Pop - vad hände sedan?

Knappast under de första åren, och det kan nog ge nog så mycket - se @Badger s inlägg om varför!
Och om du läser tråden igen så avser jag när barnen blir lite äldre typ från 2-3 års ålder. Ursäkta att jag inte upprepat det i varje inlägg. Tråden rör vad som hände sedan och barnet är vid artikelns skrivande 2,5 år, alltså är det underförstått att jag inte syftar på de allra yngsta primärt.
 
Mina föräldrar gav mig både pojk- och flickleksaker att leka med. Flickleksakerna var flitigt använda medan pojkleksakerna var fullständigt ointressanta. Och då är jag inte ens speciellt flickig av mig. Men de tänkte verkligen på att inte sätta in mig i ett fack utan ge mig möjligheten att välja själv. Sen gjorde de likadant med min bror och han var fullständigt ointresserad av flickleksakerna.
 
Mina föräldrar gav mig både pojk- och flickleksaker att leka med. Flickleksakerna var flitigt använda medan pojkleksakerna var fullständigt ointressanta. Och då är jag inte ens speciellt flickig av mig. Men de tänkte verkligen på att inte sätta in mig i ett fack utan ge mig möjligheten att välja själv. Sen gjorde de likadant med min bror och han var fullständigt ointresserad av flickleksakerna.
Jag å andra sidan önskade mig en bilbana under många år men fick den aldrig, men en massa flicksaker som jag också ville ha i och för sig. På den tiden så var det inte så mycket diskussioner i ämnet och i eftehand så menar åtminstone min mamma att hon inte visste att jag ville ha en bilbana.
 
Vad man faktiskt kan tänka på just nu, men som helt kommer bort i debatten, är att man kan vara noga med att inte säga saker som
-pojkar gillar inte att läsa
-pojkar klarar inte skolan
-flickor är duktigare

osv. Eftersom vi numera, till skillnad från på 70-talet, ofta gnuggar in i barn att pojkar förväntas att inte klara skolan och inte gilla att läsa. (från julklalendrar, till lärare, till tidningsartiklar, böcker osv.)

https://www.cbsnews.com/news/the-gender-gap-boys-lagging/
https://www.theguardian.com/education/2010/sep/01/girls-boys-schools-gender-gap
samtidigt som
https://www.theguardian.com/educati...-trait-research-into-gender-stereotypes-shows

Så vi har kommit till en punkt där pojkar är briljanta men där flickor förväntar sig göra bättre ifrån sig i skolan ;). Ingen pojke eller flicka blir gladare i slutänden. Eftersom flickorna förväntar sig klara sig på "duktighet" och hårt arbete=sjuk stress! och panik! medan pojkar förväntas klara sig på "briljans" och får varken panik eller betyg. Alltså om man drar en linje rakt över. Men i slutänden får pojkarna ändå högre lön eftersom de är briljanta och alla ämnen flickor klarar går att klara på "duktighet" dvs vem som helst kan göra det, och inte förtjänar lön.
Girls as young as six years old believe that brilliance is a male trait, according research into gender stereotypes.
The US-based study also found that, unlike boys, girls do not believe that achieving good grades in school is related to innate abilities.

The school's advanced placement classes, which admit only the most qualified students, are often 70 percent to 80 percent girls. This includes calculus. And in AP biology, there was not a single boy.

Girls think they are cleverer, more successful and harder working than boys from as young as four, a study has found.
Boys come round to this view by the age of seven or eight and assume that girls will outperform them at school and behave better in lessons, research from the University of Kent shows.

Nu finns ju såklart folk som tycker det här är strålande. Men det vette sjutton, resultatet i längden lär leda till att folk utan akademisk utbildning -män, får högre lön än folk med akademisk utbildning-kvinnor, bara. Dessutom får då kvinnorna studieskulder som grädde på moset.

