Pop - vad hände sedan?

[Lobelia]

Min med och jag kan inte förstå folks problem med att inte veta könet på ett barn. Säger nån fel om mitt barn rättar jag inte men väldigt ofta rättar de sig med STORA bokstäver. Big deal liksom?

Det handlar om den mänskliga naturen, håller man något hemligt och gör en stor affär av det så blir folk nyfikna. Det spelar mindre roll vad hemligheten rör sig om. Vill man hålla något hemligt är det bättre att ligga lågt. Att hålla någon biologiska kön hemligt är dessutom begränsande, det är mycket aktiviteter som inte fungerar eller blir trassliga.

 

[Dressyrtjejen_97]

Tycker att det finns anledning att problematisera föräldrarnas agerande, och håller med i de reflektioner som @Lobelia och @Sofie_B gjort.
Att man inte ska trycka in barn i könsroller, typ "nu är du tjej, nu måste du ha rosa kläder och leka med dockor" tycker jag är en ren självklarhet. Men för mig är det lika självklart att man inte heller ska hymla med och skapa onödiga diskussioner kring kön och könsroller, som man gjort i detta fall t.ex. Man ska vara öppensinniga och låta "barnet ta ut riktningen" anser jag. Är barnet en tjej ska som visar sig vilja leka med bilar ska föräldrarna absolut uppmuntra henne till att göra det och vice versa. Däremot tycker jag att det är fel att som i det här fallet stoppa in ett så litet barn i ett visst fack (som dessutom i någon mån kan anses "kontroversiellt" och skapar debatt) innan barnet själv fått ta ställning till det. Där alltså föräldrarna "tagit ut riktningen" istället för barnet. Det vänder jag mig emot.

 

[Sofie_B]

Att se det här som nåt politiskt konstgrepp istället för föräldrar som försöker göra det de tror är bäst för sitt barn är att attackera från fel front. Eller ska vi ha ännu en generation där personer som är trans eller ickebinära ska känna sig totalt fel för att man inte kan vara annat än Man eller Kvinna, och man måste påminnas om det ända från ens första dag på jorden? För den framtiden vill då inte jag bidra till.

Fast jag upplever det inte alls som att det är det @Lobelia säger, utan enbart att det är barnets egna val och att det här inte är rätt väg att gå. Det är en onödigt krånglig och för barnet kostsam väg.

En sak skulle vara intressant att veta för fortsatt diskussion i den här tråden - är vi alla eniga om att det inte är könet i sig, dvs att dom allra flesta föds med snopp eller slida, som är problemet utan dom stereotypiska könsroller som hör därtill (och som är en social konstruktion)?

 

[Sofie_B]

Tycker att det finns anledning att problematisera föräldrarnas agerande, och håller med i de reflektioner som @Lobelia och @Sofie_B gjort.
Att man inte ska trycka in barn i könsroller, typ "nu är du tjej, nu måste du ha rosa kläder och leka med dockor" tycker jag är en ren självklarhet. Men för mig är det lika självklart att man inte heller ska hymla med och skapa onödiga diskussioner kring kön och könsroller, som man gjort i detta fall t.ex. Man ska vara öppensinniga och låta "barnet ta ut riktningen" anser jag. Är barnet en tjej ska som visar sig vilja leka med bilar ska föräldrarna absolut uppmuntra henne till att göra det och vice versa. Däremot tycker jag att det är fel att som i det här fallet stoppa in ett så litet barn i ett visst fack (som dessutom i någon mån kan anses "kontroversiellt" och skapar debatt) innan barnet själv fått ta ställning till det. Där alltså föräldrarna "tagit ut riktningen" istället för barnet. Det vänder jag mig emot.

PRECIS så.

