Presentera era inkörningsprojekt.

[Egonson_]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Fint!
En snöplog skulle man ha

 

[Svanhild]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Min snöplog var ett panikbygge som vart till för ca 5 år sedan då ingen kom o röjde snö hos mig... o sen dess har jag alltid röjt själv det är ju SÅÅ kul det är lätt att bygga den här har jag byggt i brädor jag hade i uthuset men bäst är ju om man bygger i kraftigare det pöntar hårt att trycka så mycke snö åt sidorna.

Parskakeln är två skogsskaklar sk vinterskaklar som jag byggt en som jag kallar dragbom till o hakat på allt på plogen. Satt ihop skaklarna har jag bara med ett litet spännband enkelt men det funkar

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Härligt när hästarna gör nytta!

Vad snällt att vi får vara kvar en stund till!
På söndag får vi se om vädret tillåter en andra tur med vagnen!

 

[malumbub]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

*knapplån*

Så var det svängeldags!

(Lotta, 4 år i maj 2011, första passet med svängel)

Hon är en mycket redig häst och helt underbar i inkörningen! Får bita mig själv i kinden varje gång för att inte avancera för fort.

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Vad härligt att det går bra! Jag tror att skaklarna är viktigast att vänja vid längst, det är det där med att de måste flytta undan för de som måste präntas in så att de sen inte får panik!
Men skynda långsamt är bra!

 

[malumbub]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Mina skaklar ligger med nästan en meter snö på sig i dagsläget, så vi tar dem senare, när jag har haft tid att gräva fram dem.

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Idag blev Maiden förspänd för första gången. Hon fick dra vagnen hela 15 meter sammanlagt, tror jag, inklusive en 180-gradersvändning. Jag har väldigt begränsat med utrymme utanför stallet nu på grund av all snö, så det fanns bara plats för att gå framåt några steg, vända runt och gå tillbaka lika många steg. Men nu har hon i alla fall fått testa att ha vagnen på sig och hon verkade ta det med ro.

Tyvärr så måste jag alternera selen lite för att den ska passa med Maiden och vagnen - hon har inte alls samma kroppsmassa som sin mamma, som är den som har dragit vagnen med den selen förut, så jag måste korta draglinorna, göra fler hål på bakselen och vrida in skaklarna lite mot varandra så att det blir smalare mellan dem. Fästena för bakselen på skaklarna sitter lite för långt bak också så jag skulle behöva sätta nya längre fram. Svets, någon?

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Vad härligt att det går bra! Jag tror att skaklarna är viktigast att vänja vid längst, det är det där med att de måste flytta undan för de som måste präntas in så att de sen inte får panik!
Men skynda långsamt är bra!

Just så! Inte för att det var skakeln han vart rädd för men...
Idag skulle vi ut och köra. Hann bara få fast skaklarna i däckeln så slängde han sig runt med vagnen, den här gången stannade han inte förrän vagnen fastnade i en snödriva. Sen gick det inte ens att få på vagnen igen, inte ens nära...

Börja om från början...

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Vad tråkigt! Men ge inte upp, fortsätt bara i lugn takt och hetsa inte upp dig om det går galet. Det kommer!

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Idag har Maiden dragit vagn "på riktigt", det vill säga med mig på kuskbocken, mamma hållandes i ett grimskaft framme vid huvudet och så gick vi en runda på cirka 400 meter.

Lady fick följa med som moraliskt stöd och stackars mamma fick försöka hålla reda på både henne och Maiden samtidigt. Lady är lite typiskt "minishettis" ibland och utnyttjar sin minimala storlek till att snurra runt ledaren eller sig själv så att grimskaftet hamnar hur knasigt som helst. Men till slut gick det bra.

Maiden var en stjärna, som tyvärr inte fick den mest idealiska "första resan". Det kom en lastbil som sandade vägen precis när vi hade kommit hemifrån och på hemvägen kom det flera bilar som trängde sig förbi mellan oss och snödrivorna. Men hon är så cool att det knappt märktes att det var livlig trafik. (Den här vägen har normalt inte mer än någon bil i timmen i snitt de flesta av dygnets timmar.) Vagnen var det sista hon brydde sig om, men när hon vinglade till ett par gånger så att höger däck kom ut i snömoddet så var hon ju tvungen att ta i lite extra för att få rull på ekipaget igen och så blev hon lite "sto-sur". Hon backade några steg, skuttade framåt, stannade och drog öronen bakåt och sen var det plötsligt bra igen. Typiskt Maiden. Hennes mamma var precis likadan när jag körde in henne, så jag förväntade mig nästan inget annat.

Mamma fotade, men jag har inte hunnit lägga in bilderna än. Kommer!

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Vad kul att det gick bra!

Jo får väl hoppas på att det bara var igår. Han är sådär ibland. Han är även hopprädd, ibland , har vart någon gång som vi skrittat över en bom fram och tillbaka i en halvtimme bara för att 10 minuter senare hoppa 80 cm...

Tänkte se om jag får dit vagnen igen på tisdag eller onsdag om han är lugn.

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Det var lite mörkt för min kamera igår, precis innan solnedgången, så bilderna blev inte så bra. Men en av bilderna var i alla fall hyfsad, så här kommer den:

Vi står i ett litet nerförslut så det är därför draglinorna slackar så mycket. Jag behöver fortfarande vrida ihop skaklarna lite till, de är aningens för breda framme vid däckeln.

