Sv: Rädda ryttare!
Åh, det är skönt med hästar som är okomplicerade med nya kontakter och vid nya ställen. Min förra foderhäst var lite missanpassad socialt sett tror jag
När jag flyttade henne till stallet som jag hade henne i och hon skulle få nya kompisar så trodde vi att det skulle gå smärtfitt. Hon var mycket äldre än de två unga stona hon skulle få gå med, de var rätt menlösa också, så vi räknade med att de skulle finna sina roller snabbt. Men icke! Min foderhäst var hopplös, muckade gräl med de andra, men sen tog hon inte striden utan gick och gömde sig i ett hörn
Och sådär höll det på... det slutade aldrig bli spring så vi delade helt enkelt på dem och hon fick en annan hagkamrat.
Det som är toppen med en ny plats är ju att man börjar om på ett tomt blad, nu finns det ju inget ställe som du på förhand kan bli lite nervös för, eftersom att hästen kanske konstrat där innan. Om jag vore som du så skulle jag promenera med pålle i omgivningarna innan det är dags att hoppa upp, så hur hon reagerar.
Det har inte blivit så mycket ridning under vintern. Mest varit pissunderlag och av någon anledning(det är ju inte min häst, så det lägger jag mig inte i), tror att det har att göra med någon krånglande bakhov, så vill inte ägaren ha fyra brodd i varje sko i bak, och inte heller snösulor. Det är ju verkligen lite från häst till häst hur mkt de halkar, vissa funkar ju utmärkt på två brodd i varje. Men inte han, han halkar som sjutton! Har gått att rida på ett gärde, men det vågar jag inte göra på honom
har hört histoier om hur han ballat ur där. Fått rida en annan häst lite... och ska rida igen på onsdag, får se vilken det blir. Det känns inte alls bra att ha så lite ridning i kroppen, känner mig mest som en oformlig klump som flyger som en vante för minsta lilla. Och lite ridning gör även att mina hjärnspöken hinner växa sig större. Så just nu står allt lite still.