Puckade hästmänniskor...

Sv: Puckade hästmänniskor...

*kl*

Dom mest puckade hästmänniskor jag vet, är dom som tror att bara ett sätt är rätt. Deras sätt.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

jag har setat upp på en 1 åring, ser inge fel i de, det hände 1 gång och jag skulle bara testa,
Jag vägde då som en fluga och hoppade upp klappade gav en motot och hoppade av på andra sidan.
Allt som allt tog detta 10 sekunder om ens de.:)

Vore skillnad om man gjorde detta varje dag och red iväg med hästen typ i 10 minuter.

Då tycker jag det är värre när folk sitter på 2½ åringar som är stora och sena i utvecklingen för att rida 3 års testet.:)
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Det finns väl ändå inga ridskolor i Sverige som lär ut rollkur?
I alla fall lär många ridskolor inte ut hur man bäst inverkar med händerna. De använder inspänningstyglar vilket innebär att eleven/ryttaren inte får lära sig hur man skall använda tyglarna. Inspänningstyglarna spänns så hårt att det motsvarar rollkur. Sedan har både häst och elev lärt sig rollkur.
Inspänningstyglar försvaras ofta med att ryttaren inte har tillräckligt bra sits. Då borde man hjälpa ryttaren med sitsträning men det finns det inte tid till och eleven kanske inte tycker det är så roligt.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

I alla fall lär många ridskolor inte ut hur man bäst inverkar med händerna. De använder inspänningstyglar vilket innebär att eleven/ryttaren inte får lära sig hur man skall använda tyglarna. Inspänningstyglarna spänns så hårt att det motsvarar rollkur. Sedan har både häst och elev lärt sig rollkur.
Inspänningstyglar försvaras ofta med att ryttaren inte har tillräckligt bra sits. Då borde man hjälpa ryttaren med sitsträning men det finns det inte tid till och eleven kanske inte tycker det är så roligt.

Och du menar att det sker regelmässigt på många ridskolor? Jag har inte sett det på en enda, inte för att jag har sett något jätteurval och ja jag har sett en del otrevliga insprängningar men något i stil med rollkur har jag inte sett på någon.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Det har jag _aldrig_ hört talas om faktiskt, och jag jobbar inom ridskolevärlden. Visst har vi hjälptyglar på ett par ponnyer och hästar men det har inte med elevernas sitsar att göra.

Vad menar du att ridskolorna lär ut med händerna? Vi jobbar med kramningar, förhållningar, halvhalter och de etablerade tygeltag som finns. Det trodde jag var lite standard på ridskolor?
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Det har jag _aldrig_ hört talas om faktiskt, och jag jobbar inom ridskolevärlden. Visst har vi hjälptyglar på ett par ponnyer och hästar men det har inte med elevernas sitsar att göra.

Vad menar du att ridskolorna lär ut med händerna? Vi jobbar med kramningar, förhållningar, halvhalter och de etablerade tygeltag som finns. Det trodde jag var lite standard på ridskolor?
De ridskolor jag besökt på senare tid har använt inspänningstyglar för att hästarna skall gå i en viss form. Det gläder mig att det finns ridskolor som inte gör det.

Om hästen är inspänd så att inspänningstyglarna är sträckta inverkar dessa på hästens mun. Hästen kan inte få fram nosen längre än inspänningen tillåter. Om ryttaren ger efter i handen spelar det ingen roll för inspänningen ger ändå tryck i hästens mun. Hästen kan dra tillbaka nosen för att slippa trycket i munnen och lär sig detta.

Med hästen inspänd blir det svårare att använda t.ex. eftergift i handen, ledande tygeltag och tryck av tygeln mot halsen.

Hur gör ni på din ridskola
- Hur använder ni kramningar av tygeln?
- Vad skall ryttaren förmedla till hästen genom att använda kramningar?
- Skall ryttaren krama tygeln hela tiden inför en halt, "slumpartat" eller när hästen har en viss hov i luften/marken?
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Hur gör ni på din ridskola
- Hur använder ni kramningar av tygeln?
- Vad skall ryttaren förmedla till hästen genom att använda kramningar?
- Skall ryttaren krama tygeln hela tiden inför en halt, "slumpartat" eller när hästen har en viss hov i luften/marken?

