Men om du istället läser böcker med samlingsstudier så lyckas de bara hitta skillnader som,
Pojkar ligger efter i talförmåga som bebisar, det kanske beror på hjärnan, det kanske beror på att föräldrar inte pratar med dem lika mycket (vilket man vet att de inte gör). Det går att kompensera för.
Pojkar kastar saker markant mycket bättre, (utom när det gäller ursprungsbefolkningen i Australien)
Pojkar är bättre när det gäller spatial förmåga, men en månad av kartläsning och dylikt för flickor tar typ bort hela skillnaden, så det kan vara uppfostran.
När det gäller leksaker så testar man på bebisar som kan agera, bebisar som kan agera har varit uppfostrade av föräldrar som valt leksaker åt dem i 3-12 månader. (Sedan tror jag de brukar testa på redan existerande leksaker. Dvs om man ska vara noga borde man nog testa bil utan hjul, sak med hjul, fluffig gul grej med hjul , fluffig grön grej med hjul, djur med hjul, kloss, osv och undvika färger som svart, blått, rosa helt, färger där barnen kan vara påverkade redan iom att föräldrarna köpt allt i rosa till flickan och allt i blått till pojken lär de associera de färgerna med sig själva.)
Testerna med apor som valt leksaker verkar direkt undermåliga.
Pojkar får ett testosteronpåslag i magen, ett tror jag när de är bebisar och sedan ett innan puberteten.
Så visst finns det skillnader, men vi är inte helt på det klara med vilka de är och då har man forskat ganska mycket på saken.
Risktagande verkar populärt tex som en faktisk biologisk grej med pojkar. Dvs dels är det uppenbart uppfostran, men det kanske också är en grej biologiskt.
Eller självklart är man på det klara med att killar efter puberteten blir markant starkare i överkroppen, inte lika markant starkare i underkroppen och större och längre osv.