju läget inte förbättrats av kombinationen varubrist pga covid och krig i kombination med mer pengar i omlopp

 

[Roheryn]

Och jag är inte ekonom men:

HUR kan det vara så att höjda räntor och 'sänkta löner' (2% löneökning i år, vilket blir en realprissäkning) kan vara ok för att minska "inflationen" när stora företag fortfarande tjänar multum. I veckan stod det i DN om tre stora företag (energi, bank, mat) som gjorde enorma vinster - men visst. Det är den enskilde som måste räkna med att dra åt svångremmen.

Vad som är okej och inte okej ur moralisk/politisk synvinkel kan ju vara skilt från vad som fungerar. Och där måste ju i så fall politiken bestämma vad som ÄR okej. Med nuvarande upplägg i Sverige så har riksbanken ett helt självständigt, opolitiskt, uppdrag och de utför det, utan hänsyn till något annat egentligen.

 

[Seaside]

Och jag är inte ekonom men:

HUR kan det vara så att höjda räntor och 'sänkta löner' (2% löneökning i år, vilket blir en realprissäkning) kan vara ok för att minska "inflationen" när stora företag fortfarande tjänar multum. I veckan stod det i DN om tre stora företag (energi, bank, mat) som gjorde enorma vinster - men visst. Det är den enskilde som måste räkna med att dra åt svångremmen.

Ja att Ica fortsätter ta ut samma jättevinster och prishöjer allt i sortimentet oavsett om producenterna höjt priserna eller inte, det skaver verkligen. Och att kundernas ökade prismedvetenhet leder till uppsving för EMV är inte heller bra. Det är för dålig konkurrens inom livsmedelsförsäljningsindustrin.

 

[Mia_R]

Här får vi inga 2 % utan högst 1,6 och då finns det flera snedsitsar som inte kommer rättas till.

 

[Sharpless]

Och jag är inte ekonom men:

HUR kan det vara så att höjda räntor och 'sänkta löner' (2% löneökning i år, vilket blir en realprissäkning) kan vara ok för att minska "inflationen" när stora företag fortfarande tjänar multum. I veckan stod det i DN om tre stora företag (energi, bank, mat) som gjorde enorma vinster - men visst. Det är den enskilde som måste räkna med att dra åt svångremmen.

För att det är företagen som räknas, vi lönearbetare behöver anpassa oss, så att aktieägarna får ut sin utdelning.

 

[Roheryn]

För att det är företagen som räknas, vi lönearbetare behöver anpassa oss, så att aktieägarna får ut sin utdelning.

Men det är ju inte så riksbanken resonerar. Riksbanken har ett inflationsmål som de har ett begränsat antal verktyg till sin hjälp för att uppnå. Och de använder liksom dessa verktyg helt utan hänsyn till vare sig individer eller företag. Neutralt och brutalt, liksom. Företag påverkas ju också i hög grad av räntehöjningar - det gör att de får svårare att låna kapital till investeringar exempelvis. Ett verktyg som ENBART drabbar privatpersoner tror jag inte Riksbanken är så intresserad av helt enkelt för att det får för litet genomslag.