Pepptråd ang ridrädsla!

[sanfransico]

Se min förra tråd , fegis=jag!!
Nu måste vi peppa varandra vi sk "fegisar"!!
Vet inte om man kan skapa en pepptråd, men gör iaf ett försök.
Har ännu inte kommit upp i sadeln på ett bra tag. Men i veckan skall jag upp, bara det inte är så förbaskat halt.
Hej hopp från mig.

 

[Mtv]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

ja! ge dig fasen helt enkelt. det behöver väl inte vara mer märkvärdigt än en skrittur?

 

[MisterLillen]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Litet tips från en fegis till.........
När du väl har kommit upp se till att göra om det riktigt snart igen.
Jag rider regelbundet numera och har tillsammans med ny häst blivit mycket, mycket modigare. Men jag märker att om jag av olika anledningar gör uppehåll så smyger sig osäkerheten tillbaka.
Och sätt upp rimliga mål.
Börja med att bara sitta på. Kliv av och gör om samma sak nästa dag men försök skritta några meter. Bygg på eftersom och var nöjd för varje framsteg. Man vill så gärna "kunna allt med en gång". Försök istället klappa om dig själv och berömma dig för varje litet framsteg.
Jag sitter fortfarande och talar om för mig själv att jag är superduktig som vågade rida ner för stupet (lilla utförsbacken, har nerförsbackefobi) .

 

[sanfransico]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

God kväll och tack för att Du svarade.
Nä jag skall jag mig tusan på att jag skall upp i sadeln! Skall se till att ha ngn med mig, det känns tryggast så tycker jag. Skall snart ut och hämta mina hästar i hagen, halt som sjutton ute. I morse var de som bambi på hal is - usch.

 

[Tjalfe]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Jag var uppe idag på min "nya" ponny! Höll mej dock på ett inhägnat område.

Pepp-dans!

 

[MisterLillen]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

:Heja Tjalfe!
Inhägnat eller ej, vem bryr sig?
Hade du trevligt?

 

[sanfransico]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Det var bra gjort av dig, dansar med dig i din peppdans hi hi.

 

[MisterLillen]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Klart att du ska upp. Ta gärna någon med dig och gör bara det som känns något sånär ok. Nästa gång när du gör samma sak kommer du känna dig mer avslappnad.

 

[fluffig]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Hej
Jag var rädd för hoppning så jag anmälde mig till husmorshoppningen när den drog igång på vår klubb för några år sedan, det var verkligen nyttigt för gör man något oftare så vänjer man sin hjärna vid det och glömmer vara lika rädd.

 

[Andorra]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Klart du ska upp i sadeln. Ta med dig någon, gärna någon som går bredvid hästen. Känns mycket tryggare. Blir man osäker är det ju bara att be den leda hästen. Känner man sig trygg rider man mer avslappnat och hästen är också lugnare då.

 

[lippan]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Har ännu inte kommit upp i sadeln på ett bra tag. Men i veckan skall jag upp, bara det inte är så förbaskat halt.

Peppdans kommer här

Själv skrittade jag lite (visserligen efter att dottern ridit) på halvblodsherren i fredags. Det kändes bra!

Mitt mål är att försöka komma upp i sadeln en gång i veckan till att börja med!
Om det bara blir att skritta på planen bakom stallet spelar ingen roll för mig, huvudsaken är att det blir av!

Heja på alla!

 

[lippan]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Jag var uppe idag på min "nya" ponny! Höll mej dock på ett inhägnat område.

Pepp-dans!

Vad bra!
Spelar väl ingen roll att det är inhägnat, önskar vi hade en ridbana...!

 

[Kastrullhaxan]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Vad ni är duktiga allhopa!

Själv blev jag avslängd 2001 med en brusten ryggmuskel som följd. Envis som en åsna har jag därefter ridit ändå men varje gång jag sitter på en ny häst så finns osäkerheten inom mig.

I somras berättade jag för en granne om olyckan och hon frågade då om jag inte blivit rädd för att rida. "Nej, jag har aldrig varit rädd för att rida, men jag är livrädd för att ramla av!" (vilket faktiskt är två helt skilda saker...)

Jag har försökt leta på mina egna gränser, känna vad jag klarar och fixar. Och ja, det betyder att när jag är ute och rider tillsammans med min pojkvän (som är en relativ nybörjare, alltid rider med för långa tyglar osv) så vågar jag släppa iväg min pålle i full kareta och bara njuta av turen.
Medan jag undviker att rida med vissa andra ryttare, för att de helt okontrollerat släpper i väg sina hästar på taskigt underlag, i 390 knyck utan att ens ha förvarnat mig om att vi ska byta från skritt till galopp!

En väninna till mig åkte för ganksa många år sen av på ridskolan och blev sparkad, något som satt sig djupt inom henne. Dock var hon nyfiken nu igen på att rida och följde med mig till tallet och vi skrittade och travade lite grann och hon var helnöjd.
Dag 2 var hon mer rädd att hästen skulle göra sig illa än att hon skulle göra det.
Dock har hon ridit hästar som jag vet inte gör något dumt för att de plötsligt kommer på det själva. Sen är det ju självklart att även de kan bli rädda.

Och strax efter nyår var jag till en annan väninna till mig ch red hennes superpigga islänningar, den ena unghäst. Och jag hade så himla roligt och skrattade typ hela tiden! Det var så skönt att bara kunna slappna av och njuta av ridningen!

Förlåt för långt inlägg, men jag var bara tvungen att få vara lit stolt över mig själv!

*peppar er andra ordentligt nu hoppas jag*

 

[Bellafjella]

Sv: Pepptråd ang ridrädsla!

Oj vilken bra tråd! Precis vad jag känner att jag behöver!

Jag har själv inte ridit på säkert 25 år (räcker det? hmmmm.....?)
och jag känner att förr eller senare kommer dagen med stort "D" då jag helt enkelt måste!

Dottern går andra året på gymnasiet nu och visserligen är det lite mer än ett år tills hon "försvinner" iväg ut på någon högskola långt borta men dagarna går ju fort som ni vet och rätt som det är så är det dags

Ni andra pratar om att ni är fegisar och det stämmer verkligen i mitt fall. Jag har "planerat" att börja rida igen ända sedan vi köpte hästen för flera år sedan men ännu har inget hänt.

Att sälja honom är inget alternativ för det har jag ju lovat honom att aldrig göra!

Inte heller att skicka ut honom på foder för jag vill ju själv pyssla om honom också och dessutom verkar det läskigt med tanke på hur många skräckhistorier man får höra här om den saken.

Hästen är väldigt snäll men är ingen nybörjarhäst och även om jag ridit mycket förr så är det som en ren nybörjare jag känner mig nu. ..... och feg!

Han är som sagt snäll men är en bestämd herre som man inte kan tvinga till något utan man måste verkligen få honom att samarbeta - att vilja göra saker.

Det som jag är mest nervös över är att han kan vara rätt så tittig ibland och jag är rädd för att min egen osäkerhet då påverkar honom också.

Så ge mig lite tips nu och "spark i baken!"