För tillfället jobbar jag mest med unga och ovana ryttare, där är målet med kramningarna i första hand övergångar eller tempoväxlingar. Då ska de krama upprepade gånger tills de får önskad respons. Ju duktigare de blir desto mer timing får de träna in. Kramningarna ska dels hjälpa ryttarna att inte fastna i handen och dra i hästarnas munnar och dels förbereda för kommande moment i ridutbildningen (t.ex. halvhalt). De som jobbar med att ställa hästarna får använda kramningarna i det syftet. Kramningarna används inte till att svänga utan där fokuserar vi i huvudsak på ledande tygeltag.

Redan tidigt etablerar man också eftergift med att kramningarna ska upphöra när hästen gör det man ber om. Det blir mycket träning på halter tidigt där målet är att hästen ska lyssna på kramningarna (gör den inte det får man gå till steg två av de förhållande tygeltagen där handleden rörs). Vi poängterar noga eftergiftens betydelse hos hästen och de får från början lätta i handen helt när hästarna står still (och i första läget gör det inget om de tappar kontakten lite, de är ofta inte balanserade nog att ha en jämn kontakt hela tiden under ridpasset).

Nu blev det mycket tygelsnack, givetvis får de använda skänklarna i de moment där det ingår som t.ex. vid svängar och det ställande arbetet. Jag har säkert glömt flera detaljer efter en lång arbetsvecka och dåligt med sömn men fråga gärna mer i så fall.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

KL

En gång hade en häst brutit ett ben i hagen i ett stall där jag stod, och den avlivades samma kväll då det inte fanns något mer att göra. Senare pratade jag med en annan tjej i stallet, och hon sa att hon hade sett när hästen brutit benet. (Den hade fått fnatt och hoppat rakt upp och på något sätt sparkat sig själv, det hade hörts riktigt en smäll och den hade blivit trebent). Men hon hade åkt hem utan att varken kollat hästen/hjälpt den, ringt ägaren eller ens veterinär eller meddelat någon över huvudtaget. Hon hade sett hästen skadat sig men inte gjort någonting!!! Åååh vad arg jag blir när jag tänker på det! Hon kunde ha förhindrat mer lidande och att skadan förvärrades, det kunde t.o.m vara så att benet inte var ännu av när hon såg det, men skadades ännu värre om hästen bara gjorde en plötslig rörelse. Jag blir förbannad säger jag bara, hur tänkte hon?? :(
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

*kl*

Dom mest puckade hästmänniskor jag vet, är dom som tror att bara ett sätt är rätt. Deras sätt.

:bow::bow:
Tänk om dessa människor kunde inse att det finns flera sätt som är rätt och att det "rätta" istället handlar om vilket sätt som passar DIG och DIN häst bäst.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Ja precis. Bara för att man haft hästar i många år så är inte ETT sätt rätt, litr nytänkande är aldrig fel.. Att påpeka att något som fungerar för en häst inte är "rätt" är också bara puckat.

Finns så många som tänker så. "Såhär gör jag och jag har rätt. Du har fel!"
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

För tillfället jobbar jag mest med unga och ovana ryttare, där är målet med kramningarna i första hand övergångar eller tempoväxlingar. Då ska de krama upprepade gånger tills de får önskad respons. Ju duktigare de blir desto mer timing får de träna in. Kramningarna ska dels hjälpa ryttarna att inte fastna i handen och dra i hästarnas munnar och dels förbereda för kommande moment i ridutbildningen (t.ex. halvhalt). De som jobbar med att ställa hästarna får använda kramningarna i det syftet. Kramningarna används inte till att svänga utan där fokuserar vi i huvudsak på ledande tygeltag.