 

[MiniLi]

Tycker att det finns anledning att problematisera föräldrarnas agerande, och håller med i de reflektioner som @Lobelia och @Sofie_B gjort.
Att man inte ska trycka in barn i könsroller, typ "nu är du tjej, nu måste du ha rosa kläder och leka med dockor" tycker jag är en ren självklarhet. Men för mig är det lika självklart att man inte heller ska hymla med och skapa onödiga diskussioner kring kön och könsroller, som man gjort i detta fall t.ex. Man ska vara öppensinniga och låta "barnet ta ut riktningen" anser jag. Är barnet en tjej ska som visar sig vilja leka med bilar ska föräldrarna absolut uppmuntra henne till att göra det och vice versa. Däremot tycker jag att det är fel att som i det här fallet stoppa in ett så litet barn i ett visst fack (som dessutom i någon mån kan anses "kontroversiellt" och skapar debatt) innan barnet själv fått ta ställning till det. Där alltså föräldrarna "tagit ut riktningen" istället för barnet. Det vänder jag mig emot.

Föräldrar kommer alltid ”ta ut riktningen” eftersom nyfödda barn inte kan välja själva. Oavsett hur föräldrarna hanterar saken så gör de ett val åt barnet.
Om man inte kan se att ALLA föräldrar gör val åt sina barn så tror jag att man behöver tänka några varv extra.

Sen behöver man inte hålla med om vilket val som är mest lämpligt, men det blir bara konstigt om argumentationen bygger på att föräldrar inte får göra valet eftersom föräldrar gör det där valet oavsett vilken riktning de tar.

Det du beskriver som lämpligt är också att stoppa barnet i ett ”fack”, om det nu är det ordet du vill använda. Det är samma sak.

 

[Sofie_B]

Föräldrar kommer alltid ”ta ut riktningen” eftersom nyfödda barn inte kan välja själva. Oavsett hur föräldrarna hanterar saken så gör de ett val åt barnet.
Om man inte kan se att ALLA föräldrar gör val åt sina barn så tror jag att man behöver tänka några varv extra.

Sen behöver man inte hålla med om vilket val som är mest lämpligt, men det blir bara konstigt om argumentationen bygger på att föräldrar inte får göra valet eftersom föräldrar gör det där valet oavsett vilken riktning de tar.

Det du beskriver som lämpligt är också att stoppa barnet i ett ”fack”, om det nu är det ordet du vill använda. Det är samma sak.

Fast måste det verkligen finnas bara två fack (det känns lite så på din argumentation) - ett "hen"-fack och ett supertjejigt/killigt? Kan man inte som förälder bara (försöka, jag håller absolut med om att man gör val åt barnen när dom är så små) ge barnen verktyg att själv upptäcka vad som är roligt, fint och kul? Typ låta dom leka både med en docka och en bil, köpa kläder som är både blå och rosa, vara öppen för att dom får säga både att idag känner jag mig som en kille likväl som att idag känner jag mig som en tjej? Och fram till dess försöka fokusera på kläder som framförallt sitter bra på dom och är sköna typ?

 

[MiniLi]

Fast måste det verkligen finnas bara två fack (det känns lite så på din argumentation) - ett "hen"-fack och ett supertjejigt/killigt? Kan man inte som förälder bara (försöka, jag håller absolut med om att man gör val åt barnen när dom är så små) ge barnen verktyg att själv upptäcka vad som är roligt, fint och kul? Typ låta dom leka både med en docka och en bil, köpa kläder som är både blå och rosa, vara öppen för att dom får säga både att idag känner jag mig som en kille likväl som att idag känner jag mig som en tjej? Och fram till dess försöka fokusera på kläder som framförallt sitter bra på dom och är sköna typ?

Nej jag har aldrig ens tänkt att det bara skulle finnas två ”fack”. Men om man emotsätter sig att föräldrar väljer det ”fack” som Pops föräldrar gjort så behöver man inse att även det du beskriver är ett val, ”fack”, som föräldrarna väljer åt barnet.

Det är ju rätt basic. Oavsett vilket förhållningssätt föräldrar tar så gör de val åt barnet, och det är så det måste vara eftersom barnet inte kan välja själv när det är nyfött.
Om man tror att man inte ”väljer åt barnet” så ljuger man ju för sig själv.

Så fine om man tycker att det ena valet är mer lämpligt/passande än det andra, men lägg det inte på att det skulle vara konstigt att välja åt barnet för det gör alla.

Personligen skulle jag nog också göra som du beskriver. Jag inser att det isf blir mitt VAL och att det valet kommer sätta riktningen för barnet. Ett annat val hade lett till en annan riktning. Oavsett hur man gör i frågan så styr man in barnet i en viss riktning.
Jag har dock stor respekt för att Pops föräldrar orkar göra som de gör. Jag tror det är toppen, men inser att det nog är väldigt krävande för föräldrarna att hantera omgivningen.

 

[Sofie_B]

Nej jag har aldrig ens tänkt att det bara skulle finnas två ”fack”. Men om man emotsätter sig att föräldrar väljer det ”fack” som Pops föräldrar gjort så behöver man inse att även det du beskriver är ett val, ”fack”, som föräldrarna väljer åt barnet.

Det är ju rätt basic. Oavsett vilket förhållningssätt föräldrar tar så gör de val åt barnet, och det är så det måste vara eftersom barnet inte kan välja själv när det är nyfött.
Om man tror att man inte ”väljer åt barnet” så ljuger man ju för sig själv.

Så fine om man tycker att det ena valet är mer lämpligt/passande än det andra, men lägg det inte på att det skulle vara konstigt att välja åt barnet för det gör alla.

Personligen skulle jag nog också göra som du beskriver. Jag inser att det isf blir mitt VAL och att det valet kommer sätta riktningen för barnet. Ett annat val hade lett till en annan riktning. Oavsett hur man gör i frågan så styr man in barnet i en viss riktning.
Jag har dock stor respekt för att Pops föräldrar orkar göra som de gör. Jag tror det är toppen, men inser att det nog är väldigt krävande för föräldrarna att hantera omgivningen.

Jag känner inte att jag någonsin motsatt mig att man gör val åt sitt barn. Klart man gör det, helt otroligt många val (och det fortsätter ju under hela deras uppväxt, i större eller mindre utsträckning). Det jag vänder mig emot är ju att jag inte tycker att det här är lämpligt/passande. Jag ser vad dom vill komma åt och det tycker jag är bra, men jag personligen anser att det finns bättre vägar att gå för att nå dit.

 

[MiniLi]

Jag känner inte att jag någonsin motsatt mig att man gör val åt sitt barn. Klart man gör det, helt otroligt många val (och det fortsätter ju under hela deras uppväxt, i större eller mindre utsträckning). Det jag vänder mig emot är ju att jag inte tycker att det här är lämpligt/passande. Jag ser vad dom vill komma åt och det tycker jag är bra, men jag personligen anser att det finns bättre vägar att gå för att nå dit.

Du svarade ju på mitt inlägg om val till en annan användare så jag uppfattade att du inte höll med.

 

[Lobelia]

San är det här ett diskussionsforum, det ät trist när

Nej jag har aldrig ens tänkt att det bara skulle finnas två ”fack”. Men om man emotsätter sig att föräldrar väljer det ”fack” som Pops föräldrar gjort så behöver man inse att även det du beskriver är ett val, ”fack”, som föräldrarna väljer åt barnet.

Det är ju rätt basic. Oavsett vilket förhållningssätt föräldrar tar så gör de val åt barnet, och det är så det måste vara eftersom barnet inte kan välja själv när det är nyfött.
Om man tror att man inte ”väljer åt barnet” så ljuger man ju för sig själv.

Så fine om man tycker att det ena valet är mer lämpligt/passande än det andra, men lägg det inte på att det skulle vara konstigt att välja åt barnet för det gör alla.

Personligen skulle jag nog också göra som du beskriver. Jag inser att det isf blir mitt VAL och att det valet kommer sätta riktningen för barnet. Ett annat val hade lett till en annan riktning. Oavsett hur man gör i frågan så styr man in barnet i en viss riktning.
Jag har dock stor respekt för att Pops föräldrar orkar göra som de gör. Jag tror det är toppen, men inser att det nog är väldigt krävande för föräldrarna att hantera omgivningen.

"Facket" pops föräldrar väljer är att problematisera valet och att göra det till en stor grej, något mystiskt och en familjehemlighet vad har har mellan benen. De gör det förmodligen inkonsekvent också, och gör skillnad mellan vad föräldrarna har mellan benen, de vet alla, och föräldrarna har inte könsneutrala namn. Det lär göra det förvirrande för normalbarnet.

Och nej man väljer inte alltid fack för barnet men det är en flytande, alltifrån att stoppa in i fack till att vara så neutral det går. Barnen reagerar dessutom olika, en del är lättpåverkade och gör vad föräldrarna tänker, andra går sin egen väg redan från tidiga år. Klart att det är svårt att vara helt neutral när det gäller att styra barnet angående kösnroller, kanske omöjligt att helt undvika stereotyper, men man kan vara mer eller mindre bra på att undvika fack.

 

[MiniLi]

San är det här ett diskussionsforum, det ät trist när


"Facket" pops föräldrar väljer är att problematisera valet och att göra det till en stor grej, något mystiskt och en familjehemlighet vad har har mellan benen. De gör det förmodligen inkonsekvent också, och gör skillnad mellan vad föräldrarna har mellan benen, de vet alla, och föräldrarna har inte könsneutrala namn. Det lär göra det förvirrande för normalbarnet.

Och nej man väljer inte alltid fack för barnet men det är en flytande, alltifrån att stoppa in i fack till att vara så neutral det går. Barnen reagerar dessutom olika, en del är lättpåverkade och gör vad föräldrarna tänker, andra går sin egen väg redan från tidiga år. Klart att det är svårt att vara helt neutral när det gäller att styra barnet angående kösnroller, kanske omöjligt att helt undvika stereotyper, men man kan vara mer eller mindre bra på att undvika fack.

Jag tycker inte ditt resonemang håller alls. För mig är det bara snurrigt och märkligt.

 

[Badger]

Och de allra yngsta väljer inte boll eller docka att slänga i golvet eller bita i utifrån om det är en pojk eller flickleksak. De behöver vara ett par år för att ha något som helst könsperspektiv.

Man påverkar ju bebisar oerhört mycket redan första året utifrån ett könsperspektiv. Så det kan ju vara intressant och se vad som händer om man bara ger barnet ett års respit.

De yngsta väljer faktiskt boll eller docka att slänga i golvet eller bita i, inte utifrån om det är en pojk eller flickleksak, men utifrån minspelet på personen som ger dockan eller bollen. Om den personen godkänner -milda fuktiga ögon, ett mjukt leende=rätt eller är spänd.

Sedan är vissa föräldrar mer noga och tar tillbaka dockan om flicka biter i den och visar vagga dockan, gång på gång tills dess att bebin försöker vagga. Medan de inte gör så med en pojkbebis när de gett en docka. Däremot tar de kanske bilen som vaggas från bebin och visar köra gång på gång.

En undersökning från 70-talet visade att italienska mödrar (säkert andra länder också) smällde flickbebisar på näsan eller tog bort dem om de drack bröstmjölk för fort och inte feminint nog, sedan fick de dricka mindre mjölk, mer sällan och avvänjdes tidigare -hon ville inte längre det är inte kön, det råkade bli så att min son ville amma längre.

Sedan tänkte jag att redan som liten var det av värde för barnet att tanter som böjde sig över vagnen ibland sa -höhö starke pojken! eller -oooh lilla goseflickan! istället för alltid bara det ena. Barnet har ju öron att höra med.

Det verkar som att alla länders föräldrar pratar mer och mjukare med flickbebisar så man vet inte ens om pojkbebisar statistiskt sett ligger efter i tal, ngn månad, pga att föräldrarna inte pratar med dem eller pga att det är skillnad på flickor och pojkar. Men det påverkar sedan när man ska lära sig läsa och där läser man färre och mer okomplicerade böcker för pojkar, mer sällan, när de är riktigt små. Numera, inte förut, jag tror själv, att det väl är en utveckling som kommit efter 70-talet? Man läser mindre för alla barn, men jag gissar att den där skillnaden för pojkar inte var lika markerad när 80% av föräldrarna läste godnattsaga varje kväll.

Sedan är pojkbebisar och flickbebisar lika modiga när de kryper, men mödrarna (USA) tror att flickbebisarna är fegare och pojkarna modigare. Så där finns säkert en tendens att plocka upp flickbebisen när pojkbebisen får fortsätta krypa.

Nåja allt det där ger en rejäl och kraftfull påverkan under första året som sedan säker lägger en fin grund för att det sedan blir lättare att diskriminera mellan flickor och pojkar utan att de vill protestera.

 

[pollex]

Jag talar om konsekvenser, inte om föräldrarnas avsikt.

Är det politik du skriver om? Jag struntar fullkomligt i politiken och ser till vad jag tror är barnets bästa för barnets skull, jag påtalar att jag inte tycker det är det bästa tillvägagångssättet. Jag tror man sätter för mycket fokus på könstillhörigheten genom att dölja det för omvärlden och sen annonsera ut att man gör det. Jag ser det som fel att göra ett barn som inte valt det som symbol i kampen. Att uppfostra alla barn på samma vis oberoende av kön är jag helt med på och inte fastna i könssterotypa kläder, leksaker osv är jag helt med på. Det är hemlighållandet som jag ser det sätter fokus på könstillhörighet snarare än att låta barnet vara den det är.

Fast sätte fokus på kön? Sätt dig på en lekplats en solig dag med många barn så ska du få höra vilka som sätter fokus på kön - ”akta flickan där!”, ”upp igen grabben!”...

 

[pollex]

Det handlar om den mänskliga naturen, håller man något hemligt och gör en stor affär av det så blir folk nyfikna. Det spelar mindre roll vad hemligheten rör sig om. Vill man hålla något hemligt är det bättre att ligga lågt. Att hålla någon biologiska kön hemligt är dessutom begränsande, det är mycket aktiviteter som inte fungerar eller blir trassliga.

Knappast under de första åren, och det kan nog ge nog så mycket - se @Badger s inlägg om varför!

 

[MiniLi]

Man påverkar ju bebisar oerhört mycket redan första året utifrån ett könsperspektiv. Så det kan ju vara intressant och se vad som händer om man bara ger barnet ett års respit.

De yngsta väljer faktiskt boll eller docka att slänga i golvet eller bita i, inte utifrån om det är en pojk eller flickleksak, men utifrån minspelet på personen som ger dockan eller bollen. Om den personen godkänner -milda fuktiga ögon, ett mjukt leende=rätt eller är spänd.

Sedan är vissa föräldrar mer noga och tar tillbaka dockan om flicka biter i den och visar vagga dockan, gång på gång tills dess att bebin försöker vagga. Medan de inte gör så med en pojkbebis när de gett en docka. Däremot tar de kanske bilen som vaggas från bebin och visar köra gång på gång.

En undersökning från 70-talet visade att italienska mödrar (säkert andra länder också) smällde flickbebisar på näsan eller tog bort dem om de drack bröstmjölk för fort och inte feminint nog, sedan fick de dricka mindre mjölk, mer sällan och avvänjdes tidigare -hon ville inte längre det är inte kön, det råkade bli så att min son ville amma längre.

Sedan tänkte jag att redan som liten var det av värde för barnet att tanter som böjde sig över vagnen ibland sa -höhö starke pojken! eller -oooh lilla goseflickan! istället för alltid bara det ena. Barnet har ju öron att höra med.

Det verkar som att alla länders föräldrar pratar mer och mjukare med flickbebisar så man vet inte ens om pojkbebisar statistiskt sett ligger efter i tal, ngn månad, pga att föräldrarna inte pratar med dem eller pga att det är skillnad på flickor och pojkar. Men det påverkar sedan när man ska lära sig läsa och där läser man färre och mer okomplicerade böcker för pojkar, mer sällan, när de är riktigt små. Numera, inte förut, jag tror själv, att det väl är en utveckling som kommit efter 70-talet? Man läser mindre för alla barn, men jag gissar att den där skillnaden för pojkar inte var lika markerad när 80% av föräldrarna läste godnattsaga varje kväll.

Sedan är pojkbebisar och flickbebisar lika modiga när de kryper, men mödrarna (USA) tror att flickbebisarna är fegare och pojkarna modigare. Så där finns säkert en tendens att plocka upp flickbebisen när pojkbebisen får fortsätta krypa.

Nåja allt det där ger en rejäl och kraftfull påverkan under första året som sedan säker lägger en fin grund för att det sedan blir lättare att diskriminera mellan flickor och pojkar utan att de vill protestera.

Så viktigt!

 

[Badger]

Här är en intressant film om det hela.

Haken med hela Pop historien är ju att föräldrar är lika illa som alla andra och är mer med barnet.
Så egentligen vet ju föräldrarna till Pop tillräckligt mycket för att behandla hen annorlunda utan att tänka på det. Men om de faktiskt läst en hel massa böcker så kanske de reflekterar och medvetet pratar extra mycket med Pop om det är en pojke och medvetet låter bli att hindra Pop om det är en flicka.

Men det är tydligen så att det inte duger att tänka att man behandlar "lika" utan man måste också kompensera. Dvs prata extra mycket med pojkbebisar, och om man gör det kanske man kan
1.till slut prata så mycket som man skulle göra med en flickbebis
2. lyckas prata så mycket att det kompenserar och hen får lika mycket tal totalt som en flicka skulle få av hela omgivningen.
(Förskolepersonal pratar ju också mindre med pojkar än med flickor. Vår förskola nr2 ritade också bilar till pojkar och blommor till flickor om barnet inte bad om ngt speciellt.)

Så jag skulle ju själv inte gjort den här grejen med mitt barn. Men om jag gjorde det så vette sjutton om jag skulle klappa mig själv på huvudet och säga att nu har jag minsann lyckats för jag själv är såå himla neutral och fin... troooligt, jag är 100% smällsäker på att jag har behandlat mitt barn könsstereotypt trots att jag försökt låta bli.

(Det är lite som folk som -jag gav min pojke en docka och min dotter en bil och de bara -blabla, där ser man. Får ju en att dåna eller gapskratta.)

Det roligaste av allt är ju att på 1920 talet verkade de kalla bebisar för baby och klä hela bunten lika. Och tydligen till min stora förvåning även ge någon docka till pojkar också, men helt ärlig så tror jag knappt på den biten själv .

 

[Shaggy]

Här är en intressant film om det hela.

Haken med hela Pop historien är ju att föräldrar är lika illa som alla andra och är mer med barnet.
Så egentligen vet ju föräldrarna till Pop tillräckligt mycket för att behandla hen annorlunda utan att tänka på det. Men om de faktiskt läst en hel massa böcker så kanske de reflekterar och medvetet pratar extra mycket med Pop om det är en pojke och medvetet låter bli att hindra Pop om det är en flicka.

Mycket intressant film.
En tanke som slår mig när jag ser den är hur filmen skulle se ut om man innan inspelningen pratat om de här sakerna så att de fanns färska i hjärnan. Jag misstänker att det i det läget hade resulterat i att man försökt pressa på flickan bilar och pojken dockor.
Det tankemönstret ser jag ofta i debatten och har även sett här. Jag vet att någon här beskrev för mig att mitt intresse för broderi berodde på könssterotyper trots att jag räknade upp ett antal saker jag ägnade mig åt som inte kan betraktas som kvinnliga. Samma person ansåg att om min bror sysslade med broderi så var det helt okej och ifall jag började meka motorer.
För att då återgå till Pop så ser jag det som en stor risk att man det läget försöker motverka könstereotyperna genom att trycka på flickan pojkatribut och pojken flickatribut.
Det problemet är nog svårt att lösa eftersom vi alla är en produkt av det samhälle vi lever i.

 

[Badger]

Mycket intressant film.
En tanke som slår mig när jag ser den är hur filmen skulle se ut om man innan inspelningen pratat om de här sakerna så att de fanns färska i hjärnan. Jag misstänker att det i det läget hade resulterat i att man försökt pressa på flickan bilar och pojken dockor.
Det tankemönstret ser jag ofta i debatten och har även sett här. Jag vet att någon här beskrev för mig att mitt intresse för broderi berodde på könssterotyper trots att jag räknade upp ett antal saker jag ägnade mig åt som inte kan betraktas som kvinnliga. Samma person ansåg att om min bror sysslade med broderi så var det helt okej och ifall jag började meka motorer.
För att då återgå till Pop så ser jag det som en stor risk att man det läget försöker motverka könstereotyperna genom att trycka på flickan pojkatribut och pojken flickatribut.
Det problemet är nog svårt att lösa eftersom vi alla är en produkt av det samhälle vi lever i.

Joo, jag är osäker på den saken. Grejen är den att när man sa åt lärare på 80-talet att vara noga med att ge flickor ordet så ökade de på, rejält, men lyckades fortfarande inte komma upp i hälften av vad de gav pojkarna.
(Pojkarna och lärarna tyckte naturligtvis att flickorna hade pratat mest och att det var superirriterande. Forskarna räknade och noterade att det fortfarande var mindre.)

Så spontant gissar jag att ett samtal innan skulle kunna leda till att de pressade på barnet bilar, på samma sett som de nu pressar på dockor. Men det skulle också kunna leda till att de halvhjärtat försöker med en bil... eller bara låter bli att slita roboten ur babyns hand som man såg i första delen.

Men det skulle ju kunna vara intressant.

Jag är lite usel på att tolka barn, men nog får man en känsla av att pojkbebin får ett milt skimmer av förvåning över sig över tantens beteende och sakerna han erbjuds men ändå ganska nöjd. Medan flickan får en chock av oooh, en robot! vad är detta, knappar. säkert ngt jag tolkar in bara. Men skulle kunna vara så att föräldrarna beter sig som tanterna och farbröderna hemma med.

 

[Lobelia]

Fast sätte fokus på kön? Sätt dig på en lekplats en solig dag med många barn så ska du få höra vilka som sätter fokus på kön - ”akta flickan där!”, ”upp igen grabben!”...

Och hur är det relaterat till mitt inlägg? Var kommer det in vad Jag har pratat om föräldrarnas relation till sitt barn och att de sätter könstillhörighet (eller icke könstillhörighet) i fokus genom att göra det till familjens hemlighet och mystifierar det genom sitt sätt att agera. Samtidigt gäller det bara barnen (barnet) och inte föräldrarna.

 

[Badger]

Vad man faktiskt kan tänka på just nu, men som helt kommer bort i debatten, är att man kan vara noga med att inte säga saker som
-pojkar gillar inte att läsa
-pojkar klarar inte skolan
-flickor är duktigare

osv. Eftersom vi numera, till skillnad från på 70-talet, ofta gnuggar in i barn att pojkar förväntas att inte klara skolan och inte gilla att läsa. (från julklalendrar, till lärare, till tidningsartiklar, böcker osv.)

https://www.cbsnews.com/news/the-gender-gap-boys-lagging/
https://www.theguardian.com/education/2010/sep/01/girls-boys-schools-gender-gap
samtidigt som
https://www.theguardian.com/educati...-trait-research-into-gender-stereotypes-shows

Så vi har kommit till en punkt där pojkar är briljanta men där flickor förväntar sig göra bättre ifrån sig i skolan . Ingen pojke eller flicka blir gladare i slutänden. Eftersom flickorna förväntar sig klara sig på "duktighet" och hårt arbete=sjuk stress! och panik! medan pojkar förväntas klara sig på "briljans" och får varken panik eller betyg. Alltså om man drar en linje rakt över. Men i slutänden får pojkarna ändå högre lön eftersom de är briljanta och alla ämnen flickor klarar går att klara på "duktighet" dvs vem som helst kan göra det, och inte förtjänar lön.