Dessutom råkar jag vara feminist och för jämställdhet och lika rättigheter och möjligheter för alla. Och jag menar det på riktigt.

I början av 90-talet var världen full av underbara söta små pojkar som plockade blåbär till mor, läste äventyrsromaner, tyckte om hästar och djur och satt still i klassrummet. Generna kan omöjligen ha ändrats så mycket att blev skrikande varelser som slåss och hänger i gardinerna på 50 år. Och säga vad man vill men folks döttrar ska ju gifta sig med dem sedan i viss mån.
 
Och hur är det relaterat till mitt inlägg? Var kommer det in vad Jag har pratat om föräldrarnas relation till sitt barn och att de sätter könstillhörighet (eller icke könstillhörighet) i fokus genom att göra det till familjens hemlighet och mystifierar det genom sitt sätt att agera. Samtidigt gäller det bara barnen (barnet) och inte föräldrarna.

Tror du att de där lekplatsföräldrarna gör kön till en mindre grej i förhållande till sina barn än vad Pops föräldrar gör i förhållande till Pop? :)
 
Och om du läser tråden igen så avser jag när barnen blir lite äldre typ från 2-3 års ålder. Ursäkta att jag inte upprepat det i varje inlägg. Tråden rör vad som hände sedan och barnet är vid artikelns skrivande 2,5 år, alltså är det underförstått att jag inte syftar på de allra yngsta primärt.

Ja, jag startade tråden för att jag undrade vad som hände sedan, men jag måste säga att jag inte uppfattat diskussionen som begränsad till just det utan att mycket har rört även hur det fungerat de första åren.
 
Mina föräldrar gav mig både pojk- och flickleksaker att leka med. Flickleksakerna var flitigt använda medan pojkleksakerna var fullständigt ointressanta. Och då är jag inte ens speciellt flickig av mig. Men de tänkte verkligen på att inte sätta in mig i ett fack utan ge mig möjligheten att välja själv. Sen gjorde de likadant med min bror och han var fullständigt ointresserad av flickleksakerna.
Joo men det är mycket annat som föräldrar gör som påverkar så just att lägga in lite leksaker är ju jättebra, men inte hela grejen.
 
Joo men det är mycket annat som föräldrar gör som påverkar så just att lägga in lite leksaker är ju jättebra, men inte hela grejen.

Det var ju bara en sak. De tänkte verkligen på det och blev förvånade över att jag ändå valde flickiga saker och min bror pojkiga trots att gjorde vad de kunde för att vi skulle kunna välja fritt. Sen är jag inte speciellt feminin till sättet tror jag så nåt kan det ju ha påverkat.
 
Tror du att de där lekplatsföräldrarna gör kön till en mindre grej i förhållande till sina barn än vad Pops föräldrar gör i förhållande till Pop? :)
Förmodligen flertalet har inte uttalat sig i en intervju i ämnet och tagit aktiva beslut om dölja det för andra.
 
Senast ändrad:
Ja, jag startade tråden för att jag undrade vad som hände sedan, men jag måste säga att jag inte uppfattat diskussionen som begränsad till just det utan att mycket har rört även hur det fungerat de första åren.
Personligen har jag hela tiden diskuterat vad som kan tänkas hända sedan sedan och flera gånger nämnt tråden och har också uppfattat det som fokus för övriga. Då blir det lite förvånande när någon agerar som jag syftat på spädbarn där könsroller uppenbarligen spelar mycket mindre roll.
 
Det var ju bara en sak. De tänkte verkligen på det och blev förvånade över att jag ändå valde flickiga saker och min bror pojkiga trots att gjorde vad de kunde för att vi skulle kunna välja fritt. Sen är jag inte speciellt feminin till sättet tror jag så nåt kan det ju ha påverkat.