Redan tidigt etablerar man också eftergift med att kramningarna ska upphöra när hästen gör det man ber om. Det blir mycket träning på halter tidigt där målet är att hästen ska lyssna på kramningarna (gör den inte det får man gå till steg två av de förhållande tygeltagen där handleden rörs). Vi poängterar noga eftergiftens betydelse hos hästen och de får från början lätta i handen helt när hästarna står still (och i första läget gör det inget om de tappar kontakten lite, de är ofta inte balanserade nog att ha en jämn kontakt hela tiden under ridpasset).

Nu blev det mycket tygelsnack, givetvis får de använda skänklarna i de moment där det ingår som t.ex. vid svängar och det ställande arbetet. Jag har säkert glömt flera detaljer efter en lång arbetsvecka och dåligt med sömn men fråga gärna mer i så fall.
Stort tack för ditt trevliga svar!

Skönt att det finns annan ridskoleundervisning än den jag sett med hårt inspända hästar.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

*kl*

Dom mest puckade hästmänniskor jag vet, är dom som tror att bara ett sätt är rätt. Deras sätt.

Tyvärr är detta mkt vanligt bland oss hästfruntimmer=(
Många starka viljor och man anser att just sitt sätt att tänka och tycka är det enda rätta. Det är ju bara kolla här inne på buke vilka otroligt viljestarka själar vi har här inne.
Kan bli riktigt hett ibland inne på vissa trådar.
Tyvärr tenderar de att gå över till personangrepp och mobbning då och då.
´
I ett stall som tex är kollektiivt kan dessa viljor göra de från ett drömstall till ett mardrömsstall.
Frågpor som när hästar ska ut och in och när de ska fodras och vilken ordning man ska in osv kan göra även den mest svarthårige kvinnan gråhårig haha...

Men människor som tar ut hämd på hästen för man inte gillar dess ägare är enligt mig dom som är mest puckade.
Typ fodrar alla andra hästar utom en för den har en ägare som är puckad.
Eller tar in alla utom en för ägaren är knäpp å f*n ta in sin häst själv.:crazy:


Tacka vet jag helinakordering:D
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Tack själv, alltid trevligt att få positiva reaktioner på det man lär ut =)
I SVTs program Ponnyakuten den 14/4 visade Jan Brink just det som jag vänder mig mot - att med inspänningstyglar hålla ner/in hästens huvud i ett för hästen onaturligt läge för att ryttaren skall klara av att rida hästen.

Sådan hantering är/borde inte vara tillåten, en av Sveriges mest inflytelserika ryttare borde inte göra så och SVT borde inte visa det.
 
Sv: Puckade hästmänniskor...

Jag tror du missade en del och lyssnade inte på vad Jan Brink sade. Han påpekade att hästen är väldigt känslig för bettet och inte vill ha kontakt. Hästen väljer alltså att dra in huvudet, hjälptygeln glappar ordentligt, ryttaren håller tygeln sträckt men det är knappast hon som drar in huvudet. När ägaren rider så har hästen huvudet i normalform men då är det nästan ingen kontakt alls med tygeln och jag tror inte de ändrade hjälptygeln, det verkar gå emot deras försök att skapa trygghet för hästen och rutiner att det ska vara samma så mycket som möjligt. Det man kan ifrågasätta är snarare varför hästen drar sig undan tygelns inverkan, har den ont? Är det en dålig vana? Har den tidigare haft ont och har dåliga erfarenheter. Man kan också ifrågasätta om man ska ha hjälptygel över huvudtaget, men ska man ha hjälptygel så bör den spännas så att den kan inverka annars är den meningslös.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Jag behöver hjälp! Det är en lång text men om någon orkar läsa och ge mig lite stöttning så skulle det uppskattas enormt! För er...
2
Svar
28
· Visningar
3 068
Senast: Lavinia
·
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
166
· Visningar
24 601
Hästvård Hejsan! Jag tror att jag skriver här för att kunna bolla min oro med någon som har nya tankar och idéer att ta upp med veterinären:)...
9 10 11
Svar
216
· Visningar
22 301
Träning Hej, jag är 18 år och just nu tvivlar jag så mycket på mig själv och min ridning . Mitt självförtroende är inte alls bra just nu och ser...
Svar
12
· Visningar
1 849
Senast: Bonica
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp