Pendla 50 mil till och från ett dödsbo.

Jag håller med de i tråden som tipsar dig om att inte göra allt själv!

Ja, du kan få ut mer pengar om du fixar till huset. Men är det verkligen värt stressen, utbrändhet och pengarna du kommer förlora på att vara tjänstledig, hyra bil osv?

Gör det så enkelt för dig som möjligt!
 
Nej nej. :)

I min rakt finns ett par auktionister som tömmer dödsbon. Dessutom har en frikyrka en verkamhet där de tar emot "vadsomhelst" som går att sälja och har ett litet varuhus där man kan göra riktiga fynd. Man ringer dem och de hämtar. Överskottet går till deras sociala verksamhet.

Secondhand-marknaden är stor och faktiskt ganska köpstark.
Håller med. Här i trakterna finns till exempel en firma som erbjuder en "helhetslösning" som de skräddarsyr efter kundens behov. De köper upp och tömmer dödsbon, och har enligt sin hemsida ett nära samarbete med en städfirma. Prylarna säljs sedan i en jättehärlig secondhand-affär. Både gamla antika saker och nyare roliga prylar. Sådana firmor måste ju finnas lite överallt i landet, tänker jag?
 
Jag håller med de i tråden som tipsar dig om att inte göra allt själv!

Ja, du kan få ut mer pengar om du fixar till huset. Men är det verkligen värt stressen, utbrändhet och pengarna du kommer förlora på att vara tjänstledig, hyra bil osv?

Gör det så enkelt för dig som möjligt!
Detta med att göra det så enkelt för mig som möjligt,det tänkte jag inte på när jag fick dödsbeskedet,och man kommer ner till ett hus som ser ut att ha träffats av en bomb,plus liklukt och flugor över hela huset,plus synen i badrummet,där mamma suttit på toaletten i två veckor.

Det är först nu,en månad efteråt, som jag börjar fundera på om det verkligen var så klokt att hyra en bil för 12000:- och sitta och köra som en skållad råtta över halva Sverige i fyra veckors tid.
Jag var i fullständig chock,har jag förstått nu efteråt....Men gjort är gjort. Svårt att backa bandet nu.

Eftersom jag är ensambarn utan familj,så var det ingen som talade mig tillrätta när jag kom på dessa dumheter,tyvärr. Min hjärna gick på högvarv,och jag kunde inte tänka klart. Nu såhär efteråt önskar jag att någon hade talat mig tillrätta,så jag inte hade hyrt den där bilen.

Samma sak med att ta tjänstledigt i fyra veckor från jobbet. Det börjar jag också ångra nu,för nu börjar jag bli bankrutt och känna panik över hur jag ska klara ekonomin nästa månad.

Men på tal om firmor som köper dödsbon,så fick jag brev från två olika sådana firmor idag,i brevlådan....verkar jättebra och smidigt. De hjälper till med bortforsling av saker. Den tjänsten skulle jag verkligen behöva... Ska nog ta kontakt med dem redan imorgon.
 
Detta med att göra det så enkelt för mig som möjligt,det tänkte jag inte på när jag fick dödsbeskedet,och man kommer ner till ett hus som ser ut att ha träffats av en bomb,plus liklukt och flugor över hela huset,plus synen i badrummet,där mamma suttit på toaletten i två veckor.

Det är först nu,en månad efteråt, som jag börjar fundera på om det verkligen var så klokt att hyra en bil för 12000:- och sitta och köra som en skållad råtta över halva Sverige i fyra veckors tid.
Jag var i fullständig chock,har jag förstått nu efteråt....Men gjort är gjort. Svårt att backa bandet nu.

Eftersom jag är ensambarn utan familj,så var det ingen som talade mig tillrätta när jag kom på dessa dumheter,tyvärr. Min hjärna gick på högvarv,och jag kunde inte tänka klart. Nu såhär efteråt önskar jag att någon hade talat mig tillrätta,så jag inte hade hyrt den där bilen.

Samma sak med att ta tjänstledigt i fyra veckor från jobbet. Det börjar jag också ångra nu,för nu börjar jag bli bankrutt och känna panik över hur jag ska klara ekonomin nästa månad.

Men på tal om firmor som köper dödsbon,så fick jag brev från två olika sådana firmor idag,i brevlådan....verkar jättebra och smidigt. De hjälper till med bortforsling av saker. Den tjänsten skulle jag verkligen behöva... Ska nog ta kontakt med dem redan imorgon.

Din reaktion är helt förståelig! Klandra inte dig själv för det. Ta bara hand om dig själv framöver!
 
Det är en av Bukes allra starkaste sidor; när någon behöver ett bollplank så finns det mängder av erfarenhet och lösningsorienterade idéer.

ingen mening med att ångra saker, gjort är gjort. Frågan är hur du vill göra i framtiden med allt. Och kom ihåg att andas, du kommer ur detta också även om det är rörigt just nu :)
 
Jag har mer än en gång tänkt att det borde finnas statsavlönade personer som har som uppgift att i samband med dödsfall kontakta anhöriga/dödsboet och erbjuda stöd och råd kring vad som behöver göras och inom vilket tidsspann. Det är helt sjukt eg att sörjande ska behöva "ta tag" i det praktiska och administrativa själva (om de inte gärna vill då såklart)

Det finns naturligtvis sådan hjälp redan idag - men då måste dödsbodelägarna själva hitta den och ta kontakt. Jag skulle vilja ha det automatiskt. Att I samband med att dödsbud lämnas (oavsett om vård eller polis etc lämnar det) så lämnas information om att de inom de närmsta dagarna kommer bli uppringda av en person för råd och stöd kring det administrativa och praktiska. Och sen blir de kontaktade.
 
Jag har mer än en gång tänkt att det borde finnas statsavlönade personer som har som uppgift att i samband med dödsfall kontakta anhöriga/dödsboet och erbjuda stöd och råd kring vad som behöver göras och inom vilket tidsspann. Det är helt sjukt eg att sörjande ska behöva "ta tag" i det praktiska och administrativa själva (om de inte gärna vill då såklart)

Det finns naturligtvis sådan hjälp redan idag - men då måste dödsbodelägarna själva hitta den och ta kontakt. Jag skulle vilja ha det automatiskt. Att I samband med att dödsbud lämnas (oavsett om vård eller polis etc lämnar det) så lämnas information om att de inom de närmsta dagarna kommer bli uppringda av en person för råd och stöd kring det administrativa och praktiska. Och sen blir de kontaktade.
Visste inte ens att sådan hjälp fanns. Vem kontaktar man då?
Det här känner jag starkt,att jag hade behövt hjälp av en sådan person i mitt läge, när polisen gav mig dödsbeskedet. Det hade underlättad för mig massor.
 
Visste inte ens att sådan hjälp fanns. Vem kontaktar man då?
Det här känner jag starkt,att jag hade behövt hjälp av en sådan person i mitt läge, när polisen gav mig dödsbeskedet. Det hade underlättad för mig massor.

Begravningsbyrå, jurist, någon av de firmor som specialiserat sig på helhetslösningar etc. Alla de kan ge råd och stöd vad som måste göras och när osv. Finns även checklistor och efterlevandeguider på nätet, bakom en står Skatteverket, Försäkringskassan och pensionsmyndigheten som där samlat informationen.

Men precis som du vittnar om så är det ju noll hjälp om man inte vet att det finns när man står där och har fått ett dödsbud. Och att börja söka efter det mitt i sorgen är ju inte det första man tänker på. Och inget man ska behöva tänka på anser jag!

Och guider mm talar om VAD som ska göras och NÄR. Men inte alltid var man kan få hjälp om det är tungt att fixa det själv. Eller vilken firma som kan hjälpa en I den kommunen den avlidne bodde. Eller..

Och det är en sak att I sorgen läsa, tänka att "det måste jag ta tag i" och så likt dig bara börja göra. Utan att hinna reflektera osv. Ibland utan att inse att det just finns alt. Hade man fått den informationen däremot..
 