 

[kolblakkur]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Du är galen, var är vantarna?!

 

[Pinkilly]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Åh så mysigt det såg ut!! *längtar*

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Det var ju plusgrader! Jag var till och med ute utan jacka den dagen... Men faktum är att jag hade vantar i fickan, men pållan var lite i gasen precis när vi lämnade stallplan så jag ville inte släppa tömmarna och fippla med vantarna. Vi var ju hemma igen på cirka 5-7 minuter, så jag hann inte börja frysa.

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Det är en väldigt häftig känsla att äntligen sitta där bakom sin lilla häst, flera år senare. (Om man har haft dem sen föl, vill säga.) Man blir så stolt när ens lilla bebis plötsligt är alldeles vuxen och drar vagn som om hon inte har gjort nåt annat.

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Visst är det underbart?!

Igår fick vi in han mellan skaklarna igen, nöjde mig med det. Nu får vi vänta tills den eländiga isen försvunnit tills vi kan öva igen. Är för halt för att hantera en eventuellt vilt snurrandes häst...
Fattar inte varför han gjorde det bara? Vi gjorde allt som vanligt och så när han började dra vagnen så bara POFF flög han runt. Kan den ha låtit konstigt på isen? Eller fick han bara för sig? Sen vart han ju rädd när vagnen kom farandes (den gled ju på isen).

Usch det vart så dumt, jag skulle aldrig ha vart ut den dagen.... Tanken for i mig att det kanske var dumt med all is... Men cykelbanan var ju sandad och jag tänkte bara ta en liten, kort, lugn runda...

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Jag har en grundregel när jag kör in hästar och det är att jag inte sätter dem i vagn förrän jag är till 100% säker på att ingenting negativt kommer att hända. Okej, visst - med unga hästar kan ALLT hända hela tiden, men jag menar bara att när man LITAR på hästen och är övertygad om att man har en hållbar kommunikation, DÅ kan man ta fram vagnen.

Ska tillägga att när vi var ute med Maiden och vagnen häromdagen så var det första gången som jag har gjort det "slutgiltiga" momentet i inkörningen med en medhjälpare som höll i ett grimskaft. Jag har alltid kört in alla hästar själv, utan medhjälpare, vilket kanske inte är optimalt - men då har jag å andra sidan aldrig spänt för innan jag varit 100% säker på hästen och vår kommunikation. Nu bad jag mamma hjälpa till och hålla i en tamp "för säkerhets skull" av den enkla anledningen att Maiden är så himla lynnig. Inte dum, men hon ändrar humör 20 gånger i kvarten vissa dagar, från jättepositiv till en riktig ragata. Men jag fick bekräftat i alla fall att vi har en bra kommunikation och att hon inte är rädd för vagnen eller att ha mig bakom, så det hände ingenting. Nästa gång jag spänner för henne så kommer jag att ge mig ut utan medhjälpare, som vanligt.

Bra? Nej. Man bör alltid ha medhjälpare.

 

[Faust_86]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Jag var 100%... Han gick ju för sjutton gubbar med vagnen och utan ledare förra gången... Och nu bara NÄÄÄÄ...
Suck, hästar och deras påhitt och ideér...

Nå vi får väl se. Som sagt, saker som är apläskiga ena dagen är det inte dagen efter...
Knäppt bara för vagnen har han ju aldrig reagerat på förut, inte ens när han gjorde sin första 360 Då stannade han ju bara och så gick han frammåt, 2 meter senare var allt som vanligt...

 

[Gisburne]

Sv: Presentera era inkörningsprojekt.

Låter som ett stereotypiskt fullblod, tyvärr. Jag har ju ett fullblod, men hon är så ostereotypisk man kan bli och skulle aldrig bete sig sådär "som fullblod gör". Men efter alla år på galoppen så har jag ju sett min beskärda del av fullblod som är som popcorn ena dagen och som slöfockar nästa...

Tyvärr är ju inte alla hästar lämpliga till körning, men jag tycker inte att du ska ge upp med din grabb. Kanske behöver han bara mer repetition på varje nivå? (Det vill säga, repetition till förbannelse och lite till.) För när han blir sådär knasig så är ju huvudsaken att han känner sin vagn och vet att den inte är farlig - chansen att han lugnar sig fort borde i alla fall öka ju oftare han får jobba med vagnen och lära känna den.

Jag har ett liknande problem, men inte lika stort, med Maiden. Vi var ute och körde igår, ensamma, och hon är precis som förut inte ett dugg rädd. Men istället så är hon sådär tjurig som hon "alltid" är och jag kom underfund med att hon verkligen AVSKYR när man säger åt henne vad hon ska göra! Hon blir som förbytt när hon inte får sin vilja igenom och det är ett himla micklande för att få henne att vilja göra det man själv vill. Hon försöker resa sig, hotar att sparka bakut, försöker "rusa" iväg i slängtrav när jag vill ha skritt, och så vidare. Hon är inte farlig, men hon trilskas nåt enormt. Hon försöker verkligen göra precis tvärt om mot vad man själv vill.

Lösningen tror jag skulle vara att kunna longera henne i några minuter innan förspänning, för att få henne att göra sig av med överskottsenergin så att hon kan fokusera framför vagnen, men snömassorna gör att det inte finns någonstans att longera... Verkligen ingenstans alls, det är för mycket snö överallt.