Det är ingen slump, dels så levde du inte isolerade och kan ha blivit påverkade och dels är faktiskt män och kvinnor olika, det är inte bara uppfostran. Uppfostran förstärker det och tillåter inte alltid avvikelser, men hur könsneutral uppfostran vi än har så kommer troligen dockor i de flesta former tilltala flickor och actionleksaker pojkar. Får barnen välja helt själva blir det troligen mer variationer än det varit tidigare.
 
Det är ingen slump, dels så levde du inte isolerade och kan ha blivit påverkade och dels är faktiskt män och kvinnor olika, det är inte bara uppfostran. Uppfostran förstärker det och tillåter inte alltid avvikelser, men hur könsneutral uppfostran vi än har så kommer troligen dockor i de flesta former tilltala flickor och actionleksaker pojkar. Får barnen välja helt själva blir det troligen mer variationer än det varit tidigare.
Oj. Det är inte konstigt att vi inte förstår varandra i den här debatten om du på allvar tror att biologi påverkar barns leksakspreferenser.
 
Mina föräldrar gav mig både pojk- och flickleksaker att leka med. Flickleksakerna var flitigt använda medan pojkleksakerna var fullständigt ointressanta. Och då är jag inte ens speciellt flickig av mig. Men de tänkte verkligen på att inte sätta in mig i ett fack utan ge mig möjligheten att välja själv. Sen gjorde de likadant med min bror och han var fullständigt ointresserad av flickleksakerna.
Själv lekte jag mycket med allt möjligt men mina farföräldrar gav upp med dockorna redan när jag var ett par år, jag tror de var de enda som köpte sånt men varken jag eller mina tjejkompisar var några "mammor". Bilbanan vi fick i julklapp ett år var så väldigt mycket roligare, jag är fortfarande svag för modelljärnvägar och var grymt avundsjuk som barn för att jag inte fick leka med brorsans mekano för honom.

Som @Lobelia skriver är vi olika, det viktiga är att man får ett val och inte prackas på vad andra tycker man ska leka med som barn.
 
Om vi är inne på det personliga så :D.
Jag gillade aldrig babydockor, eller bilar och bilbana. Jag hade båda.

Men jag lekte med dockskåpet jättemycket, jag hade djurpark i det. Jag lekte med min barnvagn och körde den stolt med docka som fyraåring eller så, sedan hade jag den också till båt. När jag blev äldre lekte jag jättemycket med dockor däremot, barbiedockor och hästdockor. Vi sprang som vilda jehun runt och hade hästtävlingar. Men klädde såklart av och på fina kläder med. Men pojkar leker med "action dockor"... våra dockor hade ganska mycket action.

När jag var lite äldre byggde jag jättemycket -jag byggde hästar med nål och tråd... vilket helt ärligt är en väldigt liknande mekanism som att bygga saker med trä.

Kemi är intressant, som kemin när äpplen, mjöl, smör, socker och kanel blir till äppelpaj. Eller biologi som när jäst växer i en deg...

Jag gillar många feminina saker, men haken är att allting jag rör vid också blir feminint. Som trädgårdsarbete, om det var min man som gjorde det så skulle det ju inte vara feminint trädgårdsarbete utan manligt trädgårdsarbete. När en man bakar blir det ju liksom yrkesmässigt, inte moderligt. När han ritar är det ju inte pyssligt utan konstnärligt.

Här är jag i trädgården :D, jag är lite drömsk och härlig.
picsforweb9.jpg


Min man verkar lustigt nog sååå mycket mer kompetent, pris har han fått med.
gdslxmm5jfto3fz3bzum.jpg


(det är såklart random bilder :p )

Grejen är ju att det är svårt att röra någonting utan att förgifta det med min femininitet.
 
Senast ändrad:
Här är en intressant film om det hela.

Haken med hela Pop historien är ju att föräldrar är lika illa som alla andra och är mer med barnet.
Så egentligen vet ju föräldrarna till Pop tillräckligt mycket för att behandla hen annorlunda utan att tänka på det. Men om de faktiskt läst en hel massa böcker så kanske de reflekterar och medvetet pratar extra mycket med Pop om det är en pojke och medvetet låter bli att hindra Pop om det är en flicka.