Jag har mer än en gång tänkt att det borde finnas statsavlönade personer som har som uppgift att i samband med dödsfall kontakta anhöriga/dödsboet och erbjuda stöd och råd kring vad som behöver göras och inom vilket tidsspann. Det är helt sjukt eg att sörjande ska behöva "ta tag" i det praktiska och administrativa själva (om de inte gärna vill då såklart)

Det finns naturligtvis sådan hjälp redan idag - men då måste dödsbodelägarna själva hitta den och ta kontakt. Jag skulle vilja ha det automatiskt. Att I samband med att dödsbud lämnas (oavsett om vård eller polis etc lämnar det) så lämnas information om att de inom de närmsta dagarna kommer bli uppringda av en person för råd och stöd kring det administrativa och praktiska. Och sen blir de kontaktade.

De begravningsbyråer som vi samarbetade med och det var ganska många ombesörjde allt detta. Vi fick ju många uppdrag genom dom och då hade vi aldrig kontakt med anhöriga överhuvudtaget.
 
Begravningsbyrå, jurist, någon av de firmor som specialiserat sig på helhetslösningar etc. Alla de kan ge råd och stöd vad som måste göras och när osv. Finns även checklistor och efterlevandeguider på nätet, bakom en står Skatteverket, Försäkringskassan och pensionsmyndigheten som där samlat informationen.

Men precis som du vittnar om så är det ju noll hjälp om man inte vet att det finns när man står där och har fått ett dödsbud. Och att börja söka efter det mitt i sorgen är ju inte det första man tänker på. Och inget man ska behöva tänka på anser jag!

Och guider mm talar om VAD som ska göras och NÄR. Men inte alltid var man kan få hjälp om det är tungt att fixa det själv. Eller vilken firma som kan hjälpa en I den kommunen den avlidne bodde. Eller..

Och det är en sak att I sorgen läsa, tänka att "det måste jag ta tag i" och så likt dig bara börja göra. Utan att hinna reflektera osv. Ibland utan att inse att det just finns alt. Hade man fått den informationen däremot..
Polisen tipsade mig om Efterlevnadsguiden som finns på nätet,och visst,det är en jättebra hemsida,men för mig som är ensam,hjälpte det mig inte mycket ändå,eftersom den sidan inte talade om för mig att nej,det är INTE en bra ide´att hyra en bil för xx många tusen,och sitta och pendla i fyra veckors tid.
Jag hade behövt någon som talade om för mig mera konkret, att gör si,gör inte så,i det chock tillstånd jag befann mig i.
Och juristen,hon kommer tillbaka i Augusti från semestern. Så henne hade jag ju inte heller som kunde prata mig tillrätta.
Jag inser nu att jag verkligen befann mig i en väldigt utsatt situation när jag fick dödsbeskedet.
Precis som du skriver, så gick hjärnan igång och skulle fixa och ordna. Då spelade pengar ingen roll.
 
Polisen tipsade mig om Efterlevnadsguiden som finns på nätet,och visst,det är en jättebra hemsida,men för mig som är ensam,hjälpte det mig inte mycket ändå,eftersom den sidan inte talade om för mig att nej,det är INTE en bra ide´att hyra en bil för xx många tusen,och sitta och pendla i fyra veckors tid.
Jag hade behövt någon som talade om för mig mera konkret, att gör si,gör inte så,i det chock tillstånd jag befann mig i.
Och juristen,hon kommer tillbaka i Augusti från semestern. Så henne hade jag ju inte heller som kunde prata mig tillrätta.
Jag inser nu att jag verkligen befann mig i en väldigt utsatt situation när jag fick dödsbeskedet.
Precis som du skriver, så gick hjärnan igång och skulle fixa och ordna. Då spelade pengar ingen roll.
Och begravningsbyrån som jag anlitade sa inget om detta heller....de bara lugnt accepterade mitt pendlande fram och tillbaks.
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Egentligen har jag ett fantastiskt bra liv. Jag älskar mitt lilla hus, jag älskar mitt yrkesval, jag har bra kollegor och en bra chef...
2 3
Svar
42
· Visningar
2 212
Senast: Thaliaste
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 425
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 774
Senast: Enya
·
Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
7 410
Senast: Blyger
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp