Det är just det där, allt ska gå så fort, läkarna bryr sig inte om hur din mage ser ut efteråt, bara ungen kommer ut snabbast möjligt, som oroar mig med kejsarsnitt.
Ta tre djupa andetag, så tar vi det hela från början.
(och du borde nog ta dig tid att gå på Aurora-samtalen innan du jagar upp dig för sånt som ni kommer gå igenom där. Det är bättre att få information från utbildad personal än från kompisar och bukefalister
Ja, när snittet väl är påbörjat så vill de gärna ha ut barnet relativt snabbt. Men så länge det inte är ett urakut snitt så är det inte direkt så att de sliter ut ungen i raketfart.
SEN, när barnet är ute och omhändertaget, har man en stund för sig själv med den som opererar - som INTE är en kirurg utan en förlossningsläkare.
(kirurgen opererar t.ex åkommor i magen, men det behöver inte vara en kirurg för att det handlar om en operation - om du förstår skillnaden. Alla läkare kan operera, även om läkare inom vissa inriktningar opererar mer än andra. Och de blir specialister inom sin typ av operationer...)
Jag har aldrig upplevt att det varit särskilt bråttom att sy ihop såret. Jag har varit ihopsydd både med invändiga stygn (2 ggr), utvändiga stygn och agraffer. Det har inte varit någon skillnad på ärret beroende på hur det varit ihoptråcklat.
Sen lever jag idag med ett jätteärr på magen efter en annan operation, den gången utförd av just kirurger, där jag var uppskuren från strax under bröstbenet och ända ner till blygdbenet. DET ärret är fult, JÄTTEFULT. Men utan den operationen hade jag inte suttit här idag. Så jag klagar inte, jag lever...