Men det är tydligen så att det inte duger att tänka att man behandlar "lika" utan man måste också kompensera. Dvs prata extra mycket med pojkbebisar, och om man gör det kanske man kan
1.till slut prata så mycket som man skulle göra med en flickbebis
2. lyckas prata så mycket att det kompenserar och hen får lika mycket tal totalt som en flicka skulle få av hela omgivningen.
(Förskolepersonal pratar ju också mindre med pojkar än med flickor. Vår förskola nr2 ritade också bilar till pojkar och blommor till flickor om barnet inte bad om ngt speciellt.)

Så jag skulle ju själv inte gjort den här grejen med mitt barn. Men om jag gjorde det så vette sjutton om jag skulle klappa mig själv på huvudet och säga att nu har jag minsann lyckats för jag själv är såå himla neutral och fin... troooligt, jag är 100% smällsäker på att jag har behandlat mitt barn könsstereotypt trots att jag försökt låta bli.

(Det är lite som folk som -jag gav min pojke en docka och min dotter en bil och de bara -blabla, där ser man. Får ju en att dåna eller gapskratta.)

Det roligaste av allt är ju att på 1920 talet verkade de kalla bebisar för baby och klä hela bunten lika. Och tydligen till min stora förvåning även ge någon docka till pojkar också, men helt ärlig så tror jag knappt på den biten själv :).

Ja, jag tror inte att man kan sudda ut vad man lärt sig ett helt liv i relation till sitt barn, men är man någorlunda medveten i frågan så gör man nog bättre ifrån sig än okända som vill gulla med lilla gullesnuttan/höhö:a med lilla he-man - och så får man hoppas att nästa generation tar vid och klarar det ett snäpp bättre :)
 
Ja, jag tror inte att man kan sudda ut vad man lärt sig ett helt liv i relation till sitt barn, men är man någorlunda medveten i frågan så gör man nog bättre ifrån sig än okända som vill gulla med lilla gullesnuttan/höhö:a med lilla he-man - och så får man hoppas att nästa generation tar vid och klarar det ett snäpp bättre :)
Jo absolut!
 
Oj. Det är inte konstigt att vi inte förstår varandra i den här debatten om du på allvar tror att biologi påverkar barns leksakspreferenser.
Jag vet att biologi påverkar barns preferenser. Vi föds inte som blanka kort utan mycket är genetiskt kodat och kvinnor och män är olika på gruppnivå, men de individuella skillnaderna är stora. Det är inte så man kan peka på en individ och säga att du kommer att föredra dockor och en annan och säga att du kommer att vilja leka med bilar, det är inte säkert den genetiska kodningen ens stämmer med normerna i samhället men det finns skillnader mer än könsorganen på gruppnivå.
 
Jag vet att biologi påverkar barns preferenser. Vi föds inte som blanka kort utan mycket är genetiskt kodat och kvinnor och män är olika på gruppnivå, men de individuella skillnaderna är stora. Det är inte så man kan peka på en individ och säga att du kommer att föredra dockor och en annan och säga att du kommer att vilja leka med bilar, det är inte säkert den genetiska kodningen ens stämmer med normerna i samhället men det finns skillnader mer än könsorganen på gruppnivå.
Kan du hänvisa till någon källa? För mig veterligen så finns det ingenting som stödjer att leksakspreferens skulle ens delvis styras av vår biologi. Definitivt inte könsrelaterad genetik.
 
Kan du hänvisa till någon källa? För mig veterligen så finns det ingenting som stödjer att leksakspreferens skulle ens delvis styras av vår biologi. Definitivt inte könsrelaterad genetik.
Nu var det inte riktigt så jag skrev du kanske kan kommentera det du citerar istället för att delvis hitta på.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp